Konsten att lyckas med en bra viltåker - följetång!

[bjorn_b_84@hotmail.com]

Hur kommer du att så, via precionssåmaskin (seed by seed c/c 75cm) eller en tradtionell?

Ser ingen anledning att så nåt annat än det billigaste (och fortfarande grobara) utsädet. Bered dig på en veckas vak och skrämselåtgärder efter sådd om du har gris redan i området. Iom Majs kräver lite djupare sådd är temperaturen lägre och groningen tar längre tid. "Bruka ner värme" via djup harvning ett par svängar innan sådd. (6-7cm)

Vi har faktiskt köpt en sån där liten manuell såmaskin Earthway 1001B (kolla länk på tidigare inlägg) så vi får prova och se hur det funkar med den.

Jepp vi har gris i området så det lär som sagt bli att vaka rejält i början.

Vi har också en liten bit som vi ska så havre med klöverinsådd på, hur funkar det rent praktiskt lägger man helt sonika bare ner klöverblandningen i såmaskinen när man sår havren?

Om det nu finns färdiga klöverblandningar vilka ska man då ha och vad är utsädesmägnden?

[MKJ]

Vi har faktiskt köpt en sån där liten manuell såmaskin Earthway 1001B (kolla länk på tidigare inlägg) så vi får prova och se hur det funkar med den.

Jepp vi har gris i området så det lär som sagt bli att vaka rejält i början.

Vi har också en liten bit som vi ska så havre med klöverinsådd på, hur funkar det rent praktiskt lägger man helt sonika bare ner klöverblandningen i såmaskinen när man sår havren?

Om det nu finns färdiga klöverblandningar vilka ska man då ha och vad är utsädesmägnden?

halloj,

Nej, vallfröet måste sås för sig annars hamnar det för djupt.

Så först havren på 3-4 cm och välta ordentligt. Släpp sedan billtrycket helt och så vallfröet som egentligen bara skall vältas ned på ytan. Är det små ytor skulle jag så det manuellt, dvs kasta ut det på ytan och så vältar du som du gör när du sår gräsmatta - finns läpliga gräsfrökärror för några hundringar. Vallfröet gror sällan utan regn iaf.

Det finns färdiga superdeltaninja blandningar för vilt, lite onödigt. Köp ett lämpligt vitklöverutsäde via din lokala lanmännen butik. Där framgår det vilken utsädesmängd man skall använda.

[Outdoorsman]

MKJ,

du är långt ifrån ensam om att rekommendera vitklöver. Själv har jag jobbat mycket mer med rödklöver, som jag tycker har en del fördelar. Rödklövern ger större produktion, och man kan därmed ta en vallskörd att ha som vinterfoder. Rödklöverensilage körde jag i vintras, och rådjuren frossade i det. Rödklövern ger dessutom en del skydd, eftersom den är mer högvuxen. Samtidigt så går den förstås ur snabbare, och kräver att man slår den en gång per år, eller har riktigt hårda betestryck, för att hålla den smaklig. Jag inbillar mig att för älg är rödkklöver bättre, eftersom det ger mer massa och i mer betningsvänlig höjd. Jag skall dock erkänna att jag inte alls jobbat lika mycket med vitklöver. Jag håller på med försök där vi tittar på nyttjandegrad av olika blandningar på Öster Malma och Koberg, och min subjektiva bild är att rödklövern överutnyttjas jämfört med vitklövern. Svårt att mäta på ett bra sätt dock...

Hur ser dina erfarenheter ut?

[lindberg]

Om nu vit klöver och rödklöver är nästan lika bra! Viulket är svårast att odla? Vilket klarar dålig jord bäst. Vilket klarar väta bäst osv. Kan erkänna att jag också alltid förespråkat vitklöver men kom på nu att jag inte vet varför

[Outdoorsman]

Rödklövern går ur snabbare än vitklövern och det är generellt ngt större risk för utvintring. Mindre tålig helt enkelt. Kör man en blandning av bägge kan dock vitklövern i viss utsträckning "fylla i" där rödklövern gått ur/utvintrat (sägs det; jag har itne provat, men det låter rimligt). Jag har brukat köra havre med insådd av rödklöver år 1, för att sedan köra enbart rödklövervall två år. Därefter någon annan gröda år 4, för att inte köra klöver på samma mark hela tiden. Jag har inte haft några problem med utvintring eller att rödklövern går ur så snabbt. De senaste två tuffa vintrarna har jag dock inte haft någon ren rödklöver.

[MKJ]

Anledningen till att jag sår vitköver är beroende på att det är riktat till rådjuren primärt. Vitklöver behöver inte putsas utan är spädare i sitt växtsett vilket gör att rådjuren gillar den hela säsongen, kort och gott en bra klöverart för småvilt. Bor ju i ett brutet landskap med mycket naturliga kovallar som alla har rödklöver, så det är lätt att jämföra smaklighet. Rödklöver är lite härdigare över vintern men vitklöver klarar hårdare betestryck, det är därför den används mycket till betesvallar. Jagar man max producerad TS/ha så är rödklöver bättre.

Vitklöver är en mer ödmjuk insåningsgröda som inte tenderar att kväva täckgrödan, detta sker speciellt i ekologiska system som inte gödslas. Klövern fixerar ju sitt eget kväve vilket ger lite problem ibland.

Numera sår jag oftast in vitklöver i renbestånd utan täckgröda. Detta beroende på att grisarna annnars som regel bökar sönder insådden när man sveper i sig täckgrödan.

Fastmarksjord är alltid en fördel vid klöverinsådd, på lösjordar tar gräset över rätt fort.

[lindberg]

Anledningen till att jag sår vitköver är beroende på att det är riktat till rådjuren primärt. Vitklöver behöver inte putsas utan är spädare i sitt växtsett vilket gör att rådjuren gillar den hela säsongen, kort och gott en bra klöverart för småvilt. Bor ju i ett brutet landskap med mycket naturliga kovallar som alla har rödklöver, så det är lätt att jämföra smaklighet. Rödklöver är lite härdigare över vintern men vitklöver klarar hårdare betestryck, det är därför den används mycket till betesvallar. Jagar man max producerad TS/ha så är rödklöver bättre.

Vitklöver är en mer ödmjuk insåningsgröda som inte tenderar att kväva täckgrödan, detta sker speciellt i ekologiska system som inte gödslas. Klövern fixerar ju sitt eget kväve vilket ger lite problem ibland.

Numera sår jag oftast in vitklöver i renbestånd utan täckgröda. Detta beroende på att grisarna annnars som regel bökar sönder insådden när man sveper i sig täckgrödan.

Fastmarksjord är alltid en fördel vid klöverinsådd, på lösjordar tar gräset över rätt fort.

Tack för snabbt svar!

Skulle vara kul att få svar av någon som förespråkar den röda varianten!

[MKJ]

Tack för snabbt svar!

Skulle vara kul att få svar av någon som förespråkar den röda varianten!

Hade jag inte haft 70 ha rödklöver på jaktmarken hade jag kanske tänkt annorlunda

Har du torkkänsliga jordar är rödklövern bättre, har också en riktig pålrot som fungerar positivt ur markstruktursynpunkt.

[Outdoorsman]

Som sagt, mer mat och möjligheten att ordna sitt eget vinterfoder. Jag sår och tröskar själv, men har ingen vallutrustning. Dealar därmed med en granne, som tar ensilage på mina åkrar. Han får ett bra pris och jag behåller en del balar. Win-win...

För två år sedan sådde jag remsor av vitklöver, rödklöver och blodklöver på en av mina åkrar. Väldigt tydlig skillnad i hur länge det är smakligt utan att slås, och i växthöjd förstås. Slår man klövern en gång i juli tycker jag mig dock inte märka någon skillnad i nyttjandegrad. Bor i princip i skogsbygd, så det finns inte så många andra åkrar att konkurrera eller dra nytta av. Mina rådjur äter rödklöver med glädje. Möjligen för att de inte har ngt val ;-)! Lucern kan man också gärna köra i något stråk; uppskattas under delar av året och är ännu mer högväxt dvs där ligger djuren gärna.

[Linneaholm]

Ge tusan i kemiska bekämpningsmedel. Till att börja med måste du ha behörighet för att använda dem till annat än trädgårdsbruk privat, för det andra blir inte viltköttet speciellt ekologiskt om man håller på med sådant. Var inte rädd för ogräs och oönskad växtlighet i viltåkern, den ger en bra möjlighet till ökad biologisk mångfald. Och det leder i sin tur till mer mat åt fåglar och annat, kanske inte alltid jaktbart vilt. Det gynnar i sin tur jaktbart vilt etc etc.

Se till att gröngödsla, dvs använd inte konstgödsel. Bra grödor är de som rekommenderades från början, speciellt bra för jordkvaliteten är ärter, klöver och havre.

Själv sår jag ett halvt hektar ärter, havre, korn och lite vitklöver nu till helgen. Allt för viltet!

En kul grej med rödklöver: på tamgrisar har det samma effekt som p-piller! Kanske ett sätt att hålla vildsvinen i schack, men inte bra om du vill ha lite föryngring.

[MKJ]

Ge tusan i kemiska bekämpningsmedel. Till att börja med måste du ha behörighet för att använda dem till annat än trädgårdsbruk privat, för det andra blir inte viltköttet speciellt ekologiskt om man håller på med sådant. Var inte rädd för ogräs och oönskad växtlighet i viltåkern, den ger en bra möjlighet till ökad biologisk mångfald. Och det leder i sin tur till mer mat åt fåglar och annat, kanske inte alltid jaktbart vilt. Det gynnar i sin tur jaktbart vilt etc etc.

Se till att gröngödsla, dvs använd inte konstgödsel. Bra grödor är de som rekommenderades från början, speciellt bra för jordkvaliteten är ärter, klöver och havre.

Själv sår jag ett halvt hektar ärter, havre, korn och lite vitklöver nu till helgen. Allt för viltet!

En kul grej med rödklöver: på tamgrisar har det samma effekt som p-piller! Kanske ett sätt att hålla vildsvinen i schack, men inte bra om du vill ha lite föryngring.

Du köper ekologisk honung från argentina också va? Precis som det är lika omöjligt att styra bin till ekologiska fält är det att hindra rådjur att besöka konventionella åkrar. Jag skulle således vara lite försiktig med att göra allt för stor balong av det ekologiska viltköttet i jordbruksbygd då 90% av densamma odlas konventionellt via konstgödsel och kemisk bekämpning. Vi vet också att ekologiska system släpper ut mer CO2 och urlakar dubbelt så mycket kväve/ha som sedan övergöder haven. Det finns dock mycket positiv kraft i det ekologiska varumärkret, risken är stor att vi rent vårdslöst slarvar bort det genom att framlägga galna fakta.

Vi lever under världens hårdaste växtskydds reglement i Sverige, tro mig då jag jobbat i branchen i över 7 år, men jag har också sått viltåkrar i 25.

Jag håller med om att användningen av kemikalier skall vara restriktiv enligt måttot så lite som möjligt men så mycket som behövs. En av anledningarna är att det är dyrt och att fel använt kan det innebära risker för både utövare och framförallt vattenlevande organismer.

Men ett fundament för att lyckas bra med grödor som konkurrerar dåligt (läs majs, oljeväxter etc) är att gräset och då i första hand kvickrot kontrolleras. För att nå samma effekt mekaniskt belastar vi både miljö och plånbok betydligt mer. Det finns åtskilliga såväl svenska som utländska studier på detta.

Läs gärna på om glyfosat - det är inte munvatten men i krass jämförelse med mycket annat (exempelvis vanliga hallon) är det nåt som fungerat utan skandaler globalt i 30 år. Med den mikrobiella aktivitet vi har i Maj månad är preparatet nedbrutet till AMPA på 2-3 dagar.

Det du har rätt i är att användningen kräver tillstånd, tillika inköp. En fackman (läs bonde) skall alltid sköta detta om man inte har kompetensen själv.

Att rödklöver kan vara fertilitetsstörande för idisslare vet jag, någon forskning med annat än Lucernpellets på gris (som bekant är enkelmagad) känner jag inte till men skulle gärna läsa om det. Länka gärna.

Glyfosat.pdf

[V70]

Jag har tänkt göra ensilage balar för att utfodra rådjur och älg till vintern.

Men vad är bäst att så? det finns ju en massa olika att välja på. Jag har 4 hektar som är plöjd som jag tänkte andvända.

Jag bor i norra hälsingland.

[Linneaholm]

MKJ: "ekomuppar brukar kalla det gift"... Det visar din totala nonchalans inför det du håller på med. Kan du inte lämna naturen att utvecklas fritt ens i det vilda borde du hålla dig till industrijordbruket, inte till viltåkrar!

Ogräs finns inte ute i det vilda, det är fråga om arter som behövs för det biologiska mångfalden, men som i industrin ställer till det genom bland annat tillväxtminskning i skörden.

Om du kollar upp vad glyfosater är för något inser du förhoppningsvis ganska snabbt att det inte hör hemma på en viltåker. Det är t ex extremt giftigt för amfibiernas tidiga stadier.

I och med att det läckt till grundvattnet i flera europeiska länder är ett förbud på gång genom EU, men när det kommer är väl en politisk fråga, som alltid då storfinansens intressen hotas.

Den som inte kallar glyfosat ett gift bör inte ha tillstånd att använda det, mycket enkelt, eftersom man då har en alltför arrogant inställning till hanteringen!

I och med att jag arbetar som inspektör just i sådana frågor känner jag att åtminstone en viltåker kan få skonas från kemikalierna.

Vill du inte ha "ogräs" i viltåkern är det ju bättre att du anlägger an reguljär odling och släpper in djuren istället för att skörda...

Nej, ge tusan i kemikalier och låt alla arter få utvecklas, det gynnar jakten på både kort och lång sikt, det är ju det jaktvården går ut på. Inte att skördeoptimera fodermärgkål mm.

[Linneaholm]

MKJ: för att inte verka alltför rabiat: kolla in Jägareförbundets fantastiska material om viltvård. Där ingår ju den biologiska mångfalden som ett nyckelbegrepp, att låta viltvården utgöra en remis till det moderna jordbruket.

Nej, jag köper inte långväga produkter, jag gynnar först och främst mina grannar och deras produktion.

Och du: varför bekämpa kvickrot? där har du ett utmärkt viltfoder, speciellt till vildsvin, utan att lägga ner en krona på utsäde.

"Ogräs"-bekämpning gör jag själv med hjälp av harven, i den mån det behövs. Och sår man sent har man gott om tid. Så sent för att få utdragen effekt på åkern.

Solrosor är dessutom betydligt mindre konkurrenskänsliga än majs, som i mina ögon inte är speciellt bra som gröda för viltet.

En viktig åtgärd för viltet i jordbruket är sprutfria zoner, varför då flytta ut sprutandet till viltåkern???

Bra och kul med din följetong dock, jag kommer att följa den och jämföra med min egen lilla halvhektar! (som är väldigt skogsnära och har ena hörnet nedlusat med lupiner som får vara kvar).

[MKJ]

MKJ: "ekomuppar brukar kalla det gift"... Det visar din totala nonchalans inför det du håller på med. Kan du inte lämna naturen att utvecklas fritt ens i det vilda borde du hålla dig till industrijordbruket, inte till viltåkrar!

Ogräs finns inte ute i det vilda, det är fråga om arter som behövs för det biologiska mångfalden, men som i industrin ställer till det genom bland annat tillväxtminskning i skörden.

Om du kollar upp vad glyfosater är för något inser du förhoppningsvis ganska snabbt att det inte hör hemma på en viltåker. Det är t ex extremt giftigt för amfibiernas tidiga stadier.

I och med att det läckt till grundvattnet i flera europeiska länder är ett förbud på gång genom EU, men när det kommer är väl en politisk fråga, som alltid då storfinansens intressen hotas.

Den som inte kallar glyfosat ett gift bör inte ha tillstånd att använda det, mycket enkelt, eftersom man då har en alltför arrogant inställning till hanteringen!

I och med att jag arbetar som inspektör just i sådana frågor känner jag att åtminstone en viltåker kan få skonas från kemikalierna.

Vill du inte ha "ogräs" i viltåkern är det ju bättre att du anlägger an reguljär odling och släpper in djuren istället för att skörda...

Nej, ge tusan i kemikalier och låt alla arter få utvecklas, det gynnar jakten på både kort och lång sikt, det är ju det jaktvården går ut på. Inte att skördeoptimera fodermärgkål mm.

Som TS kan jag ändå få uttrycka mig som jag själv önskar - eller? Denna tråd har fungerat som inspiration åt rätt många under en lång tid.

Jag är ingen fanatisk människa åt endera hållet. Min egen gård bedrivs i dagsläget ekologiskt av rent ekonomiska skäl, i jobbet förvaltar jag 1100 av 14500 hektar ekologsikt. Du kan sluta skriva mig på näsan således.

Dock har jag försökt plöja gamla kvickrotsvallar för många gånger för att inte först använda glyfosat där det är möjligt. Sprutcertifikat har jag haft i 20 år, även föreläst i användandet åt länsstyrelsen och på SLUs program under flera år. Har också varit sakkunnig i satsningen för säkert växtskydd.

Du är välkommen att öppna en ekologisk tråd, där skall du också få min bild av det det "uthålliga" ekologiska jordbruket.

Väntar också på fakta angående "P-piller effekten på vildsvin via rödklöver", men det kan du också ta i en annan tråd.

Beträffande jägarförbundets material så var min tråd live långt innan det kom på banan, den har nog kanske inspirerat fler således. Men inget ont om den satsningen, viltvård är en viktig del av jakten.

[Borzaa]

Vann en viltvårdar tävling så SVJ skickade Foderrova som räcker till o,5 ha så igår va jag ute med kultivatorn och körde upp en jeep på ett av gärdena ( ska gå som träda/vall )så det gick bra att göra om till viltåker utan risk för skador på resten av fältet. Får se om jag ska försöka fylla ut det med solrosor och havre så de får lite att smaska på.

En till fråga på viltåker är det okej att skjuta på den? jag tänker att vildsvinen kan ju tänkas dra sig dit, men jag vill "hellre" att dovhjortarna och rådjur/älg ska få utan dessa rover, tycker vildsvinen hittar så mycket ändå. Sen blir det ju till att hålla de äldre gubbarna ifrån att skjuta på viltåkern, det är knappt att jag lyckats freda de få dovhjortarna vi har ( Hade 3 på marken i höstas som nu har blivit minst 5 stycken, blir förhoppningsvis många till under sommaren!)

[MKJ]

Vann en viltvårdar tävling så SVJ skickade Foderrova som räcker till o,5 ha så igår va jag ute med kultivatorn och körde upp en jeep på ett av gärdena ( ska gå som träda/vall )så det gick bra att göra om till viltåker utan risk för skador på resten av fältet. Får se om jag ska försöka fylla ut det med solrosor och havre så de får lite att smaska på.

En till fråga på viltåker är det okej att skjuta på den? jag tänker att vildsvinen kan ju tänkas dra sig dit, men jag vill "hellre" att dovhjortarna och rådjur/älg ska få utan dessa rover, tycker vildsvinen hittar så mycket ändå. Sen blir det ju till att hålla de äldre gubbarna ifrån att skjuta på viltåkern, det är knappt att jag lyckats freda de få dovhjortarna vi har ( Hade 3 på marken i höstas som nu har blivit minst 5 stycken, blir förhoppningsvis många till under sommaren!)

En viltåker är inte fredad av annat än jakttidtabell och vanlig jaktetik. Även jag skjuter ibland för att freda etableringen.

[Borzaa]

Kanon då vet jag!

[Dahla]

viltvård är en viktig del av jakten.

Njae va??? Jakten är däremot en del av viltvården

För övrigt så önskar jag ju att jag hade MKJ som granne...

[bjorn_b_84@hotmail.com]

Ska så majsen imorgon och har för mig att jag läste på nåt ställe att man inte ska välta efter majssådd då den tydligen inte vill ha för "packad" jord?

Någon som har koll på om detta stämmer? (jag sår med en manuell enradssåmaskin)

[MKJ]

Ska så majsen imorgon och har för mig att jag läste på nåt ställe att man inte ska välta efter majssådd då den tydligen inte vill ha för "packad" jord?

Någon som har koll på om detta stämmer? (jag sår med en manuell enradssåmaskin)

Om man vänder lite grann på det och frågar sig varför vi vältar.

Vältningen har egntligen tre primära avsikter, att välta ner sten, att minska avdunstningen från såbädden och att säkerställa "soil to seed contact" (termelogin blir enklare på engelska)

Majs skall sås ganska djupt, på 7-8 cm finns som regel fukt. På precisionssåmaskiner finns ett litet återpackar hjul efter billen som sluter raden och trycker till lite. Det finns dom som vältar efter men egentligen finns ingen anledning om bara såraden är ordentligt stängd. Groningen går snabbare utan då majs är i större behov av värme än exempelvis spannmål, trycker man till med en vält så tar det längre tid.

[bjorn_b_84@hotmail.com]

Är lite orolig för våran majs som vi sådde lite på prov. Den har i dag vart i jorden i 10 dagar så jag pillade upp några frön för att se hur dom utvecklas, och kunde faktiskt inte se nån markant skillnad från när jag sådde dom.

Dom va lite mjukare plus att man kunde ana att dom kanske öppnat upp sig lite lite i "botten" på fröet.

Är det befogat att vara orolig, eller hur lång tid brukar det ta innan dom gror?

[MKJ]

Är lite orolig för våran majs som vi sådde lite på prov. Den har i dag vart i jorden i 10 dagar så jag pillade upp några frön för att se hur dom utvecklas, och kunde faktiskt inte se nån markant skillnad från när jag sådde dom.

Dom va lite mjukare plus att man kunde ana att dom kanske öppnat upp sig lite lite i "botten" på fröet.

Är det befogat att vara orolig, eller hur lång tid brukar det ta innan dom gror?

Det är helt beroende av fukt och värme. Jag tror inte du behöver vara orolig, dom är sega i starten. När det är väl uppe går det desto raskare.

[mickel]

Ho ho, nej tacka vet jag rådjur som käkat kvickrot, den söta smaken dröjer kvar lääänge.

Vi har i år fått tillgång till 1 ha med en rätt fin jord. Har provat att köra Cultus 4 ggr och nu verkar det ha dött av bra. Ska harvas några svängar innan vi sår vete/havre och ärtor.

Hade jag haft tid hade vi sprutat men kultivator får bli en kompromiss.

[MKJ]

Provade det extensiva spåret på torvjorden, plog, havre via centrifugalspridare och lösjordsvält. Ser rätt bra ut med tanke på insatsen men funkar bara på lösjord.

Ytan är ca 15 x 230m och tänkt att funka som avledande odling för svinen. Skall mjölka ungefär samtidigt som vårvetet i grannskapet.