Sök i gemenskapen

Verkar som staten inte bara slänger lystna blickar på viltvårdsfondens kassakista, de slår nu upp hål efter hål i denna kassakista som nu tyvärr dräneras på pengar till allt fler verksamheter som inte har någonting alls med viltvård att göra. Ett exempel på ett stort hål som uppstått är när viltvårdsområdeslagen tillkom ( förmodligen medvetet ) är att Lantmäteriet sitter och upprättar markägarförteckningar för ägarna inom viltvårdsområden, de sitter sedan och föreslår uteslutningar ur områdena. Länsstyrelsernas viltvårdsenheter sitter sedan i sin tur och handlägger dessa uteslutningar. Allt med stöd i den nya viltvårdsområdeslagen för att komma åt dessa pengar. Länsstyrelsen fakturerar sedan viltvårdsfonden både för den egna kostnaden samt för Lantmäteriets kostnad. Kostnaden för att ta fram en sådan lista vid Lantmäteriet skall ligga omkring 60 000kr enligt uppgift. Vad sedan Länsstyrelsen själva debiterar är okänt. De här listorna upprättas ofta kontinuerlig. Ett räkneexempel: Säg att ett jaktlag består av 17 personer: Dessa betalar in avgifter för statliga jaktkortet för totalt 17 * 300kr = 5100kr om året vilket går direkt in till Viltvårdsfondens kassakista. Hur många år måste jaktlaget betala in denna årliga avgift för att finansiera Lantmäteriets markägarförteckning? Detta låter sig enkelt beräknas: 60 000kr/ ( 5100kr/år) = 11,8 år. Dessutom tillkommer okänt antal år för Länsstyrelsens egen handläggningskostnad. Under denna tid så har garanterat nya markägarförteckningar tagits fram med ny handläggning vid Länsstyrelsen. Det är lätt att inse att med denna modell kommer viltvårdsfonden att dräneras mer och mer för varje år som går. Större delen av jägarkåren tror säkert att deras avgifter faktiskt gör nytta i form av viltvård. Så är tyvärr inte fallet! Pengarna går nu även till att finansiera verksamheter som det aldrig tidigare funnits något behov av. Viltvårdsfonden verkar tyvärr alltmer fungera som en kuliss för medborgarna i vars skydd staten ska kunna smygbeskatta desamma för helt andra ändamål. Jag tycker det är hög tid att klippa av alla dessa obehöriga sugrör i kassakistan som parasiterar på den ursprungliga avsikten med viltvårdsfonden. Än värre är det med fiskevårdsföreningar runtom i landet som i stor utsträckning drivs på ideell basis. Dessa tvingas själva finansiera liknande markägarförteckningar med samma orimliga kostnader vilka sedan ska göda Lantmäteriet. Hur främjar detta fiskevården? Några pengar till fiskevård blir det knappast kvar när Lantmäteriet fått betalt. Statens olika upplägg för att håva in pengar till den ofantliga sektorn blir allt mer makabra och medborgarfientliga samt nu även naturvårdsfientliga. Frågan är också varför Lantmäteriet dyker upp som gubben i lådan på allt fler områden. Lobbyism? P.g.a. vinstkrav som de får hjälp på traven med att uppfylla? Vad besitter Lantmäteriet för jaktliga kunskaper? Lantmäteriet känns faktiskt alltmer som en främmande makt som ställer till mer oreda än de gör någon nytta alls för de enskilda medborgarna.