ris eller ros

Jag hittar en rapport från Grensevilt där man hänvisar till resultat från inventering med Solbraa/Solbraa1, men går däremot bet på att hitta några dokument som beskriver inventeringsmetodiken närmare (t.ex. en fältmanual) eller själva inventeringsblanketten.

Är det någon här på forumet som har tillgång till något av dessa dokument så vore jag tacksam om denne någon ville dela med sig av materialet?

Vi har inom ÄSO:t här hemma gjort en betestrycksinventering som verkar snarlik Solbraa/Solbraa1 sedan många år och det vore intressant att kolla om det är samma inventering eller bara en snarlik.

Off topic:

Det har ju genom åren passerat en och annan känga här på forumet åt kvaliteten på en del journalistik och hur hur bl.a. jakt- & vapenrelaterade frågor återges i media.

Jag vill nog påstå att Svensk Jakts reporter som skrev detta reportage, och även ett relaterat reportage på s.36 i samma tidning, nog saknar djupare insikter om skog och skogsbruk samt förmågan/engagemanget att ställa kontrollfrågor när t.ex. siffror inte går ihop - vilket fick mig att bli rätt lack.

Några synpunkter från en gnällig läsare (läs undertecknad);

Då representanten för Statskog på s.35 hävdar att träd högre än 2,5 m räknas som "betessäkra" i Norge samtidigt som det på s.36 framgår att ÄBIN registrerar skador på stammar mellan 1 och 4 meters höjd, så bör ju möjliga följdfrågor bli om man mäter skador på träd mellan 2,5-4 m höjd i ÄBIN för nöjes skull då dessa är "betessäkra", eller om norska älgar är avsevärt mindre än sina svenska artfränder. Älgarna på mina marker har i vart fall inte koll på att de inte ska kunna knäcka stammar högre än 2,5 m. 😠

På s.35 så avhandlas föryngringsmetoder och stamtäthet i ungskog i Sverige och Norge och fram till det mogna slutavverkningsbeståndet. Här anges tätheter uttryckt i stammar/hektar, där det nämns att man tycker att 800 oskadade stammar/ha är tillräckligt hos norska Statskog (som jag tolkar det avser det slutavverkningsbeståndet). Senare i samma stycke nämns det att man vill ha minst 150 oskadade stammar efter röjning och 80 vid slutavverkning. Detta upplevde jag som motsägelsefulla uppgifter och dessutom orimligt få stammar om det är per ytenheten hektar. Efter lite letande på nätet så kom jag fram till att talen 150 och 80 avser stammar/daa. Nu är inte min norska så bra men vad jag kunnat utläsa så är 1 daa detsamma som ett dekar (0,1 ha) eller ungefär ett norskt "mål". 150 stammar/daa motvarar således 1500 stammar/ha och 80 stammar/daa är 800 stammar/ha. Att helt plötsligt uppge tal/storheter i en annan enhet, och då inte ange denna enhet, är för mig obegripligt.

Mina två klagomål ovan kräver kanske lite djupare skogligt intresse för att identifiera och irritera sig på. Bildtexten till bild 3 på s.35 "Älgtjur vid tall" däremot bör alla och envar som fått lära sig att se skillnad på tall och gran reagera på instinktivt.

Jag hoppas och tror inte att jägarkollektivet som helhet besitter denna bristfälliga trädslagskännedom, men om så vore fallet så skulle det förklara mycket av meningsskiljaktigheterna mellan markägare och jägare kring omfattningen på älgbetesskadorna... 😉

MVH

Alias

de som surat i åratal och sagt att det ingen älg finns bjöd jag inte in till gruppen utan alla andra var positiva och bidrog flitigt

blir sen uppringd av en i laget som fått nys om min grupp, han hade varit i kontakt med jägareförbundet som inte ansåg gruppen vara juridiskt fel men kanske etiskt

en i laget som brukar vara arg var irriterad över att jag förevisade ``våra älgar´´för grannlagen omkring, mej veterligen äger ingen någon älg förrän den ligger skjuten

har ni liknade grupper och hur fungerar det eller är det trångsynthet och avund där med, berätta

https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/olika-satt-att-skota-din-skog/viltanpassad-skogsskotsel/tank-vilt-viltfodervecka-2024/

MVH

Alias

Idag har jag gjort 11 knipholkar och förra veckan gjorde jag 10 st så nu har jag några knipholkar att sätta upp i vinter [emoji2]

Fortsätt gärna skriva vad ni har gjort alltifrån viltåker till saltsten och holkar osv

Hursom, inge kul å se. Bilder från igår kväll vid en av våra saltstenar. Visst kan det väl vara ett gamalt djur som är i slutet av sin livscykel men det finns bilder på andra saltstenaställen å älgar som ä magra, men denna tar nog tyvärr priset. Har dragit i gång lite i krets å vidare för å få en bättre överblick över hur det ser ut i området. Tyvärr är det semestertider med vad som kommer med det rörande kontakter och informationsutbyte. Att det är problem med ex födoupptaget hos vår älgar är det nog inge tvivel om. Frågan är väll vad jag / vi i stunden kan eller bör göra. Oavsett så mycket trist att se.

Hur utbrett är det?

Har ni liknande observationer? /P

Blir spännande att se om de gror och vad det i så fall blir för bär. 

Någon som provat? Tips?

Fan

2020

Kör igång en ny Vilvårdstråd för detta år! 

Vad har forumfolket för viltvårds planer iår? 

Själv ska jag börja med att sätta ut nya saltstenar imorgon och passa på att ta hem alla kameror för lite upptining ☺️

Så fort våren kommer fortsätter jag med Viltåkern (utökar) med några hundra kvadrat, mkt sten och stubbar gör att det tar sin lilla tid. Även fast man får låna stor grävarn ?

Tanken är även iår att så havre, men funderar på att kanske så klöver i kanterna eller nån fin viltblandning. 

Har en kallkälla en liten bit ifrån viltåkern som jag funderar på om man inte skulle *rensa ur lite* när man endå har grävarn uppe.

Ös på med era viltvårds åtgärder! Alltid kul att följa andra, stora som små projekt

Har en skogsfastighet med några områden som jag funderar på huruvida de skulle vara lämpliga att gräva ut lite för att få mer permanenta vattenspeglar även sommartid.

Det rör sig om 3 små områden 500- 2000 m2.

Har ett par "grytor" i fastmarken som håller en vattenspegel under delar av året för att bli mer av en gräsmark vid längre perioder av uppehåll och värme (tror att materialet i botten på grytorna är organiskt eller finsediment). Funderar här på om man skulle gräva fram en ringformad vattenspegel och lägga upp materialet både på ön i mitten och strandkanten runtom för att sedan trycka ner sticklingar av t.ex. videarter i det uppgrävda materialet. Tänker att det skulle kunna gynna både klövviltet och t.ex. änder.

Har även ett gammalt, mindre grustag från 50-/60-tal där jag funderar på att ta material till ett skogsbilvägsprojekt och anlägga en damm/viltvatten. Återställningen är idag obefintlig med branta slänter och kvarlämnade materialhögar. Placeringen är dock kanske inte optimal i slutet av en svag ytterkurva på en 70 km/h väg.

Jag har inte sett några dylika skapade mindre viltvatten i min närhet så jag funderar främst på om grävning av viltvatten i "grytorna" är till någon nytta, eller om det t.o.m. förstör någon viktig biotop.

Är det någon annan som har erfarenhet av dylika SMÅ viltvatten i ren skogsmark eller kanske t.o.m. har grävt något själv (i så fall - är du nöjd?)?

MVH

Alias

Dom börjar som vita, blir stora som fotbollar innan dom blir gråbruna och spricker.

Inuti är det något poröst "klägg" som ser ut som isoleringen i en garagedörr, men är kladdigt.

Året efter köpte jag 2 nya men då "viltstenar" INGET djur har varit på dom mer än max 1minut. Och ytterst sporadiska besök. Men den vanliga typen så kunde älg stå där halvtimme-timme utan problem.

Finns det några mer saltstenar man bör pröva? Kanske något mer än bara saltsten man ska ut med på samma ställe?

Ena stället har jag precis röjt upp kring en kallkälla och ska göra en minidamm. Samt flytta saltstenen närmre den vattenkällan.

Vilka trädslag ska man ska man inte sätta saltstenar på och varför?

Tröttnade jägareförbundet eller vad hände?

Jag har ett minne av att man fick ihop tallplantor till några fåtal hektar och att man skulle plantera dessa någonstans på Sveaskogs marker, men nu hittar jag inget som styrker dessa uppgifter.

MVH

Alias

Alla märkningar borta, inställningarna är konstiga så jag skulle behöva en manual.

Dessa är gamla och ditsatta av en tidigare dansk jägare som haft jakträtten jag och en vän tagit över.

Detta gjorde mig lite skeptisk men aldrig testat förrut så funderar på om  någon testat någon annan typ av foderbalar med gott resultat? 

Jag har satt upp saltstenar härom veckan.. Och idag har jag kapat till sticklingar i buntar, pil och en annan sort som jag tror kan vara krypvide. Jag har även satt sticklingar i jord och tagit upp några mindre rönnar som jag satt i krukor.. de ska få växa till sig innan de sätts ut på jaktmarken. 

Hamnade i tankar att jag ska ge mig in på mer utav rävjakt, i form av lockjakt framförallt.

Ska man satsa på klass 3:a eller klass 2:a? Har idag 2 klass 1 och en klass 4...

Finns det några goda råd och tips hur jag ska tänka till där kring kaliber och ammunition?