Skyddsjakt på Dov, och Kronkalv

[Maichel]

Med anledningen av följande artikel/ beslut av regeringen;

https://svenskjakt.se/start/nyhet/generell-skyddsjakt-pa-kalv-av-dov-och-kron/

Det gör lite ont i mig när jag läser artikeln. Nu behöver jag förvisso inte bekymra mig eftersom Skåne inte omfattas. Men det hade inte känts bra att skjuta dikalvar. Bättre i så fall att förlänga jakttiden för dovkalv efter att ordinarie jakttid för dovvilt gått ut, men även det innebär svårigheter för då ska man samtidigt kunna se skillnad på kalvar och smalhindar - vilket inte är helt lätt de åren vintern är gynnsam och kalvarna växer så det knakar. Den varianten, att förlänga jakttiden innebär säkert också bekymmer, och förmodligen att samma tider inte går att applicera på både kron och dov eftersom kronen kalvar i april/ maj.

Lobbyverksamheten har lyckats, så får man nog se på saken och jag känner med de jägare som får leva med beslutet.

/M

[faxe]

Jag är lika imponerad av septemberjakten på kid.

[Maichel]

8 minutes ago faxe sa:

Jag är lika imponerad av septemberjakten på kid.

Detta tänkte jag inte ens på, men så jagar jag så sällan rå också 

/M

[alias]

12 hours ago Maichel sa:

Med anledningen av följande artikel/ beslut av regeringen;

https://svenskjakt.se/start/nyhet/generell-skyddsjakt-pa-kalv-av-dov-och-kron/

Det gör lite ont i mig när jag läser artikeln. Nu behöver jag förvisso inte bekymra mig eftersom Skåne inte omfattas. Men det hade inte känts bra att skjuta dikalvar. Bättre i så fall att förlänga jakttiden för dovkalv efter att ordinarie jakttid för dovvilt gått ut, men även det innebär svårigheter för då ska man samtidigt kunna se skillnad på kalvar och smalhindar - vilket inte är helt lätt de åren vintern är gynnsam och kalvarna växer så det knakar. Den varianten, att förlänga jakttiden innebär säkert också bekymmer, och förmodligen att samma tider inte går att applicera på både kron och dov eftersom kronen kalvar i april/ maj.

Lobbyverksamheten har lyckats, så får man nog se på saken och jag känner med de jägare som får leva med beslutet.

/M

 

Jag skulle, som motreaktion, vilja kontra med att citera Gert Fylkings berömda "Äntligen!".

 

Visst borde man som jägare kunna dra paralleller till motviljan hos, framförallt icke jagande, markägare av ökande klövviltstammar med motviljan hos stora delar av jägarkollektivet mot ökande stammar av rovdjur som t.ex. varg och lodjur?

Jag ser inte innehållet i den länkade artikeln ovan som särskilt annorlunda än §28. Att få freda sin egendom borde vara grundlagsstiftat, oavsett om det är en varg som angriper en hund eller ett kronvilt som saboterar en grangallring. Förekomsten av viltarten med negativ inverkan är inget man som jägaren/markägare kan styra över direkt.

 

Missförstå mig nu inte. Jag hade helst sett att de stora rovdjuren inte hade fått sprida sig hej vilt över landet, men jag kan inte heller fördra flertalet jägares odelade glädje över ytterligare viltarter som högst sannolikt kommer att bidra till ett ökat betestryck på skogs- och jordbruksmark.

 

Är jag då bara en gnällig jävel, eller försöker jag påverka vad jag kan?

Som både jägare och skogsägare med intresse för att kunna bedriva ett ståndortsinriktat skogsbruk med fokus på att maximera  timmerutfallet av god kvalitet så arbetar jag oförtrutet inom VVO:et, ÄSO:et och på ÄFO-mötena för att hålla klövviltstätheterna på en rimlig nivå. Samtidigt gör jag jag vad jag kan för att minimera betesskadorna i min skog. I praktiken betyder det att försöka avverka tall och löv vintertid för att tillgängliggöra alternativ föda för klövviltet samtidigt som jag behandlar framförallt tall med viltrepellerande medel så högt jag når. Problemet med framförallt kronviltet, i förhållande till rådjur och älg, är att här finns i dagsläget inget jag kan göra för att minimera skaderisken medan gallringsgranarna växer ur "riskzonen" (jämför med 0-4 m trädhöjd som "riskzon" för bete av rådjur+älg).

 

Dovvilt har jag för dålig kunskap om för att kunna uttala mig, men av vad jag har läst så verkar den vara ett större problem för jordbruket än för skogsbruket (gräsbetare snarare än kvistbetare), någon som kan bekräfta eller dementera detta?

 

MVH
Alias

[alias]

Lite om hur systemet fungerar (eller inte fungerar) i Skåne, där man inte får tillgång till generösare skyddsjaktsbestämmelser som avhandlats i artikeln ovan. Jag drar fler och fler paralleller till rovdjursproblematiken, med undantag för att det normal är andra organisationer än Jägareförbundet som historiskt har brukat vara nöjda med myndigheternas hanteringen.

 

Citat från artikeln i Svensk jakt:

"Skåne län (samt Gotland) som regeringen konstaterar har en väl fungerande förvaltning undantas från den utökade skyddsjakten."

 

Verkar som att inte alla håller med om regeringens syn på "en väl fungerande förvaltning":

https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/var-tidning-skogseko/skogseko-4-2017/bekymmersamt-lage-lokalt/

..."Kronhjorten i södra Skåne tillhör den ursprungliga svenska kronhjortsarten, den så kallade nominatunderarten, som invandrade till Sverige för 10 00 år sedan och är Skånes landskapsdjur.

Arten är rödlistad och finns bara i södra och sydöstra Skåne. Efter att ha varit mycket nära utrotning i början av 1900-talet finns i dag runt 3 000 kronhjortar före jakt, enligt Länsstyrelsen i Skåne."..

..."Förvaltningen av kronhjort sker enligt två olika system. I södra och sydöstra Skåne finns sex kronhjortsområden med syfte att bevara den ursprungliga svenska kronhjorten, och där sker licensjakt efter tilldelning från länsstyrelsen medan allmän jakt tillämpas på annan mark.

Länsstyrelsen styr avskjutningen med högre tilldelning i områden där koncentrationen av kronhjortar är hög.

De senaste fyra åren har avskjutningen i Skåne ökat med hundra djur. Senaste jaktåret sköts 800 kronhjortar och 2013 drygt 700. Enligt förvaltningsplanen ska stammen ligga på 3 000 djur för att vara livskraftig, enligt Länsstyrelsen. I botten ligger konventionen om biologisk mångfald. Inhemska arter och underarter ska bevaras.

– Vi är naturligtvis medvetna om skadorna som kronviltet vållar skogsbruket men vi kan inte riskera artens fortlevnad och måste hålla oss till förvaltningsplanen, säger Eva Johansson, som är jurist på Länsstyrelsen i Skåne.

I resten av landet liknar förvaltningen delvis systemet för älg med kronhjortsskötselområden vilka har en avskjutningsplan som godkänts av länsstyrelsen.

Jägareförbundet anser att förvaltningssystemet i Skåne fungerar bra och vill inte ha några förändringar."...

 

MVH
Alias

[Maichel]

Jag julbar som sagt inte över beslutet som fattats av regeringen och misslyckades kanske med att framföra vad jag ogillar med utfallet. De tongångar som förts har pekat i riktning mot jakt på dikalv, av dov och kron och främst från de lantbruksnära organisationerna för att få till en skyddsjaktregel där markägare/jakträttsinnehavare ska kunna skyddsjaga för att freda odling. Jag förstår till fullo behovet precis som påpekas ovan vad gäller kron. Det blir lite lustigt bara när de största markägarna i skåne ondgör sig över vilttillgångarna samtidigt som "de" också sitter på de största tilldelningarna och kapitaliserar i båda leden. Lite som skyddsjakt på vildsvin i odling, där man både vill ha hjälp och få betalt... Men det kvittar för problemen finns där oavsett.

Att viltstammar av dov och kron är synnerligen väl etablerade i delar av sverige och utgör problem för både skogs- och växtodling är jag väl medveten om. Både genom mitt yrke men också från min hembygd där dovstammen fått lantbrukarna att gå ifrån spannmålsodling. Mjölkmognaden lockar både gris och dov till fälten och när viltet väl hittat rätt så försvinner snabbt förtjänsten. Skyddsjakten som verktyg ser jag som självklar men jag tycker den ska vara bättre utformad, och inte riktas mot didjur. Hade inte haft några problem med utökad jakttid för dovkalv efter ordinarie säsong, men jag ser också problemen med den varianten. Det är svårt och kräver ett tränat öga redan idag att utnyttja hela jakttiden och fälla rätt vilt - men skyddsjakten öppnar för möjligheter, så då blir det hela plötsligt mer hanterbart.

Sen är jag kanske inte jätteimponerad över hur systemet för kron fungerar i skåne, eller hur områdena är utformade, så i den frågan har jag svårt att nå samsyn med SJF

/M

 

[kkjon]

På 2017-12-01 at 21:57 alias sa:

 

 

 

Dovvilt har jag för dålig kunskap om för att kunna uttala mig, men av vad jag har läst så verkar den vara ett större problem för jordbruket än för skogsbruket (gräsbetare snarare än kvistbetare), någon som kan bekräfta eller dementera detta?

 

MVH
Alias

Kan bekräfta dina tankar om dov och betskador.

Dom kommer ursprungligen från stäppområden i Asien och är rena gräsätare. Det förekommer ytterst lite skador i skog som doven har orsakat, i fält är det betydligt värre.

[alias]

23 hours ago Maichel sa:

Jag julbar som sagt inte över beslutet som fattats av regeringen och misslyckades kanske med att framföra vad jag ogillar med utfallet. De tongångar som förts har pekat i riktning mot jakt på dikalv, av dov och kron och främst från de lantbruksnära organisationerna för att få till en skyddsjaktregel där markägare/jakträttsinnehavare ska kunna skyddsjaga för att freda odling. Jag förstår till fullo behovet precis som påpekas ovan vad gäller kron. Det blir lite lustigt bara när de största markägarna i skåne ondgör sig över vilttillgångarna samtidigt som "de" också sitter på de största tilldelningarna och kapitaliserar i båda leden. Lite som skyddsjakt på vildsvin i odling, där man både vill ha hjälp och få betalt... Men det kvittar för problemen finns där oavsett.

Att viltstammar av dov och kron är synnerligen väl etablerade i delar av sverige och utgör problem för både skogs- och växtodling är jag väl medveten om. Både genom mitt yrke men också från min hembygd där dovstammen fått lantbrukarna att gå ifrån spannmålsodling. Mjölkmognaden lockar både gris och dov till fälten och när viltet väl hittat rätt så försvinner snabbt förtjänsten. Skyddsjakten som verktyg ser jag som självklar men jag tycker den ska vara bättre utformad, och inte riktas mot didjur. Hade inte haft några problem med utökad jakttid för dovkalv efter ordinarie säsong, men jag ser också problemen med den varianten. Det är svårt och kräver ett tränat öga redan idag att utnyttja hela jakttiden och fälla rätt vilt - men skyddsjakten öppnar för möjligheter, så då blir det hela plötsligt mer hanterbart.

Sen är jag kanske inte jätteimponerad över hur systemet för kron fungerar i skåne, eller hur områdena är utformade, så i den frågan har jag svårt att nå samsyn med SJF/M

Vad det gäller vildsvinsjakten i odling håller jag helt med dig om det motsägelsefulla i resonemanget där markägaren både vill ha bort grisarna och få betalt för att tillhandahålla jakttillfällen.

När det gäller kronviltet och licenstilldelning så finns ju risken att tilldelningen har understigit stammens tillväxt under en tid, då hjälper det inte om man har störst tilldelning om denna inte är tillräckligt stor. Nu kan jag inte hur de skånska kronviltområdenas licenstilldelning funkar, men jag kan ju dra paralleller till älgjakten uppe i Småland där det kan vara svårt att hålla skadenivån på en acceptabel nivå om alla angränsande jaktlag inte gör allt vad som står i deras makt för att fylla sin tilldelning. Delas det endast ut det antal djur som man planerar att skjuta så finns det ju ingen möjlighet att parera för det faktum att djuren inte är jämt fördelade över arealen över tid och att vissa jaktlag inte försöker skjuta sin tilldelning.

 

Bara mina fem ören...

 

MVH
Alias

[alias]

45 minutes ago kkjon sa:

Kan bekräfta dina tankar om dov och betskador.

Dom kommer ursprungligen från stäppområden i Asien och är rena gräsätare. Det förekommer ytterst lite skador i skog som doven har orsakat, i fält är det betydligt värre.

Tack för inputen, då var jag inte helt ute och cyklade (man får vara lite försiktig när man förlitar sig på hörsägen).

 

MVH
Alias