Ut med den rödgröna röran!

[lsjonsson]

[Järven]

Oj,oj, Jonsson....jag ser det där som en varningsskylt.  🤨

[lsjonsson]

7 hours ago Järven sa:

Oj,oj, Jonsson....jag ser det där som en varningsskylt.  🤨

Jepp! Då vet man vad som kommer att ske tydligen under nästa mandatperiod om denna rödgröna röra sitter kvar. Jag tror inte att dom får igenom det i år. Mycket hänger nog på Annie Lööf och centern..

[exabit]

På 2021-09-06 at 13:28 lindgren sa:

Jag tror det blir som vanligt..

Folk röstar som dom alltid gjort..

Förutom några procent hit eller dit 

Glöm inte att man importerar röstboskap vecka ut och vecka in, år ut och år in. Så vänsterblocket blir starkare hela tiden.

[lsjonsson]

2 minutes ago exabit sa:

Glöm inte att man importerar röstboskap vecka ut och vecka in, år ut och år in. Så vänsterblocket blir starkare hela tiden.

Tyvärr så är det så!

Kanske Annie lyckas skjuta mp i sank???

https://www.expressen.se/kronikorer/viktor-barth-kron/blir-det-annie-loof-som-har-ihjal-miljopartiet/

 

[robban.jagaren]

10 hours ago exabit sa:

Glöm inte att man importerar röstboskap vecka ut och vecka in, år ut och år in. Så vänsterblocket blir starkare hela tiden.

Fanns de har startat ett eget parti, så de lär ta sin del av kakan så småningom.

[lsjonsson]

Nu kokar det bland Sveriges bilister som kör på bensin o diesel efter Stenevis o mp utspel.

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/EaRbBj/bilisternas-bensinilska-mot-foreslagna-forbudet

Rösta bort den gröna röran i nästa val till att börja med så blir vi av med dom till att börja med och sedan tar vi s i samma veva.

 

[Järven]

Ja, verklighetsfrånvända Miljöpartiet kommer om dom får som dom vill göra att i princip det mesta utanför våra större städer upphör att fungera.

Finns det plats där för 5-6 miljoner till att flytta dit ?

[lsjonsson]

55 minutes ago Järven sa:

Ja, verklighetsfrånvända Miljöpartiet kommer om dom får som dom vill göra att i princip det mesta utanför våra större städer upphör att fungera.

Finns det plats där för 5-6 miljoner till att flytta dit ?

Nej, det gör det verkligen inte, men vem vet vad mp har för planer när dom vill tvångsförflytta resten av landets befolkning så att alla åker kollektivt i fortsättningen!

[sos]

oj oj ... hur skall det nu gå med laddning av elbilar, elpriset i sig, då elbolagen nu verkar vilja följa i spåren på Jukkasjärvi belysningsförening...

 

Jukkasjärvi Sockens belysningsförening, JBF, har börjat tillämpa ett system där elnätsavgiften styrs av effekten som kunderna tar ut. Kunderna betalar extra mycket för elen då nätet är som mest belastat, mellan 06.00 och 22.00 under vardagarna. Det gäller under vintermånaderna. Företaget kallar det för högbelastningsavgift. Den högsta sammanlagda effekten man tagit ut under en timme under en vintermånad blir en del av nätavgiften.

Hans Klippmark, VD på JBF, ser det här nya effektsystemet som ett mer rättvist system än det gamla där alla betalade för sin storlek på säkringen.

- Nu betalar våra kunder för den effekt som de använder. Vårt elnät måste anpassas till den totala effekten på nätet. De är klart att hushåll kommer få dyrare räkningar under just vintermånaderna då det här medför att 75 procent av alla elkostnader kommer under vintermånaderna, säger han.

I byarna Kurravaara och Jukkasjärvi, där JBF är elleverantör är ilskan stor. Elräkningarna är samtalsämnet. Flera diskussioner på sociala medier pågår också i ämnet och flera villaägare vi pratat med är chockade över senaste elräkningen.

"Folk är nästan rädda att använda el under dagtid", säger flera villaägare vi pratat med.

"Vi höll på att svimma då våran ligger på över 8000 kr måste va nå galet. Vi har haft 12 grader ibland på morgonen och eldat massor i två kaminer. Kört tvätt och disk efter 22", skriver en person på Kurravaaras sida på sociala medier.

- Det är helt orimligt att en helt vanlig svensson ska ha råd att betala 18 000 kronor i elräkning på en månad. Den fasta avgiften är ca 2,5 gånger högre än vad jag köper elen för. Helt orimligt, säger N.N

[lsjonsson]

39 minutes ago sos sa:

oj oj ... hur skall det nu gå med laddning av elbilar, elpriset i sig, då elbolagen nu verkar vilja följa i spåren på Jukkasjärvi belysningsförening...

 

Jukkasjärvi Sockens belysningsförening, JBF, har börjat tillämpa ett system där elnätsavgiften styrs av effekten som kunderna tar ut. Kunderna betalar extra mycket för elen då nätet är som mest belastat, mellan 06.00 och 22.00 under vardagarna. Det gäller under vintermånaderna. Företaget kallar det för högbelastningsavgift. Den högsta sammanlagda effekten man tagit ut under en timme under en vintermånad blir en del av nätavgiften.

Hans Klippmark, VD på JBF, ser det här nya effektsystemet som ett mer rättvist system än det gamla där alla betalade för sin storlek på säkringen.

- Nu betalar våra kunder för den effekt som de använder. Vårt elnät måste anpassas till den totala effekten på nätet. De är klart att hushåll kommer få dyrare räkningar under just vintermånaderna då det här medför att 75 procent av alla elkostnader kommer under vintermånaderna, säger han.

I byarna Kurravaara och Jukkasjärvi, där JBF är elleverantör är ilskan stor. Elräkningarna är samtalsämnet. Flera diskussioner på sociala medier pågår också i ämnet och flera villaägare vi pratat med är chockade över senaste elräkningen.

"Folk är nästan rädda att använda el under dagtid", säger flera villaägare vi pratat med.

"Vi höll på att svimma då våran ligger på över 8000 kr måste va nå galet. Vi har haft 12 grader ibland på morgonen och eldat massor i två kaminer. Kört tvätt och disk efter 22", skriver en person på Kurravaaras sida på sociala medier.

- Det är helt orimligt att en helt vanlig svensson ska ha råd att betala 18 000 kronor i elräkning på en månad. Den fasta avgiften är ca 2,5 gånger högre än vad jag köper elen för. Helt orimligt, säger N.N

Vattenfall som är vår ellevrantör kör med samma system på överföringsavgiften under tiden 1/11-31/3 och sedan övergår vi till lågtariff från 1/4 av överföringsavgiften.

[doenitz]

https://blickovernejden.wordpress.com/2021/09/20/miljopartiet-overvager-att-lamna-regeringsmakten-det-vore-det-basta-for-alla/

Det är högst osannolikt att Stenevi gör allvar av sitt hot/utfästelse..

[MagnusN]

2 hours ago lsjonsson sa:

Vattenfall som är vår ellevrantör kör med samma system på överföringsavgiften under tiden 1/11-31/3 och sedan övergår vi till lågtariff från 1/4 av överföringsavgiften.

Den typen av system (dyrare vissa tider och vissa perioder på året) kommer hela Sverige ha om inte allt för lång tid.

Som jag ser det så är det rätt få saker som ett hushåll kan gör på natten isf på normala tider. Värme, ljus och mat vill alla ha samma tider. Typ ladda elbilen och köra en tvätt över natten som blir kvar.

[lsjonsson]

22 minutes ago MagnusN sa:

Den typen av system (dyrare vissa tider och vissa perioder på året) kommer hela Sverige ha om inte allt för lång tid.

Som jag ser det så är det rätt få saker som ett hushåll kan gör på natten isf på normala tider. Värme, ljus och mat vill alla ha samma tider. Typ ladda elbilen och köra en tvätt över natten som blir kvar.

Ja visst är det så Magnus!

Sedan har vi en annan moms här uppe än ni som bor söder ut. Den är ca 5 öre lägre/kwh i norr.

[lsjonsson]

55 minutes ago doenitz sa:

https://blickovernejden.wordpress.com/2021/09/20/miljopartiet-overvager-att-lamna-regeringsmakten-det-vore-det-basta-for-alla/

Det är högst osannolikt att Stenevi gör allvar av sitt hot/utfästelse..

..men visst skulle det var underbart med en ny regeringskris eftersom c o mp inte verkar komma överens o v är inte nöjda med budgeten.

[doenitz]

1 hour ago lsjonsson sa:

..men visst skulle det var underbart med en ny regeringskris eftersom c o mp inte verkar komma överens o v är inte nöjda med budgeten.

Tveklöst vore det så. Det ideologiska lönskaläge vi skådar är ingalunda regeringsfäigt...

[Järven]

Hon Moderatskan har ju rätt i sitt uttalande att det är konstigt att man lägger mer pengar till "familjevecka" än på ökade anslag till bekämpa brottsbekämpning, snacka om prioriteringar och blunda för samällsproblem.

[Järven]

För övrigt kan man ju hoppas att väljarbasen har förstånd nog att lämna MP under 4% så slipper dom ta några fler beslut själva.

[MKJ]

Valfläsk har funkat sen 1921, detta år inget undantag. Risken är att Lööf blir så kränkt av att en annan kvinna kan bli statsminister att hon kryper tillbaka till borgligheten. Då blir det två nya minoriteter och Lööf kan inte samarbeta med varken vänster eller SD, dvs likaläge i 4 år till. Quisling sa Skyttedahl, vi glömmer aldrig.

Dystert!

[Hipshot]

På 2021-09-13 at 13:19 lsjonsson sa:

Mp främja jakt?? Jo tjena.. 

Skamlösa lögnare 

[lsjonsson]

5 hours ago Hipshot sa:

Mp främja jakt?? Jo tjena.. 

Skamlösa lögnare 

Oh yes!

Efter valet senast -22 så är dom borttvättade av Vanish!

[sexfemåtta]

3 hours ago, Hipshot said:

Mp främja jakt?? Jo tjena.. 

Skamlösa lögnare 

1:- till jakt så de kan få igenom 2399999999:- till annat?

[PAS]

Tänk om SVT hade ett sånt här reportage. /P

https://samtiden.nu/2021/09/for-klimatets-skull-at-kott-fall-mer-trad-och-varna-skogsagarnas-ratt/

Nästan all skog i Sverige har brukats av människor. Verklig urskog, som aldrig brukats av människan, är ungefär 0,5 procent av Sveriges skogar. Notera: 0,5 procent! Foto: MostPhotos.

FÖR KLIMATETS SKULL: ÄT KÖTT, FÄLL MER TRÄD OCH VÄRNA SKOGSÄGARNAS RÄTT.

LARS F EKLUND20 SEPTEMBER, 2021

FOKUSKULTUR 18

Ät mer kött, fäll fler träd, förpassa vargen dit den hör hemma och slå vakt om den enskildes  äganderätt till skog och mark. Det menar idéhistorikern Lars F Eklund. Frågorna är aktuella, bland annat därför att SVT sänder en serie på temat ”Slaget om skogen”.

I  Sverige rasar en mångfacetterad debatt om klimat, biologisk mångfald, hållbarhet, livsmedelspolitik och äganderättsfrågor. Stora delar av denna debatt har glömt bort vissa grundläggande aspekter och kunskaper att beakta, utan vilka debatten – och politiken – är dömd att hamna fel. Avsikten med denna text är att belysa sådana aspekter och kunskaper i akt och mening att skänka lite ljus över frågorna.

Okunskapen – inte minst i storstäderna – om vissa förhållanden och förutsättningar för livet på landet, och bruket av jord och skog , är svår att begripa, givet Sveriges påstått höga utbildningsnivå. Här kommer Du som läsare att få några instrument för att förbättra kvaliteten på samtalet i de aktuella frågorna.

Vill du äta hållbart producerade vegetariska livsmedel, så ät också mer kött och mejeriprodukter.

Jag förstår att detta styckes rubrik verkar märkligt för många. Men så här är det: När vi odlar vegetariska livsmedel såsom vete, korn, havre, råg, potatis, majs, morötter, gul lök, röd lök, tomater och så vidare så tar de odlade växterna näring ur jorden. Det är därför de kan växa. Denna näring – eller rättare sagt, en motsvarande mängd näring – måste därför återföras till jorden efter varje skörd. Därför gödslas de odlade markerna. Länge har detta främst skett genom konstgödsel, och så är det fortfarande och kommer att vara framöver.

Ibland är bruk av konstgödsel faktiskt mer miljövänligt än alternativen. Men konstgödsel tillverkas av ändliga resurser, genererar farliga växthusgaser vid produktionen och måste fraktas långa sträckor. På sikt är detta inte hållbart. Detta så kallade konventionella jordbruk måste minska till förmån för det långsiktigt hållbara, det ekologiska. Och i ekologiskt jordbruk använder man, som förr i tiden, naturgödsel, också kallad stallgödsel, från kor, hästar och andra lantbruksdjur. Det är det för övrigt lag på.

Här har vi det första av flera viktiga fakta att ha klart för sig: Man kan inte yrkesmässigt odla ekologiska vegetariska livsmedel utan djurhållning som ger gödsel.  Alternativa gödslingsmetoder såsom gröngödsling kommer aldrig att  kunna täcka behoven. Man kan lite hårddraget säga, att nästan allt kött och alla mejeriprodukter vi äter egentligen är biprodukter från ” produktionen” av naturgödsel !.

Varför är detta viktigt att veta? Jo, därför att i debatten talas det ofta om vår köttkonsumtion som ett klimatproblem, då idisslande djur släpper ut växthusgaser.

Men observera: Det är inte att vi äter köttet som påverkar klimatet, utan att vi alls håller djuren. Och det måste vi alltså, för att hållbart kunna odla vegetariska livsmedel!

Oberoende av om vi tar tillvara kött och mejerivaror. När våra myndigheter, SLU, olika organisationer och politiska partier talar om att animaliska livsmedel är mer klimatproblematiska än vegetariska, så bortser de från att den hållbara växtodlingen behöver gödseln från de kött- och mejerivaruproducerande djuren. Växthusgaserna från djuren hamnar så att säga i fel kolumn vid jämförelsen. I stort sett.

Dessutom är växhusgaserna från djuren metan, som efter ett tag försvinner i atmosfären. De är alltså inte alls så klimatproblematiska som koldioxid från fossila bränslen, som inte försvinner på det sättet. Om växthusgaser från idisslare varit ett stort problem skulle ju utrotandet av Amerikas mångmiljonhövdade bisonhjordar i slutet på 1800-talet varit en av de klimatsmartaste åtgärderna i mänsklighetens historia. Det hävdar inte ens miljöpartiet.

De typer av kött som kommer från djur som inte producerar stallgödsel som tas tillvara, naturbeteskött, gödslar ju så att säga sina egna betesmarker och betningen är oerhört viktig för den biologiska mångfalden. De går också på marker som inte lämpar sig för produktion av vegetariska livsmedel, till exempel inte kan plöjas.

Visste Du att en klassisk svensk betad hagmark har lika stor biologisk mångfald som regnskog? Så skulle det inte vara utan betningen. Allra bäst ur klimat-och miljösynpunkt är naturligtvis annars viltkött.

I själva verket är det så, att symbiosen mellan odling av vegetariska livsmedel och djurhållning för gödsel, kött och mejerivaror är mänsklighetens genom tiderna mest lyckade försörjningsstrategi. Optimalt vore naturligtvis om fler gårdar ägnade sig åt både växtodling och djurhållning, så att många långa transporter av gödsel kunde undvikas.

Det kan vara intressant med lite siffror. I Sverige finns ungefär 2, 6 miljoner hektar åkermark. Av dem odlas idag cirka 600.000 hektar ekologiskt och hållbart. Låt säg att vi skulle vilja öka den andelen med ytterligare 600.000 hektar. En måttlig ambitionsnivå. Då är det så, att för att producera natur/stallgödsel så att det räcker att gödsla en hektar så krävs det, beroende på gröda och jordmån, en ”årsproduktion” av gödsel från 2-4 kor, eller motsvarande mängd från andra djur.

Nu finns det inget oanvänt ”gödselberg” nånstans. Det innebär att med en ökning på 600.000 hektars ekologisk växtodling så behöver vi ha 1,2-4,4 miljoner fler kossor i Sverige än vi har idag. Det är en himla massa kossor!

Menar någon på allvar att vi inte skulle ta tillvarataga köttet och mejeriprodukterna som hållningen av de djuren ger möjlighet till? Det handlar ju om några av de mest näringsrika livsmedlen mänskligheten känner. Inte minst vad avser proteiner.

Frågan om proteiner dyker regelbundet upp i köttdebatten. Några föreställer sig att köttet kan ersättas med proteiner från växtriket. En del kan det, men inte alla. Proteiner finns i till exempel nötter, men det är baljväxterna, främst bönor, som står i fokus när fråga är om att ersätta köttet.  Bönor är också intressanta då de kan hämta kväve ur luften och alltså inte behöver gödslas på samma sätt som andra nyttogrödor. Problemen är dock enorma:

Bönor och ärter kan bara odlas i stor skala i få delar av Sverige, främst i södra och sydöstra Sverige, och kräver många års uppehåll i den så kallade växtföljden, då de är väldigt känsliga för sjukdomar om de odlas för ofta på samma plats. Detta gör att de aldrig kommer att kunna odlas i tillräckliga volymer i Sverige. Det kan hända att nya sorter går att få fram som kan växa i större delar av Sverige, men då talar vi om på väldigt lång sikt. I praktiken innebär ett byte från kött till växtbaserat protein oftast att köttet byts mot sojabönor som odlas under miljömässigt vettlösa former i till exempel USA och Brasilien. Inte närodlat direkt !

De nämnda problemen bleknar dock inför den nackdel som direkt utesluter en övergång från kött till växtbaserat protein i folkhushållningen. Produktionen av bönor generar av uppenbara skäl ingen gödsel. Till skillnad från djurhållningen så skapar baljväxtodlingen ingen gödsel som kan användas till odlingen av alla andra vegetariska livsmedel vi behöver. Idén om en storskalig övergång till växtbaserat protein är alltså en återvändsgränd. En ren fantasi.

Så låt oss alltså äta kött. Gärna ännu mera, om vi vill ha ett ekologiskt och hållbart jordbruk. Nu finns tecken på att en minskad köttkonsumtion medför att övergången till ekologiskt stannar upp !  Att förespråka ett ekologiskt jordbruk, men samtidigt ta avstånd från djurhållning med produktion av gödsel, kött och mejeriprodukter är antingen korkat eller hyckleri. Eller bådadera. Men välj, om Du kan, närproducerat. Gärna från en gård med både djurhållning och växtodling. Välj naturbetesköttt. Och välj vilt när Du kan.

Fäll fler träd – för klimatets och djurens skull

När skogspolitik diskuteras av miljöaktivister i ”Fjollträsk”, och deras likar i politik och media, så är standardbilden att Sverige består av hittills orörda urskogar som nu skövlas av samvetslösa skogsbolag och skogsägare. Kalhygget har åter gjort entré som ett av de värsta orden i svenska språket. Så lite grundläggande fakta kan vara på sin plats.

I Sverige finns det skogar av olika typ och man brukar oftast tala om tre kategorier; urskog, naturskog och kulturskog. Verklig urskog, det vill säga skog som aldrig brukats av människan, är ungefär 0,5 procent av Sveriges skogar. Notera: 0,5 procent ! Det är inte mycket. Det rör sig huvudsakligen om fjällbjörkskog. Den sista skogen innan kalfjället tar vid. Det finns också några få procent så kallad naturskog. Det är skog som historiskt sett varit brukad av människan men som av olika skäl fått ”återgå” till ett urskogsliknande tillstånd. Resten av de svenska skogarna – över 90 procent – är kulturskog, brukad skog, och brukad sedan länge. Några av dessa har ”alltid” varit skog: Tiveden, Kolmården och så vidare. De allra flesta är dock planterade.

Det finns egentligen en sorts skog till: De skogar som omger våra storstäder i form av ”friluftsområden” såsom Delsjöterrängen utanför Göteborg. Dessa sköts för att vara trevliga att promenera, springa och åka skidor i  för stadsbornas nöje. De är alltså snarast en sorts parker. Tyvärr är det dessa skogar som de flesta stadsbor har praktisk erfarenhet av, vilket kanske inte direkt borgar för en förståelse av hur en skog normalt sköts.

Många människor har inte detta klart för sig: För 150 år sedan fanns det lite, på gränsen till ingen, skog i stora delar av Syd- och Mellansverige.  Titta på landskapsmåleri och gamla kartor från den tiden. Var är skogen? 

Vill man veta hur stora delar av Götaland såg ut då, så kan man bildgoogla på naturreservatet Sandsjöbacka och dess ljunghedar. Men från det sena 1800-talet och framåt började skogsplanteringen i Sverige på allvar, och den fortsatte långt in på 1900-talet. Mellan 1948 och 1990 så omvandlades 2 miljoner hektar jordbruksmark (mest hagmark och betesmark) till skog. Skog som sedan ofta ägts och brukats av samma familjer i generationer.

Idag finns det ca 300.000 enskilda skogsägare i Sverige, vid sidan av staten, kommuner, stora skogsbolag och de skogar som förvaltas av Svenska kyrkan. 300.000 skogsägare som alltså genom sitt arbete skapat de naturvärden och de ekonomiska värden som finns i deras skogar.

De allra, allra flesta av dagens enskilt ägda skogar i Sverige brukas genom så kallat trakthyggesbruk. Det går till så, att på ett område skapas, efter en förberedning av marken, en föryngring av träd genom naturligt föryngring eller fröträd men allra oftast genom plantering med plantor av de aktuella trädslagen, gran, tall eller vad det är fråga om. Det handlar om tusentals plantor/hektar.

Efter några år sker en röjning av området, varvid antalet stammar glesas ut så träd får plats att växa, skadade träd tas bort och så vidare. Efter några decennier är det dags att gallra beståndet, ofta sker det ett par gånger, med åratal emellan. Gallringen har principiellt många likheter med röjningen, men nu är det ”riktiga träd” som tas ut, så det blir en del pengar att tjäna, till exempel som massaved. Efter ytterligare några decennier så är det dags för slutavverkning eller föryngringsavverkning av de nu fullmogna träden. Sedan startar processen om med föryngring och så vidare. I Sverige planterar skogsbruket ungefär 380 miljoner nya träd varje år!

De flesta skogsägare har flera bestånd i olika tidsfaser vilket ger kontinuerligt arbete och regelbundet återkommande inkomster. Det gör också att skogens utseende och karaktär varierar vilket möjliggör biologisk mångfald. Hela cykeln tar kanske 80 -110 år beroende på trädslag och plats. Det är alltså ett arbete som naturligen fördelas på generationer av skogsägare, ofta inom familjen. När slutavverkning sker är det av träd man vårdat i decennier. Observera att slutavverkningen, som resulterar i ett ”kalhygge”, inte är något märkligare än att en veteåker skördas. Men då sker det varje år, istället för som här en gång per sekel……

Enskilda skogsägare brukar sin skog med hänsyn. Man avverkar inte utmed vattendrag. Äldre lövträd och fruktbärande träd sparas . Gamla boträd för fåglar, och en grupp träd runt omkring, sparas oftast. Man låter en del lövträd växa bland gran och tall. Och man undviker för stora kalhyggen. Det går naturligtvis inte alltid att undvika: Skogen är avverkningsmogen när den är, och tar man den inte då blir den förstörd och börjar avge växthusgaser när den bryts ned. Den kan också attrahera skadeinsekter. Men de flesta enskilda skogsägare har sådana ”mosaikmarker” i olika faser att hyggen blir rätt små.

Enskilda skogsägare älskar och vårdar sin skog, och använder den för mycket annat än att odla virke för avsalu. Det tas virke till egna byggen, det tas ut ved, man plockar svamp, man ägnar sig åt viltvård och bedriver jakt. Allt med ett öga på framtiden. Och med respekt för vad förfäderna gjort tidigare. Enskilt ägande är det bästa sättet att skydda skog. Och allemansrätten ger alla möjlighet att njuta av resultatet.

Skogen och skogsbruket är av enorm betydelse för klimatarbetet. Det har nog de flesta hört. Men exakt hur, egentligen? Det handlar om att skogen binder kol, och på så sätt hindrar växthusgaser från att nå atmosfären. Detta sker på tre sätt: Skogen binder kol medan den växer. När skog avverkas förblir kolet bundet i trävarorna som produceras och dessa kan i sin tur användas för substitution, det vill säga att trävaruprodukter ersätter andra material –betong, stål, plaster – vars produktion är mycket mer klimatskadlig.

För att detta skall funka optimalt måste man sikta på tre saker: Att bruka skogen så att virkesvolymen blir så stor som möjligt (då binder den mer kol), att man avverkar de fullmogna träden (gamla träd som står och förmultnar avger växthusgaser) och att man får igång föryngringen snabbt efter avverkning (bindandet av kol är ju minst när träden är som minst). Detta innebär att ur klimatsynpunkt är skogsbruk med trakthyggesbruk alltid bättre än ett ”naturskydd” där träden inte sköts med sikte på produktivitet och heller inte avverkas när de är mogna.

Vad som sagts ovan har direkt bäring på det vansinniga utrednings- och miljöpartiförslaget att stoppa avverkning på 500.000 hektar fjällnära skog. Detta förslag skulle, genomfört rakt av, i praktiken innebära den största konfiskeringen av mark i vår historia sedan Gustav Vasa tog kyrkans mark. Mer om det nedan. Men nu handlar det om klimataspekten. Då är det så, att om man stoppade all avverkning i området idag, så skulle summan av träden som finns där idag, när de förmultnat helt, ha orsakat ett utsläpp av växthusgasen koldioxid om 100 miljoner ton! (200 ton / hektar x 500 000).

Om skogen sköttes och avverkades enligt normala principer för trakthyggesbruk skulle utsläppen bli ungefär en fjärdedel av detta. Detta då den samlade virkesvolymen, i ett 100-årsperspektiv,  skulle bli större och färre träd lämnas att förmultna. Fler träd bör avverkas, för klimatets skull. Ett avverkningsstopp är alltså klimatpolitiskt vansinne. Och då har vi inte ens gått in på den så att säga sovjetiska karaktären på förslaget.

En annan sak som är dåligt förstådd måste lyftas fram här, och det är sambandet mellan trakthyggesbruket, jakt- och viltvården samt den biologiska mångfalden. I Sverige har vi idag väldigt starka viltstammar. Framför allt av klövvilt såsom älg, rådjur och så vidare. Så har det inte alltid varit. År 1900 var dessa stammar små eller nära nog obefintliga i de flesta delar av landet. Väldigt få djur kunde skjutas under jakt. Men under 1900-talet förändrades situationen radikalt, och det av två skäl:

Först: Den ökade användningen av trakthyggesbruk ledde till en närmast explosionsartad tillväxt i tillgången på viltfoder i våra skogar. Och den viktigaste komponenten i det är faktiskt de så kallade kalhyggena, som under de första åren efter avverkning producerar enorma mängder av de växter klövviltet finner smakliga, såsom bärris och örter. De är också en god miljö för skogens smågnagare och det i sin tur gynnar de arter (räv, rovfåglar osv) som äter dessa gnagare.

Trakthyggesbrukets varierade skogslandskap, rätt skött, gynnar i stort sett alla däggdjur och fåglar och ger alltså ett rikt djurliv. Det finns mycket mer att äta för viltet i en sådan skog än i en ur- eller naturskog. När man talar om biologisk mångfald i sådana skogar handlar det nästan uteslutande om typer av svampar, lavar och insekter som trivs i död ved. Men betydelsen av dessa arter är oklar, ofta överdriven – och skydd av dem där så behövs kan lösas på frivillig väg genom naturvårdsavtal. För de flesta andra växter och djur är trakthyggesbruket bäst.

Den andra viktiga aspekten här är den aktiva viltförvaltning som, särskilt sedan ”handslaget” mellan Kronan och jägarorganisationerna på 1930-talet, skötts av Sverige jägare. Som för övrigt ofta är samma fysiska personer som de enskilda skogsägarna. För att förstå viltförvaltningen så måste man förstå begreppet populationsdynamiska cykler. De fungerar lite förenklat så här: En given population av en viltart, säg älg, växer så länge det inte finns motstånd mot det, såsom foderbrist, sjukdomar och rovdjur.

Djur ”ransonerar” inte sitt foder, och de lägger det inte i frysen heller. Uppstår då foderbrist när älgstammen blivit för stor, då kraschar hela stammen och istället för en topp blir det en dal. Här är jaktens förvaltningsroll att bedriva sådan avskjutning att de populationstoppar som kan skapa foderbrist inte uppstår. I ”andra änden” bedriver man viltvård såsom stödutfodring och avstår från jakt om en population är på väg ned i en bottensvacka. Rätt utförd jakt och viltvård gör att man kan ha konstant stora viltstammar genom att undvika de populationsdynamiska cyklernas toppar och bottnar.

Likaså kan man stödja hälsan i viltpopulationerna genom att skjuta bort i olika avseenden sjuka djur, såsom när till exempel rävskabben härjade.  Ibland handlar jakten om att påverka konkurrensen mellan olika djurarter, såsom under senare tid den hotade fjällräven skyddats genom en intensiv jakt på konkurrenten rödräv i fjällområdena. Vidare bedrivs en jakt på rovdjur, eller predatorer som det heter på fint språk, så att trycket från dem på stammarna av deras bytesdjur inte blir så stort att stammarna av dessa förstörs,  vilket ju i sin tur skulle rycka undan grunden även för rovdjurens näringsfång.

Till Dig som känner obehag inför jakt – den innebär ju att djur dödas – så ber jag Dig att betänka hur vilda djur naturligt avslutar sina liv. Jag kan lova att det inte sker i en säng omgiven av det palliativa teamet. För de flesta vilda djur innebär slutet nedslitna tänder, begynnande svält och till sist att ätas av rovdjur, rovfåglar och korp. Ofta medan det fortfarande lever. I det ljuset kanske jägarens kula och ett frånfälle bokstavligen knall och fall kommer i en annan dager?

Och, om Du inte visste det: I Sverige hetsas inga djur till döds av jakthundar. Svenska jakthundar är avlade och tränade för att antingen sätta ett djur i långsam rörelse mot passkyttar, eller att få ett djur att stå still så att jägaren kan komma nära. Och så har vi förstås de viktiga eftersökshundarna.

Det är alltså genom kombinationen av primärt trakthyggesbruk och en viltförvaltning genom jakt och viltvård som vi har de stora, stabila viltstammar vi har i Sverige. Viltstammar som ger tonvis med ekologiskt bra kött, rekreation, social samvaro, biologisk mångfald och naturupplevelser för så många människor. På landet är jakten en del av folkhushållningen. Lägg därtill de insatser jakten och jägarna gör vad avser att hindra viltskador på jordbruket, betesskador i skogen och förebygga och följa upp viltolyckor i trafiken, så förstår man jaktens betydelse.

Gråben kommer!

Det är här vargen kommer in som problem. När riksdagen tog beslut om att återinföra varg så fastslogs absurt nog att hela landet är dess naturliga utbredningsområde. Det naturliga utbredningsområdet definierades då som alla delar av landet där det någon gång kunde funnits varg. Utanför området hamnade bara Gotland, då det sannolikt aldrig funnits varg där. Och renbeteslandet i Norrland. Man var nämligen rädd att vargen skulle bli ett problem för renskötseln. Redan här börjar problemen hopa sig.

Det riksdagen kallar det ”naturliga utbredningsområdet” är mycket, mycket större än vad EU menar med samma begrepp. Politiken lutar sig alltså å ena sidan mot EU:s lagstiftning,  men ger den å andra sidan en helt annan innebörd än den egentligen har.  Sedan problemet med renbeteslandet. Varför skall renarna skyddas från varg, när inte vanliga svenska landsbygdsbors får, kor och hundar får samma skydd? Något är märkligt här.

Men det stora problemet är idén om det ”naturliga” utbredningsområdet. För Syd- och Mellansveriges blandade skogs- och jordbruksbygder är ju inte ett naturligt utbredningsområde för varg. Tvärtom är det ju enbart den stora mänskliga påverkan som finns här genom djurhållning och stora rationellt förvaltad viltstammar som gör området så attraktivt för vargen. De söker sig till den lättillgängliga maten. Men det är inte dess ursprungliga, naturliga miljö.

För den finns bara kvar i Norrlands stora nationalparker. Om ens där. Där skulle vargens genpool också kunnas fyllas genom invandring av nån varg från Finland då och då. Men där skall ju inte vargen vara, för det är ju renbetesland!  Här måste vi påminna om att alla de lantbrukare som har får och andra djur liksom våra viltvårdande jägare har inte under lång tid byggt upp och bedriver inte sina verksamheter för att skapa vargfoder! 

Tvärtom ser de nu stora skador på ett mödosamt bedrivet arbete. Vi behöver fler betande djur i skogar och hagmarker. Det går inte där det finns varg. En absolut miniåtgärd här skulle vara att införa en generell möjlighet till skyddsjakt på enskild jakträttshavares initiativ inom en 200 metersgräns runt människors boningar och djurhagar, enligt samma modell som enligt jaktlagstiftningen gäller för skyddsjakt på rödräv. Det skulle kanske inte få bort så mycket varg, men det skulle påtagligt reducera den maktlöshet många berörda på goda grunder upplever.

Graden av tolerans för varg måste än mer än idag baseras på lokala bedömningar. Att politiker och åsiktsinnehavare i ”Fjollträsk” avgör hur mycket varg man skall stå ut med på landet är precis lika absurt som det vore om det var de boende i Bastuträsk som avgjorde om man skall få köra elsparkcykel i Stockholms innerstad. Vargpolitiken måste byggas nedifrån och upp.

Överhuvudtaget är det något märkligt med engagemanget för vargen från en del människor. Vargen är ju inte utrotningshotad. Den eurasiska vargstammen, av vilken vargarna i Sverige är en del, består av cirka 200 000 individer!

Jämför med visenten, den europeiska bisonoxen, som en gång fanns i Sverige. En stor växtätare vars betande skulle kunna göra stor nytta för biologisk mångfald och skänka fina jakttillfällen. Och som verkligen är utrotningshotad. Men inga organisationer i Sverige arbetar aktivt för att återinföra den. 

Och varför förnekas det att vargen kan vara farlig, i synnerhet då den uppträder i flock? Hur många gånger har vi inte hört snömoset om att inga människor dödats av varg i Sverige de senaste 150 åren? Men det är ju under just den perioden det inte funnits varg här!  

Går man längre tillbaka indikerar antalet som dödats av varg, att vore det nu skulle vi debatterat vargfaran på samma sätt som vi nu debatterar skjutningarna. Men många moderna människor verkar finna något attraherande i en farlig predator präglad av flockmentalitet, som reagerar med aggressivitet då den anar svaghet, medan den fridsamma växtätaren visent bemöts med likgiltighet. Man kan bara hoppas att det inte säger något om oss människor.

Enskildas äganderätt till skog och mark är hotad – nu måste vi slå vakt om den.

I debatten om de fjällnära skogarna har det uppmärksammats att förslagen från den rödgröna röran medför grova inskränkningar i den enskildes äganderätt till sin skog. Trots att äganderätten är grundlagsskyddad. Detta är inte den enda situation då enskildas äganderätt naggas i kanten eller ignoreras i vårt land. Hur kommer detta sig egentligen?

Rätten till enskild egendom är i grunden en naturlig rättighet, en rättighet som utgör en nödvändig förutsättning för att vi skall kunna leva i enlighet med vår mänskliga natur. Den är inte en gåva från staten. Vi behöver kunna ha saker som våra egna, och vårt samhälle måste kunna skilja på mitt och Ditt.

Äganderätten skapar den materiella förutsättningen för utövandet av andra rättigheter och friheter. Vad är tryckfriheten värd om man inte får äga bläck och papper? Vad är näringsfriheten värd om man inte får äga produktionsmedel? Hur garanteras arbetarens rätt till lönen för sitt arbete, om staten anser att den kan ta in snart sagt hur mycket som helst av den i skatt? Hur bevaras den politiska friheten, om alla är beroende av staten för uppehälle och bostad? Respekten för den privata äganderätten handlar aldrig bara om pengar. Den handlar om förutsättningarna för ett fritt och människovärdigt samhälle.

Den egentliga socialismen har naturligtvis aldrig erkänt existensen av något sådant som en enskild äganderätt. I synnerhet inte till kapital och produktionsmedel. Men tidigt insåg de reformistiskt sinnade socialdemokraterna att allt högljutt tal om förstatligande bara skulle leda till valförluster i en demokrati. Det så kallade kosackvalet 1928 – som för första gången i Sverige visade att högern kunde vinna ett demokratiskt val om de röda gick för långt – blev en väckarklocka.

De storskaliga planerna på förstatligande fick sakta tyna bort. Istället utvecklades, delvis under inflytande från socialdemokratin i Tyskland och Österrike, ett nytt koncept: Funktionssocialismen.

Baserat delvis på idéer från Nils Karleby och Östen Undén så utvecklades en strategi enligt vilken man inte skulle utmana den privata äganderätten formellt och rakt på. Då hade man fått stryk i valen, eftersom folk skulle fattat vad som pågick. Istället kom man på att man lät det formella ägandet vara, men istället förstatligade man dess olika funktioner, det vill säga man minskade gradvis ägarens rådighet över det ägda. Tills ägandet till sist blev en tom formalitet.

Den tyske socialisten Eduard Heimann beskrev detta som en ”trojansk häst” i ett samhälle baserat på enskilt ägande.  I Sverige underlättades denna process av det utbredda anammandet av Vilhelm Lundstedts nihilistiska kritik mot naturrätten. Gunnar Adler-Karlsson gjorde i mitten på 60-talet en träffande analogi då han jämförde undergrävandet av äganderätten med undergrävandet av monarkin: Istället för att utmana direkt, vilket skulle gjort att man fått folket mot sig, så gröper man ur allt innehåll så att till sist bara den tomma formen är kvar. Det hela påminner inte så lite om Lenins berömda ”salamitaktik”. Man skär så tunna skivor av korven att det inte verkar lönt att bråka om varje skiva. Men till sist är korven ändå slut.

Dessa tankegångar är den idémässiga bakgrunden till den totala genomregleringen, detaljstyrningen och – ibland – åsidosättandet av det enskilda ägandet av skog och mark. Små motåtgärder, som det tidiga 90-talets skogspolitiska beslut, har inte i grunden ändrat detta. Det som är märkligt är att denna funktionssocialism svalts med nästan hull och hår även av partier som påstår att de är icke-socialistiska.

Moderaterna till exempel talar vitt och brett om den privata äganderätten. Men när den rent konkret ställs mot abstraktioner såsom ” modernisering” , ”omställning” eller ”tillväxt” så är den inte vatten värd för dem. För andra fyller ”klimatet” eller ”naturskydd” samma roll. Fina ord som gör opinionen blind för de rättskränkningar de medför.

Högern i Sverige måste leverera en riktig motoffensiv mot funktionssocialismen.

Våra myndigheter måste tvingas acceptera att äganderätten inte är ett ”intresse” bland andra, utan en grundlagsskyddad rättighet som det ingår i deras roll som myndigheter att respektera och skydda. Sverige är en rättsstat. Det må gälla möjligheten att säga nej till en telecommast eller ett vindkraftverk, respekt för ägandet i samband med prospektering och gruvdrift, skogsägarens rätt att bruka sin skog efter sitt eget huvud, att respektera markägares jakträtt och så vidare.

I Sverige har vi anledning att vara stolta över vårt djurskydd. Men samtidigt förstår alla att något gått snett om en hästbox underkänns av staten för att dess mått är några centimeter ”fel”. Som om inte hästägarna i stort vore de som mest månar om sina hästar. Vi måste bort från den politiska kultur i vilken fåtalets fel och missbruk tillåts leda till minskad frihet för de många. Abusus non tollit usum, som Thomas av Aquino sade: Någras missbruk upphäver inte andras rätt till bruk. Straffa missbruket, inte bruket. Medeltida visdom.

Observera att äganderätten inte bara handlar om pengar och ekonomisk kompensation vid intrång. För människor för vilka ägande mest handlar om abstrakta företeelser, såsom aktier, optioner, terminer, fonder och så vidare, kan det vara lätt att få för sig att ägandet bara handlar om pengar och att pengar kan bytas mot andra pengar. Men jord- och skog som man äger är inte bara pengar. Det är en utvidgning av ens hem. Kanske har Far och Mor haft sin livsgärning där. Kanske är man född där, och har uppfostrat sina egna barn där och förberett dem på att en dag ta över ansvaret. Man har verkat där genom livets skiften. Där har man sina hopp inför framtiden.

Om staten då kommer och vill göra intrång så går inte allt att kompensera med pengar. Självklart skall om intrång sker, fullvärdig ekonomisk kompensation ges. Någon gång kanske ersättningsskog kan hittas, kanske på en annan plats familjen har starka band till. Men vissa saker kan inte kompenseras på detta sätt, och då måste ägaren kunna säga: Nej!

De situationer är i verkligheten mycket få, då ett så starkt riksintresse är inblandat, att en verklig expropriering är nödvändig och motiverad. Istället använder staten den försåtliga funktionssocialismens metoder. Det måste få ett slut.

Ett sådant försåtligt sätt att agera är när våra politiker pratar om ”våra” skogar. Som om alla skogar tillhörde oss alla. Men så är det ju inte. Din och min skog tillhör ju Dig och mig. Om vi som medborgare talar om våra skogar, då är det de skogar som vi äger gemensamt som medborgare. Det vill säga statens skogar. Om vi som kommunmedlemmar talar om ”våra” skogar så är det kommunens skogar vi talar om. Inga andra.

Vi kan naturligtvis till vardags tala om ”våra skogar” och blott mena skogarna i Sverige. Men var så säker: När en politiker talar oprecist om ”våra” skogar, så är det en tydlig indikation på att respekten för det enskilda ägandet inte är i fokus. Tvärtom är nog avsikten att osynliggöra och undergräva det. 

Och låt ingen ställa allemansrätten mot det enskilda ägandet av skog och mark. Precis som äganderätten har en naturrättslig bakgrund, så har allemansrätten utvecklats som en sedvanerätt på naturrättslig grund. En grund som handlar om till exempel fri rörlighet för personer.

Var så säker: En regering som är beredd att kränka den enskilda äganderätten när den står i vägen för dess planer, kommer inte att tveka en sekund att inskränka allemansrätten om det är den som står i vägen. Så blir det när naturrätten förnekas. Det är dags att politiken börjar bejaka den.

 

 

[fubar]

Finns en enkel lösning som skulle ge bra effekt.

Förbjud bilar i storstäderna, där behövs inga bilar.

Hela Stockholms området, Malmö, Göteborg och Uppsala, Västerås, Örebro.

Tro vem som vågar satsa sin korta politiska karriär på ett sådant kraftfullt förslag? 👍

 

[lsjonsson]

2 artiklar i dagens Norrbottens-Kurirens webbupplaga:

"Stridslysten C-topp: "MP-propaganda enormt överdriven"

Hon väljs snart till ny vice ordförande för C, kandiderar åter till riksdagen och är mer stridslysten än någonsin. ”I snart åtta år har S låtit miljöprövningarna kollapsa”, säger Övertorneåpolitikern Linda Modig.

Under tisdagen meddelade S-MP-regeringen att de går vidare med undantagslagen för Cementa och kalkbrytningen på Gotland. 

Därmed körs Lagrådet över, som tidigare hade underkänt lagförslaget. 

Centerpartisten Linda Modig, som själv brinner för att reformera tillståndsprocesserna men samtidigt värnar om juridiken och mark- och miljödomstolens suveränitet, beskriver den kommande riksdagsomröstningen som att välja mellan ”pest eller kolera”.

– S har målat in sig i ett hörn och gjort självmål i tillståndsprocessen. I snart åtta år har de suttit med armarna i kors och låtit systemet kring miljöprövningarna kollapsa. Alla deras underlåtenhetssynder leder till den här apokalypsen, säger C:s riksdagsledamot från Övertorneå. 

Hur kommer C att ställa sig?

– Jag ska först diskutera det med riksdagsgruppen. Om vi står inför det faktum att Cementas verksamhet upphör inom 40 dagar, vilket avbryter all svensk gruvnäring och allt byggande, och fryser den pågående samhällsomvandlingen i Malmfälten, då kommer jag tala för att vi måste släppa igenom regeringens proposition. 

Hon beskriver det närmast som utpressning att regeringen nu söker stöd hos riksdagen för att få igenom undantagslagen. 

– Detta blir en av mitt livs tyngsta voteringar. Att bidra till att en regering utsätter en riksdag för att trycka igenom en lagstiftning med enorma brister till både form och innehåll, som lagrådet säger att undantagslagen har, gör ont i själen, så utpressning är ett adekvat ord i sammanhanget.

Regeringens Cementahantering sker samma vecka som finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar höstbudgeten.

– Mest positivt är landsbygdssatsningen som har flera kraftfulla åtgärder. Andra viktiga delar var skattesänkningarna för alla med medelinkomster eller lägre. Klassisk centerpartistisk politik. Regeringen har uppvisat en lyhördhet för oss, det välkomnar jag, säger Modig. 

Däremot kritiserar hon införandet av familjeveckan och andra mer vänsterorienterade insatser på exempelvis arbetslösa och sjukskrivna.

 –Att i detta läge använda 3,5 miljarder kronor på familjeveckan är svårsmält. Att regeringen orienterar sig vänsterut med olika symbolfrågor, är inget som C har önskat. 

Hur röstar C i budgetvoteringen?

– Att rösta på ett annat partis budget är ett jättestort steg. Vi har aldrig gjort det tidigare, utan hedrat praxis genom att lägga ned rösterna. Men om regeringen levererar vad gäller omställningen av arbetsrätten, ett mer rättvist strandskydd och en stärkt äganderätt i skogen, då kan vi överväga att rösta på deras budget. 

MP menar att stärkt äganderätt i skogsfrågan och uppluckrat strandskydd inkräktar på Allemansrätten och att de rentav lämnar regeringen om era krav slår igenom?

– Varsågoda att kliva av, säger jag. C har inte bett om att MP ska sitta i regeringen. Men vi har ett handslag med Löfven och MP:s språkrör på dessa punkter.  Att Per Bolund och Märta Stenevi inte får stöd hos sitt parti, är inte vårt bekymmer. 

Hon är överlag hård i kritiken mot just MP. 

– Propagandan från dem är enormt överdriven, sämsta sortens fundamentalistiska miljöpolitik. MP har en verklighetsfrånvänd syn på många av Sveriges problem, det gäller såväl skogspolitiken som gruvpolitiken. 

Men C vänder också udden mot V, som de har krävt ska hållas utanför budgetförhandlingar och inflytande helt. 

Linda Modig vidhåller att S och MP i stället måste söka sig mot den så kallat "breda mitten".

– Det är regeringen som måste få igenom sin budget i riksdagen, där det trots allt är en högermajoritet, och därför måste den ha en slagsida åt mitten.  

Alternativt att både C och V röstar på den?

– Ja, men C är ett borgerligt, liberalt parti. Om inte budgeten lutar mot mitten, då släpper vi inte igenom den. 

Ulla Andersson (V) menar att ni agerar trotsigt. Hur vill ni bemöta det?

– Det får stå för henne. V:s retorik hänger ju inte ihop för fem öre. Förra veckan stod partiledaren Nooshi Dadgostar i riksdagen och sa att S har ingått en självmordspakt med C. Varför vill i så fall V vara med i den?

Varför vill ni helt exkludera V från alla förhandlingar och allt inflytande?

– Därför att V är vår ideologiska motpol i den ekonomiska politiken. Varför ska vi då använda våra mandat till att släppa igenom en S-MP-regering med stöd av V?

Samtidigt har ju C inget alternativ högerut, då M-ledaren Ulf Kristersson numera representerar ett borgerligt regeringsunderlag med stöd av SD. Vad finns det då för ”bred mitt”? 

– Det finns liberaler inom både M och L, även liberalt sinnade socialdemokrater och rentav miljöpartister. Därför har jag goda förhoppningar om att vi kan förena de goda krafterna i de partierna efter nästa val. Det svenska folket vill ha breda lösningar i mitten av politiken, och det ska jag jobba järnet för.

Linda Modig har nyligen beslutat att kandidera till riksdagen igen. Dessutom väljs hon med all sannolikhet till ny vice ordförande för C vid partistämman som inleds på torsdag, då hon är valberedningens förslag och inga andra nominerade utmanar henne. 

– Jag får ett mycket stort ansvar att lyfta fram alla frågor som rör svensk glesbygd och landsbygd, en ny plattform för att föra ut alla viktiga budskap om tillståndsprocesserna. Det gäller även hela berättelsen om Sverige, inte minst den gröna omställningen i Norrbotten.

– Jag är stridslysten, har lagt egna reformförslag när det gäller miljöprövningarna. Så länge det finns malm i backen kommer jag fortsätta striden, säger Övertorneåpolitikern. 

Fakta/Linda Modig

Ålder: 46 år

Bor: Övre Kuivakangas, Övertorneå

Bakgrund: Hette tidigare Linda Ylivainio och har varit engagerad i Centerpartiet sedan 1988. 2008 blev hon Övertorneås första kvinnliga kommunalråd. Jobbade som politiskt sakkunnig hos förre partiledaren Maud Olofsson och som stabschef åt centerledaren Annie Lööf fram till 2012, då hon förlorade jobbet. Linda Modig är även utbildad jurist och arbetade för Bergstaten åren 2013-2016. 2015 inledde hon teologistudier i Umeå.

Källa: Norr Media

Nils Johansson"

"Stenevi: Kan inte bygga samarbete på ultimatum

Förhandlingarna om skog och strandskydd fortsätter. Men "ultimativa krav", som Centerns Annie Lööf skakat hand med Stefan Löfven om, gör inte saken lättare. –Man kan inte bygga ett samarbete på ultimatum, säger Miljöpartiets Märta Stenevi.

Regeringen förhandlar sedan i somras med Centerpartiet om strandskydd och äganderätt till skogen.

"Oerhört viktiga frågor", enligt Miljöpartiets språkrör och jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi.

Det tycker också Centerledaren Annie Lööf, som sagt att regeringen måste lägga fram förändringar på dessa områden – annars kan man inte ens överväga att stödja regeringens budget eller släppa fram en ny socialdemokratisk statsminister.

Just nu har partierna kommit längre i förhandlingen om skogen än om strandskyddet. Man har samtidigt en tidspress på sig att leverera lagförslag före budget- respektive statsministeromröstningen senare i höst, säger Märta Stenevi.

Regeringen har i sin lista på propositioner aviserat att förslagen läggs fram i november respektive december.

"Naturtyper raderas ut"

Partierna har olika ingångar i förhandlingarna, framhåller språkröret. Förenklat kan man enligt MP säga att C vill stärka privata skogsägares rätt till skogen medan Miljöpartiet värnar allemansrätten och slår vakt om den biologiska mångfalden.

– Andra reformer kan backas. Om vi genomför reformer där hela naturtyper raderas ut, då kan vi inte gå tillbaka, säger Märta Stenevi.

Centern vill ha ett mer flexibelt strandskydd som gör det enklare att bygga i strandnära områden. Stenevi framhåller att kusterna behöver skyddas, Östersjön är ett hårt pressat hav.

Partierna är dock överens om att det ges för många dispenser i starkt exploaterade områden. Stenevi tar som exempel att uppemot 70 procent av kusten i Danderyds kommun är bebyggd.

Frågorna om strandskydd och skog fanns med i januariavtalet och förhandlades fram till i somras mellan regeringen, Centern och Liberalerna. Därför har utredningar redan tillsatts och kommit till slutsatser om hur lagstiftningen på dessa områden kan förändras.

MP har varit mycket kritiskt till strandskyddsutredningens förslag men mer tillfreds med skogsutredningen. Centerpartiet å andra sidan tycker att strandskyddsutredningen landade bra men att delar av skogsutredningen inte följde direktiven.

– Vi har sagt nej till att genomföra utredningarna utan förhandlingar, säger Märta Stenevi.

"Måste ta ställning"

Hon tror att regeringen och C kan komma överens. Men på en fråga i Göteborgs-Posten i helgen om hur viktiga frågorna är svarade språkröret att Miljöpartiet alltid är berett att lämna regeringen om inte politiken går i rätt riktning.

– Varje regeringsparti måste ta ställning till om politiken för det här samhället i rätt riktning, säger Märta Stenevi i ett samtal med journalister på tisdagen.

– Vi hade inte suttit i den här förhandlingen om vi inte trodde att vi kunde hitta en väg framåt.

Samtidigt framhåller hon att Annie Lööfs "ultimativa krav" inte gör saken lättare.

– Vi löser inte svåra frågor med ultimatum via olika typer av papper eller medier, utan det gör vi i förhandlingsrum, säger MP-språkröret.

Annie Lööf anser att det inte handlar om något ultimatum utan om en överenskommelse mellan henne och statsminister Stefan Löfven (S). De har tagit i hand. Och Miljöpartiet sitter i Löfvens regering.

– Jag hoppas att vi kan lägga fram en proposition som alla kan ställa sig bakom, säger Märta Stenevi.

Niklas Svahn/TT"