Rolig läsning om fysik m.m.

[Christopher]

Dr. Ed Ashby är en sann forskare som har spenderat åratal med att forska fram vad som är viktigt när det kommer till hur den mest optimala pilen skall vara. Han är inte sponsrad och bedriver seriös forskning med modern vetenskaper. Väldigt intressant att läsa alla hans rapporter och höra hans seminarium som jag starkt rekommenderar!

Grotta ner dig och lär dig hur fysiken fungerar när det kommer till bågjakt. Om du är lik mig så kommer du att ha flera dagars underhållning!

http://www.tuffhead.com/education/ashby.html mer än 20 rapporter

http://www.tuffhead.com/education/kalamazoo%20jan%202012.html 21st filmer (bara ljud och bilder) som sammanfattar hans forskning

http://www.tuffhead.com/education/education_main.html lite mer smått och gott

Särskilt intressant finner jag vi borde använda oss av rörelsemängd (momentum) istället för anslagsenergi (Kinetic energy)

Intressant är det också att i USA är den nedre gränsen (dragvikt) för vitsvanshjort (60-130kg) 30# i Texas och 40# i Ohio. Medan om gränsen på 40 joule skulle införas här i Sverige skulle det resultera i en båge på ca 50-60# för traditionella skyttar (långsammare hastighet kräver tyngre bågar), vilket är tok-mycket för en kvinna eller svagare man att klara av. Är inte dessa gränser onödigt höga, vi skjuter ju inte med klass 1 vapen på småvilt även om vi kan så varför dessa höga krav?

[Christopher]

Kort förklaring om anslagsenergi och rörelsemängd

http://youtu.be/4ECdNYFTtAM

[J S]

Jadu, fysikens underbara värld! =)

Man behöver sannerligen inte all denna energi för att fälla ett vilt. Har sett hur Larry D. Jones fällde en stor älgtjur med en 55 pounds rekurvbåge. Pilen behöver ju endast nå lungorna för att göra sitt jobb. Fördelen med dagens snabba bågar är ju att man får en hyfsad pilbana och kan missbedöma avståndet mer än du kan med en långsammare båge. Kraften som krävs för att driva in en pil i ett rådjur eller en hjort är inte stor. Huvudsaken är att jaktspetsen är VASS!

[Stolle]

Kan det inte vara så att detta blivit ytterligare ett argument för att ställa bågjakten i så god dager som möjligt inför ansökan om legalisering? Man tror liksom inte att det räcker med att beskriva saker och ting som dom är och hålla sig till fakta och framför allt beprövad erfarenhet i sina försök att argumentera mot de vanligen opålästa skeptikerna. Istället så kör man med: Titta här! Ni behöver inte vara rädda för att vi ska använda "gamla pilbågar" Nu för tiden har vi avancerade pilkastningsmaskiner som skjuter så här flackt, fort, hårt osv!

[josc72]

Ju fler övertygande argument, undersökningar och informerande filmer och articklar som kan nå allmänhet och beslutsfattare ju bättre måste det vara för bågjaktens införande. Hur vass jaktspetsen än är kommer poliser, åklagare och politiker ändå fundera över vad som är "rätt" beslut i frågan! Jag tror att allt sådant här är enbart possitivt !

[Stolle]

Jo absolut, håller helt med. Jag menar bara att det vore tråkigt OM förslagen från bågjägarnas eget håll gentemot myndigheterna är utformade på ett sådant, helt onödigt sätt, att bara viss typ av utrustning blir akutell. Jag vet inte om jag är ute och cyklar men jag har hört ryktas om att det eventuellt bara är compound som är aktuellt, någon som vet?

[strävhår]

Jo absolut, håller helt med. Jag menar bara att det vore tråkigt OM förslagen från bågjägarnas eget håll gentemot myndigheterna är utformade på ett sådant, helt onödigt sätt, att bara viss typ av utrustning blir akutell. Jag vet inte om jag är ute och cyklar men jag har hört ryktas om att det eventuellt bara är compound som är aktuellt, någon som vet?

Sätter mitt avtryckarfinger på COMPOUND endast.

[Christopher]

Diskussion enbart compound eller inte kan tas på en annan tråd. Jag vill att vi håller oss till att diskutera den nedre gränsen för dragvikt vid rådjursjakt, rörelsemängd (momentum) istället för anslagsenergi (Kinetic energy) samt Dr. Ashby's forskning.

För att återgå till diskussionen undrar jag varför vi inte har 40# som nedre gräns alternativt 25-30 joule för rådjur nu när det funkar för vitsvanshjortar som väger 2-6 gånger mer än rådjuret.

[Roger_P]

Diskussion enbart compound eller inte kan tas på en annan tråd. Jag vill att vi håller oss till att diskutera den nedre gränsen för dragvikt vid rådjursjakt, rörelsemängd (momentum) istället för anslagsenergi (Kinetic energy) samt Dr. Ashby's forskning.

För att återgå till diskussionen undrar jag varför vi inte har 40# som nedre gräns alternativt 25-30 joule för rådjur nu när det funkar för vitsvanshjortar som väger 2-6 gånger mer än rådjuret.

Mycket är nog för att ha en säkerhetsmarginal, så tänkte i alla fall vi, man ska veta att det är okunniga personer man måste övertyga så ibland är "mycket" bra, fast vi som bågjagar vet naturligtvis att det inte behövs så mycket för att göra jobbet så att säga. att mäta momentum kanske är lite mer inveklat än formeln för anslagsenergi, man måste tänka på att det ska fungera enkelt och praktiskt vi test tillfällena med

[Christopher]

Mycket är nog för att ha en säkerhetsmarginal, så tänkte i alla fall vi, man ska veta att det är okunniga personer man måste övertyga så ibland är "mycket" bra, fast vi som bågjagar vet naturligtvis att det inte behövs så mycket för att göra jobbet så att säga. att mäta momentum kanske är lite mer inveklat än formeln för anslagsenergi, man måste tänka på att det ska fungera enkelt och praktiskt vi test tillfällena med

Lite beräkningar från http://www.booneman....rminalarrow.php (läsvärt!)

Kinetic Energy = (Weight x Velocity Squared) / 2 x Acceleration of Gravity

Momentum = (Weight x Velocity) / Acceleration of Gravity

TPI = Momentum x Mechanical Advantage x Shaft Drag

Mechanical Advantage = Length of cutting edge / (1/2 width of broadhead)(number of blades)

Shaft Drag: skaftets diameter är större än spetsens "ferrule" = 0,6

skaftets diameter är lika stor som spetsens "ferrule" = 0,9

skaftets diameter är mindre än spetsens "ferrule" = 1,0

Beräkningen för momentum är inte svårare än för KE. Men jag får väl tilläga att Ashby använder sig av momentum för att göra ytterligare en beräkning på TPI (hans egen framtagna beräkning). TPI, eller "Tissue Penetration Index", är måttet på hur väl en pil penetrerar. Man multiplicerar momentum med ett värde hur effektiv ens spets är samt hur skaftets storlek är till spetsen (ju mindre skaft mot spets ju lägre motstånd).

Nedan ser vi två exempel, vararv den första kunde tydligen inte penetrera en Zebra medan den andra lyckades göra så. Båda har samma momentum men skiljer sig väsentligt i KE och TPI värde.

450 grain

3 bladigt spets med 1 1/8" bred, blad längd på 2"

259+ fps

KE = 103,8 joule

Momentum = 0,52 lbs/sec

TPI = 0,62

788 grain

2 bladig spets med dimensionerna 3-1/8" lång x 1-3/16 bred

148 fps

KE = 52 joule

Momentum = 0,52 lbs/sec

TPI = 1,50

Om denna data stämmer betyder det att KE är ett felaktigt värde för vart och hur vi sätter den nedre gränsen för jakt.

Om detta skulle läras ut på bågjägarutbildningen tror jag inte att man skulle ha svårt för att använda sig av denna formula. Det är en aningen längre beräkning men ger troligtvis ett mer korrekt värde för penetration. Vilket i sin tur skulle minska skadeskjutningen.

[S]

_{Tar man ett steg tillbaks och tittar på Ashbys studie så menar jag att han gör bågjägarna en stor björntjänst...}

_{-Ashby hävdar/hänvisar att skadeskjutningar är så höga som upp till 50% och orsaken till dessa är otillräcklig penetration (därav sin undersökning med traditionell utrustning)}

_{Detta är ytterst märkligt då flera studier visar resultat på mycket höga "recovery rates" 95-98%. Till yttermera visso visar studier att orsaken till skadeskjutningar inte är bristfällig penetration i vitalområdet utan träff utanför vitalområde. Studierna visar också att i ca 98% av fallen så är det genomskott i viltet (dansk studie)}

_{Att en tvåbladig spets penetrerar X antal tum djupare i media jämfört med 3-4 bladiga är ointressant då man med 3-4 bladiga spetsar får genomskott/bryter genom brösthålan i viltet (tex vitsvans). Dessutom med en större skäryta vilket alltid är att fördra.}

_{Att SBFJF sluter sig till 40 J är inte taget ur luften (vi kan bara se på våra grannländer), den senaste studien med lågenergibåge (41J) på tidigare avlivat dovvilt visar att med 2" mekaniska spetsar får man genomskott eller bryter genom brösthålan. Det är allmänt vedertaget att en mekanisk spets förbrukar ca 10% av energin för att fälla ut sina blad. Naturligtvis kan man sänka energikraven men här vill vi ha en liten säkerhetsmarginal.}

_{Vi kan även se fördelar med att använda moment istället för anslagsenergi men det är lättare och fullt brukbart med KE då vi i de andra jaktformerna redan använder oss av anslagsenergi}

_{Rekomenderar läsning av Harry Marx studie (SABA)}

_{http://www.sabowhunt.../SABA_BProc.asp}

_Mvh

_s

[Christopher]

-Ashby hävdar/hänvisar att skadeskjutningar är så höga som upp till 50% och orsaken till dessa är otillräcklig penetration (därav sin undersökning med traditionell utrustning)

Detta är ytterst märkligt då flera studier visar resultat på mycket höga "recovery rates" 95-98%. Till yttermera visso visar studier att orsaken till skadeskjutningar inte är bristfällig penetration i vitalområdet utan träff utanför vitalområde. Studierna visar också att i ca 98% av fallen så är det genomskott i viltet (dansk studie)

Statistiken som Ashby hänvisar till är från 1957 och framåt, se http://www.ubbc.ca/r...lity_part_1.pdf sidan 5.

Den Danska statistiken är från modern tid och från ett land som kräver avklarat skjutprov för varje år vilket höjer ribban avsevärt jämfört med USA. Alltså är det svårt att jämföra/ dra paralleler.

Jag tror att man borde istället tolka dessa fakta med att precision är av ytterst stor vikt när det kommer till att sänka skadeskjutning. Vilket är ett starkt argument för att vi i Sverige borde följa Danmark och Åland med ett årligt skjutprov.

Att SBFJF sluter sig till 40 J är inte taget ur luften (vi kan bara se på våra grannländer), den senaste studien med lågenergibåge (41J) på tidigare avlivat dovvilt visar att med 2" mekaniska spetsar får man genomskott eller bryter genom brösthålan. Det är allmänt vedertaget att en mekanisk spets förbrukar ca 10% av energin för att fälla ut sina blad. Naturligtvis kan man sänka energikraven men här vill vi ha en liten säkerhetsmarginal.

Klarade pilen ett genomskott med 41J med mekanisk spets talar det inte om vart den nedre gränsen går, enbart att det räckte. Hade varit intressant att se vart den nedre gränsen var på det avlivade dovhjorten. Håller helt med om att man ska ha marginal, men frågan är hur stor ska den vara? Hittar vi den nedre gränsen har vi ett bättre argument när vi lägger på säkerhetsmarginalen.

Harry Marx ska jag läsa, 150 sidor fakta kommer att ta en stund

[S]

Jo Harry Marx har gjort ett bra och intressant arbete, väl läsvärt.

Angående testet på de avlivade dovvilten så var det inte alla pilar som fick genomslag, däremot så penetrerade alla brösthålan, därför menar jag att det styrker regeln med 40J+25 grams pilvikt. Kan bara gissa vad som hänt om vi använt fasta jaktspetsar men troligen skulle det blivit genomslag med alla pilar.

Har för mig att testet visades i bågjägartidningen.

Vi får också ha i minnet att i Nordamerika har de inte tillgång på eftersökshundar på samma sätt som i Europa (eftersök=jakt, och jakt med hund på hjort i usa är no-no), därav deras strävan att få maximala blodspår (genomslag i viltet).

Något som Ashby missar enligt min mening är att förr i tiden så var inte pilarna lätta (50-60-70 talet), det var genomgående trä, aluminum och ibland även glasfiberskaft, inga UL-kolfiberskaft som används idag utan tunga pilar. På dessa skaft monterades i många fall tvåbladiga spetsar (Magnus, Zwickey, Grizzly).

Min egen uppfattning är att den felskjutningsstatistik E.A hänvisar till, är träffar utanför vitalområde i kombination av avsaknad av eftersökshundar och inte pga dålig penetration i vitalområdet.

Jagar man buffel så kan man inte bortse från Ashbys rapporter för det ligger mycket kunskap och data som är väl värt att ta vara på. Momentet är en mycket viktig faktor som bör tas i beräkning.

Mvh

s

[Stolle]

Det är väl lite grann där som pudelns kärna finns i Ashbys arbete. De blir allra viktigast när det kommer till större vilt. Men det är helt klart spännande, lärorik och nyttig läsning för alla som är intresserade av bågjakt, ovasett om man planerar en storviltsjakt eller inte. Rapporterna ger en bra bakgrund och insikt i att det är många olika faktorer som gör att en pil går genom eller fastnar i ett bogblad. Kunskap man har nytta av även om man inte jagar större än rådjur. Jag har själv lärt mig massor. Så alla som inte läst, gör det!

[Christopher]

Här har vi en ingenjör som har gjort en väldigt proffsig undersökning på hur lätta resp. tunga pilar flyger. Det som är riktigt intressant är att han har jämfört dem vid flera avstånd. Hans slutsats är att en lätt pil tappar energi mycket snabbare än vad en tyngre pil gör. Läs!

http://archeryreport...ws-speed-power/

It’s interesting to see just how much more the lighter arrow slows down and sheds its kinetic energy and momentum. The lighter arrow is losing speed at a rate 40-45% faster than the heavier arrow. At point blank range, the heavier arrow starts with 3.7 ft-lbs. of KE more than the light, and by only 20 yards it had 6.6 ft-lbs. more KE. I would say that is a significant difference!

Of course the extra KE and momentum come at a cost, trajectory. The heavier arrow is going to drop significantly more at every distance and yardage estimation becomes much more critical. A three to five yard mis-judgement in yardage with the lighter arrow could still result in a clean kill shot on an animal, while with the heavier arrow it most likely would result in a much poorer shot or even perhaps a complete miss.

That being said, having a fast arrow is no substitute for practice in yardage estimation or using a range finder when possible. Each archer needs to know their own equipment and make their own decisions on arrow weight depending on the game being hunted and where they are hunting. Know your equipment and practice with it constantly!

Och här är en drös med flera bra artiklar:

http://archeryreport.com/articles/

[S]

Den största faktorn som gör att en pil fastnar i ett bogblad är bristande kunskaper i viltets anatomi.

Mvh

S