Jump to content

Recommended Posts

Posted

Ok, det har blivit sandlådenivå där åxå, när man bedriver "debatten" igenom media ist för över bordet..

Posted

Lite CWD och en släng av svinpest så kan vi äta pengar sedan.

Posted

Älgstackarn får klä skott för mycket, men sant är att försommarbetningen av tall ökar rätt rejält regionalt trots vikande stammar.

När såg någon en rallarros på ett sommarhygge sist, för 10 år sen fanns de överallt i Mellansverige. Rallarros eller mjölkört är en jätteviktig energikälla för digivande älgkor, namnet kommer faktiskt från dess förmåga att få kor att mjölka och skördades av bönder förr i tiden. Det är knappast älgen eller skogsstyrelsen som mer eller mindre utrotat den perennen på uppländska hyggen, utan det har vildsvinen gjort då dess rötter är lika smakliga och energirika.

Jag kan förstå både SJF och styrelsen i detta då de är motpoler, men att demonisera/helgonförklara älgen är lite förenklat då de så väl vet att botemedlet egentligen inte är mer tall eller färre älgar för att sänka betestrycket. Vi har på många håll för talrika stammar av klövvilt och lika många gånger konkurrerar de om samma föda utan folk tänker på det. Älgen har ett alternativ att äta tallskott som inte de andra har och får därför bära hundhuvudet. Lämna älgen i fred skogsstyrelsen och ta tag i underliggande faktorer med jägarorganisationerna, men det verkar inte riktigt lika sexigt.

 

 

  • Like 1
Posted

För 6-7 år sedan skulle Skogsstyrelsen ta fram en metod för att kvantifiera betesskador som fungerade i södra Sverige, sk. ÄBIN-syd. Jag var en av dom som gjorde detaljerade inventeringar i Kronobergs län för att få underlag till arbetet.
I kronobergs län är det praktiskt taget omöjligt att misslyckas med naturlig föryngring. Efter tre år så finns det alltid godkänt antal plantor/ha.
Det som framkom, förutom ett överraskande stort försommarbete av tall, var att de sk. RASE-arterna i princip aldrig klarar sig över metern. De betas konstant ner medan skogen växer upp runt omkring dom. En annan insikt var att om man föryngrade med tall, men ibland även gran, så betades de trädslagen sönder medan björken självföryngrades så att det totalt blev godkänt plantantal. Det blir en godkänd föryngring som växer upp till skog men det är inte markägaren som bestämmer trädslag.

Posted

Vill minnas att den självföryngrade tallen på Eksjö kommuns marker klarar sig mycket bättre än den planterade tall. Så är det ju även med våra granplantor, de framodlade är som godis medan skogens egna plantor knappt betas jämförelsevis. Så mycket ligger nog bakom detta som inte bara är det vilddjurens för sorg, utan vad vi dukar upp på deras matbord.

  • Like 1
Posted

Det stämmer att djuren av någon anledning ofta går på det som "är annorlunda" men det är som MKJ säger alldeles för mycket vilt i förhållande till foder, oavsett typ.
Slå upp en 3x3m stor och 2m hög inhägnad eller titta på där man hägnat ut viltet så ser man hur hårt betestrycket är på allt, även blåbärsris.
Bilden nedan är ett exempel.
vilthagn.jpg.51059556ea2e6b91dfd880d00d3b8cce.jpg

Posted

Det är "naturligt" med klövvilt och deras bete och det är ngt som träden utvecklats för att hantera under årmiljoner. En situation helt utan klövvilt kan knappast ses som naturlig. Men visst är det intressant att se skillnaden, och att mäta uttaget om man som jag jobbar med det..

  • 1 year later...
Posted

Detta är en fråga jag funderar väldigt mycket på, förhållandet mellan vilt och foder.Jag tänkte rada upp några tankar jag har. 

Älgen får ta oförtjänt mycket skit, äbin rapporterna visar hur stor andel av tall som är betad, men om många tallar inte klarar sig upp till älgens beteshöjd så blir det hårt tryck på dom som gör det. Jag tror att man som jägare kan skapa ordentligt med älgmat genom att öka jakttrycket på övrigt klövvilt, framförallt rådjur. 

Att viltstammarna kommer få lida länge av "granifieringen" i södra Sverige. En granplantering ger foder dom första 10-15 åren men när den sluter sig så är det i princip 0kg/hektar fram till kanske 50-60år då det kan börja komma bärris. Tallskog släpper ned betydligt mer ljus till fältskiktet, otroligt mycket mer viltfoder under en tallskogs omloppstid mot en ren granskog. 

Det är oroväckande när inte RASE sorterna kan bli träd pga betestrycket, kan inte rönnen bli ett träd utan hålls nere under en meters höjd så kommer det inte bli rönnbär som blir till viltfoder på hyggena i framtiden. RASE som bildat träd ser man nästan bara där viltet störs, vid hus och trafikerade vägar. 

Att det är väldigt stor efterfrågan på tallplantor nu, jag hoppas att föryngringarna lyckas ute i landet så att det inte bara blir en bekräftelse på att det inte går att få upp tall. 

 

Det som jag skrivit nu gäller ju såklart inte överallt,  det är på dom marker i småland som jag gått på med bössa och röjsåg. Hade inte tänkt att detta ska ses som ett inlägg i "skogsägare vs jägare" även om det är i en sån tråd. Det kanske mer kan bidra till reflektioner. 

 

 

  • Like 1
Posted

Allt utom gran och tall gallras ju bort under dom första tio åren så RASE har inte en chans att etablera sig.

 

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
  • Recently Browsing   0 members

    • No registered users viewing this page.








×
×
  • Create New...