Rätt/fel?

[Kias Husse]

Blev lite spårning idag! (Fast tiken är i höglöp och var tänkt att vara i vila)

Det går ju alltid göra mer, men kan man säga att dagens episod är tillräckligt?
 

Bakgrund.
En passare ser en tjur springa över en väg där han passar. Det var en lite större tjur fast "inte så många taggar", kanske 8-10. Passaren han inte räkna så noga.

Tyvärr har han kaffekoppen i handen, men växlar snabbt till bössan. Älgen har försvunnit. När han tittar åt det håll den kom från, så står där 2 tjurar till. Dock delvis dolt bakom en sten. En liten stund senare så börjar dom röra på sig. En tjur med vad passaren tror är en 6 taggare(han kan iaf säga att det var 3 pinnar på den sida han såg), går ut mot vägen och passaren klämmer till när den kommer upp på vägen och tjuren krummar till. Den kvarvarande tjuren vänder åt andra hållet och försvinner dit han kom ifrån. 
Ca 10-15 min senare på ett pass en bra bit bort, syns en 6 taggare på nära håll. Då råder tjurförbud tills den påskjutne återfinns. Passaren får bara skjuta om den visar tecken på att vara påskjuten. Det gör den inte under de 150-200 m han kan följa tjuren när den passerar över hygget. På ca 60 m håll var tjuren när den är som närmast.
Han är synlig i runt 5 minuter på fint skjutavstånd

Eftersöket.

Jag kommer till skottplatsen och ser varken blod, hår, maginnehåll eller annat tecken på träff.

Mja möjligtvis att det är lite halkspår från klövarna där den kommer upp ur diket upp på vägen. Tiken visar stort intresse, drar och vill iväg. När passaren håller i henne medans jag går med papper och drar på gräs och grenar, i hopp om att hitta något som visar på maginnehåll eller blod.

Men inget.

Jag sätter tiken på spåret och får med mig en skytt som går med.
Vi spårar i ca 2 km där det syns att älgen hållit god fart, med bra steglängd och en hel del mossa osv upprivet i löpan. Vi kan inte hitta något blod eller andra tecken på träff.
Efter dessa inledande 2 km har älgen saktat in och då bestämmer min skytt sig för att det bästa är att gå upp på ett hygge och passa, när vi spårar vidare. Utipåfall den älgen står i närheten eller har lagt sig. Efter ytterligare en knapp 1 km så kommer vi ut där den andre passaren har tittat på en 6 taggare. Vi följer löpan och det är enl passare 2 i exakt samma löpa som han såg älgen komma i.
Vi fortsätter förbi passaren och ut mot jaktgränsen. Där gör vi en stunds halt, tills jaktledaren kontaktat nästa markägare och vi har tillstånd att fortsätta. 
Under tiden så påbörjas en andra skottplatsundersökning.

 

Jag och tiken spårar vidare inne på grannmarken. Dock svänger det rätt omgående av och det ser ut på riktningen att gå in på ett annat område. 

När vi börjar närma oss 4 km spårande så ändrar tiken beteende. Hon stannar upp lite nu och då i spårningen och vädrar. Jag förstår vi börjar komma ikapp älgen. När vi spårat fulla 4 km och faktiskt börjat komma in i ett ytterligare nytt jaktområde så tar jag efter samråd med JL, beslutet att släppa henne(Trotts höglöp...).

(Vi hade inte några telnr eller "kända/naturliga" kanaler in i det laget. Så det kan ta timmar innan vi forskat fram vem vi ska meddela om att vi är på väg in. Har ingen aning om det pågår jakt där redan, heller. Också ett faktum som vägdes in i om spårningen skulle fortsätta.)

 

Vi har inga tecken på att älgen är träffad, ej heller så har den andra skottplatsundersökningen gett något som kan tydas som resultat av en träff. Vi har en person som under minst 5 min har iakttagit älgen och inte sett tecken på skada.
OM om vi har en älg som det är hål på, så borde den nu vara så pass påverkad även om det är småtarmarna som skulle varit träffad, att den står stött vid ett upptag.
Det har ju gått drygt 2,5 timme kanske 3, efter påskjutningen.
 

Jag släpper och tiken springer iväg ca 400-500m och ett upptag kommer. Det går tvärt i sken och tiken släpper rätt fort och kommer in igen. 
Vi avbryter eftersöket.

Epilog.
När älgen passerade passare nr 2 så hade älgen inga problem att hoppa över rotvältor mm. Han kunde ej heller se något som kunde liknas vid blod eller dylikt, på älgen. Den såg ut att vara vid god vigör.
Ingen av skottplatsundersökningarna gav några tecken på träff, inte ens ett hårstrå kunde hittas trotts att skottplatsen undersöktes i ett utökad område andra gången.
Ej heller hittade vi blod eller maginnehåll under spårningen. 
Notervärt är också att älgen gått med god fart i ca 2 km innan steglängden minskades och mindre mossa var upprivet i löpan.
Ej heller har den under de 4km spårning gått i lega. Och vid upptag så stack den omgående i fullt sken.

Krumsprånget som älgen gjorde i samband med skottet, härleder jag som att älgen faktiskt halkade med framklövarna när den skulle upp på vägen från diken. Dessa spår framträdde rätt tydligt att tjuren inte fått riktigt fäste i leran i diket. Troligt är att just detta "snedsteg" räddade livet på älgen. För det var troligtvis i exakt samma ögonblick som älgen stog på öronen som passaren tog skottet. Eftersom älgen fick stopp i sin färd framåt och att i princip stod på öronen så var tjuren inte där den förväntades vara när kulan nådde fram dit älgen borde varit.

JL friskförklarar älgen efter samråd med mig och övriga inblandade vid skjutning och eftersök.

[Hunter84]

Bra jobbat, extra + i kanten för att ni inte släppte en hund direkt på skottplatsen. Hade ett liknande eftersök i vintras. Spårade 3-4 km släppte sen va de full fart i en mil. Dagen efter fortsatte vi på samma älg, älgen frisk förklarades efter att ha spårat ytterligare 2 km och en lös hund varit efter några kilometer, efter den turen konstaterades de att älgen ätit och haft en lega under natten. Jag tycker ni gjorde rätt, så länge som ni gjorde ert yttersta.

[Leo]

Funderade på varför passaren hade hunden medan du gjorde skpl undersökning, låt hunden va med på skpl. är man bara observant på hunden brukar de markera om det finns minsta lilla blod/mage mm. Tycker annars ni gjort ett bra jobb

[Kias Husse]

Funderade på varför passaren hade hunden medan du gjorde skpl undersökning, låt hunden va med på skpl. är man bara observant på hunden brukar de markera om det finns minsta lilla blod/mage mm. Tycker annars ni gjort ett bra jobb

Svårt att hålla hunden samtidigt som man går med papper och letar. Ibland behövs 2 händer för att tex hålla en gren samtidigt som man drar med papper i andra handen.

Drog högt som lågt, från gräs upp till grankvistar i brösthöjd.

 

Sen när jag letat färdigt så fick hunden leta, var också ner och inspekterade varje "nosning" hunden gjorde i löpan. Stannade hon till och luktade in lite extra så var jag dit sedan och kollade av.

 

Edit: Och tiken ville bara iväg i löpan, var inte intresserad av att nosa runt på skottplatsen....

[peter24]

 Bra jobbat   bra att ni bandade o inte släppte på direkt ,, tror en del fokuserar för mycket på avstånd  viltet rört sig o friskförklarar därefter-

 Tex så hade vi en påskjuten oxe där skytten sköt men en 9,62 på ca 50m hundförare släpper på hund direkt o det blir sken  långt in på grannmarken-

 Älgen hittas senare ca 2 mil från skottplatsen  bukskjuten,, så dom kan röra sig långt med en kula i sig,,

 

 Men av din välskrivna berättelse så så har det säkert gått bra med oxen ,, bra jobbbat!

[Kias Husse]

 Bra jobbat   bra att ni bandade o inte släppte på direkt ,, tror en del fokuserar för mycket på avstånd  viltet rört sig o friskförklarar därefter-

 Tex så hade vi en påskjuten oxe där skytten sköt men en 9,62 på ca 50m hundförare släpper på hund direkt o det blir sken  långt in på grannmarken-

 Älgen hittas senare ca 2 mil från skottplatsen  bukskjuten,, så dom kan röra sig långt med en kula i sig,,

 

 Men av din välskrivna berättelse så så har det säkert gått bra med oxen ,, bra jobbbat!

Jo det är lite sånt man funderar över....

Har aldrig gått på ett e-sök på en älg som är skjuten i tarmarna. Vomskjutning och älgar där bara ena lungan farit, någon ren muskelträff osv har jag varit med om, men inte bara i tarmarna.

Det blöder inte mycket i en ren träff i tarmar, går kulan inte igenom så lär det inte heller spilla ut så mycket från tarmarna. Sen misstänker jag att en sådan älg kan gå rätt länge innan den blir så dålig att det märks.

Skjutavståndet rörde sig om ca 60 m den här gången.(Iof så är det minst 22 år sedan den här skytten sköt på en älg sist. Jag var övertygad om att han träffat när jag hörde att det var den skytten som det var. Det finns två sidor av det... Dels att det var längesedan han sköt "skarpt" sist, därför kan man vänta sig en bom eller dålig träff. Men han har haft lägen tidigare år som de flesta skyttar inte skulle tveka att ta skott på men avstått själv, så man skulle kunna tro att om ett skott går från honom då sitter det. Samtidigt så senast han sköt på en älg, då höll han framför en sakta gående älg på 30-40m, vilket även den gången resulterade i e-sök och sedan ett konstaterande att han skjutit ca 20-30 cm framför älgen...

Nu hävdade han att han höll på älgen i framkant på bogen och älgen kom i sakta trav.

 

Passaren berättade att älgen "sköt rygg" när han sköt.

Vilket jag direkt tolkade som en bukskjutning.

 (Jag är rätt övertygad nu, om att det beror på att älgen halkade med framklövarna i diket samtidigt som skottet gick. Men jag kan inte helt utesluta möjligheten om en tarmträff)

 

Så visst funderar jag lite över om jag skulle satt på linan igen och fortsatt spåra efter det jag hade släppt tiken....

Nu hade passare 2 samma sida av älgen emot sig som skytten, jag tycker att något borde ha runnit ut ur ingångshålet så att det skulle ha synts i pälsen. Särskilt när älgen tog det väldigt lugnt förbi honom. Han muttrade om att det bara är 1 gång i livet som man får så bra uppställd älg. Han sa att det helt klart var läge för halsskott, då älgen stod still en bra stund och att avståndet var max 60 m då.

Sen spratt den över några rotvältor och försvann, utan att han kunde upptäcka någon sårskada.

 

Jag sätter några kr på att det har gått till så som jag beskrev i början, men kan inte helt släppa den lilla möjligheten att den är tarmskjuten och kommer dö feberdöden om kanske 3-4 kanske 5 dygn.....

Jag tycker nog att tiken skulle ha hållit i mer om det var hål på den, när det gick i sken. Med blödande skador så har hon inte gett sig iaf.

Sen borde sårchocken ha hunnit lagt sig efter 2,5-3 timmar, så att älgen inte skulle vara lika flyktbenägen när hon kom in, om det satt en kula i den.

 

Sen är det som det är att gå igenom områden där det jaktas, utan att fått kontakt med dom som jagar.....

Om älgen tog den vanliga traden dom brukar ta när dom är påjagade i det området, när tiken tog upp. Så måste jag simma några 10-tals m över en å för att kunna fortsätta spåra. Vilket inte heller känns så där lockande att ta upp spårandet igen.

[Mirva]

Har suttit och funderat på det här med eftersök, när ger man upp och vad är det som gör att man ger upp? Vill berätta denna trista historia, jag lyckades åstadkomma en riktigt ful skadskjutning i höst, en kviga klev upp på skogsvägen ca 20m från mig, det blev brått att skjuta hade hon tagit ett par steg till så hade jag haft stora vägen som kulfång, det small och kvigan tecknade för träff och hopade sedan in i skogen.. På skottplatsen låg en del ragg men inte en bloddroppe, trodde jag träffat högt i puckeln för jag kände att det tog högt. Hela laget postades om och vi gick in med eftersökshund, vovven spårade ca 3km genom området, över stora vägen och ner till Ljungan, här gick kvigan i och simmade över älven. Vi larmade nästa VVO som gick på spåret, efter ytterligare ca 2km kom man ikapp och kunde avsluta, mitt skott hade gått rakt igenom älgen, genom båda fileerna och ut på andra sidan, inte en bloddroppe varken på skottplats eller i spåret, när ger man upp egentligen? Hur kan man vara säker på att djuret är oskadat, i det här fallet ville en del i laget friskförklara djuret men de flesta var inne på fortsatt eftersök, tack och lov.

[Kias Husse]

Har suttit och funderat på det här med eftersök, när ger man upp och vad är det som gör att man ger upp? Vill berätta denna trista historia, jag lyckades åstadkomma en riktigt ful skadskjutning i höst, en kviga klev upp på skogsvägen ca 20m från mig, det blev brått att skjuta hade hon tagit ett par steg till så hade jag haft stora vägen som kulfång, det small och kvigan tecknade för träff och hopade sedan in i skogen.. På skottplatsen låg en del ragg men inte en bloddroppe, trodde jag träffat högt i puckeln för jag kände att det tog högt. Hela laget postades om och vi gick in med eftersökshund, vovven spårade ca 3km genom området, över stora vägen och ner till Ljungan, här gick kvigan i och simmade över älven. Vi larmade nästa VVO som gick på spåret, efter ytterligare ca 2km kom man ikapp och kunde avsluta, mitt skott hade gått rakt igenom älgen, genom båda fileerna och ut på andra sidan, inte en bloddroppe varken på skottplats eller i spåret, när ger man upp egentligen? Hur kan man vara säker på att djuret är oskadat, i det här fallet ville en del i laget friskförklara djuret men de flesta var inne på fortsatt eftersök, tack och lov.

Du hade en del hår på platsen, klart tecken på träff!

Sen att det är en dålig träff..... Där bör spårning fortgå tills man hittar djuret eller att man helt enkelt tappar bort spåret och det inte går att hitta det igen. Samma om man skulle hitta hår, blod eller maginnehåll i löpan under spårning.

Den påskjutna älgen skall då avskrivas från tilldelningen även om den inte återfinns.

 

I mitt fall fanns inget på skottplatsen eller i löpan som kunde tolkas som träff och en skytt iakttog älgen utan att se något tecken på att den var påverkad eller synliga skador, under ca 5 min där den stod still eller rörde sig sakta innan den försvann igen.

Jag spårade längre bara för att säkerställa att jag inte kunde hitta något tecken på skada tex sårlega. Även en extra skottplatsundersökning gjordes av en annan person(med hund), för att säkerställa att jag inte missat någonting på skottplatsen.

 

Men visst är det svårt att avgöra. Lossas ett skott mot vilt, så görs det med förutsatsen att man ska träffa. Hittar man kulnedslag i marken eller kulhål i ett träd. Då blir det enklare att friskskriva en älg om inga tecken så som hår, blod osv hittas på platsen.

Ibland får man göra en avvägning om vad man hittar/inte hittar och andra omständigheter kring skjutningen och ev senare observationer på samma djur. Där man kan summera och dra slutsatser.

Finns det tveksamheter får man anse djuret som träffad.

[Mirva]

Hoppas att du inte uppfattade mitt inlägg som kritik av ditt eftersök vilket inte var meningen. "min älg" kom upp på vägen där vi satt en passare som inte kunde skjuta på grund av trafiken, den visade inga tecken på att vara skadad, hur vet man egentligen om en skada är allvarlig eller inte, det är min undran? Inget blod eller maginnehåll vare sig på skottplats eller i spåret bara typisk ryggragg på skottplatsen, har själv genomgått eftersöksutbildning så jag har lärt mig skillnaden på hår på skottplats, hur kan man någonsin vara skapligt säker på att skadan inte är allvarlig? Är det magkänslan som gäller när inget finns? Jag undrar hur många älgar som gått en kvalfull död tillmötes bara i vårt lag under årens lopp? "jag har säkert bommat" skytten säger att det var bom så det blir inget eftersök, hur många har inte hört de orden? Hade själv tidigare en utbildad jämte på eftersök, en gång på 6år fick jag gå ett eftersök på påskjuten älg. Hur många har varit med om den situationen? Jag tror att man i många lag tar ganska lätt på påskjutning, hellre fortsätta att jaga än att hålla på att söka påskjutna djur, när skytten säger att han bommat. Hur många skyttar kan med säkerhet säga att DÄR stod älgen när jag sköt? Oftast blir det ett svep med handen, därborta nånstans.

[Kias Husse]

Nä då, jag använde bara ditt och mitt exempel till att åskådliggöra skillnader i omständigheter och hur man kan bedöma en påskjutning.

Generellt, har någon skjutit mot ett djur så är det träffat!

 

Vid det e-söket som jag gick, är den enda slutsatsen man kan dra av händelsen. Att det var en bom.

Även om jag själv funderar på "tänk om"  kan jag ha missat något? kunde jag kunna göra mer för att säkerställa utom tvivel att älgen inte var träffad osv? Jag har svårt att se att jag(vi) skulle kunnat göra någonting mer som skulle kunna ändra på slutsatsen av utgången.

 

Kan man säkert hitta skottplatsen och man efter skottplatsundersökning och resultat från spårning osv, inte kan hitta något som tyder på att djuret är träffat och/eller hittar kulan någonstans som gör att man kan utesluta att kulan skulle kunnat gå igenom djuret(tex i ett träd som stod mellan skytt och älg). Då kan man avskriva det som bom.

I alla andra fall så måste man betrakta djuret som träffat och om det är tex älg så ska det djuret räknas av tilldelningen.

 

Visst så är det nog många lag som nöjer sig med en snabb undersökning/kort spårning för att friskskriva djuret.

Många går nog inte ens på med en hund som är tränad för e-sök. För att hitta en skottplats och sedan spårar. Utan släpper en av de lösa hundarna ung där dom tror älgen var när skottet gick, och om det inte står så skiter dom i att fullfölja med en spårning för att försöka hitta blod/andra tecken på träff. I dom fallen är älgen "träffad" och ska räknas av.

[Hunter84]

Tänk va bra de vore om de med eftersök togs med på årsmötet. Alla jaktlag blir helt sonika tvungna att se till att de finns en DOKUMENTERAD MERITERAD spårhund vid all jakt. De skulle va lika obligatoriskt som att de finns en jaktledare.