Jump to content

Ut med den rödgröna röran!


Dahla

Recommended Posts

Stefan Löfven beredd att offra 105 000 jobb inom basindustrin

Utnämningen av Ibrahim Baylan (S) som även jord- och lantbruksminister väckte kritik och förvåning i den politiska sfären. Men oron är befogad.  I samma ögonblick som EU förbereder omfattande regleringar till Sveriges nackdel av bland annat skogsbruket väljer Stefan Löfven att försvaga en redan svag regerings beredskap inför de stundande förhandlingarna som väntas bli hårdare än någonsin.

Statsrådet och näringsminister Ibrahim Baylan (S) får nu ansvar för jordbruks och skogsbruksfrågorna i regeringen Löfven III efter det att Jennie Nilsson återtagit sin riksdagsplats på egen begäran.

Baylan beskrivs av flera som en av de i regeringen Löfven som svarar för de mer akuta behoven av förhandlare. Partiinternt kommer Baylan främst från ABF men är även medlem i sidoorganisationen Socialdemokrater för Tro och Solidaritet.

Baylans roll som målvakt, eller nödlösning, går tillbaka till 2017 under regeringen Löfven I då han som energiminister fick samordningsansvaret i regeringen att samordna regeringens insatser mot segregation. Bakgrunden till utnämningen var den tilltagande kriminaliteten och det dödliga våldet på bland annat Järvafältet i nordvästra Stockholm med orterna Rinkeby, Kista, Tensta och Husby.

Sedan Baylan fick samordningsansvaret har det dödliga våldet ökat ytterligare och enligt Brå:s senaste rapport är Sverige idag ett av Europas farligaste länder att leva i med en dödlighet i för de som utsätts för våld som ligger mer än dubbelt så högt som inom övriga EU. EU-snittet ligger idag på 1,6 per en miljon invånare, det svenska resultatet ligger på 4 per en miljon invånare.

 

Det mest substantiella efter Baylans tid som minister med samordningsansvaret för regeringens insatser mot segregation var myndigheten Delmos, Delegationen mot segregation som inrättades den 1 januari 2018, med uppdrag att bidra till att minska och motverka segregation i samhället och förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden.

Ett av Delmos huvudfokus är att fördela statsbidrag. Under 2020 fick myndigheten i uppdrag att fördela 85 miljoner kronor i bidrag till kommuner och regioner samt ideella föreningar och stiftelser som stöd för arbetet mot segregation. Av de studieförbund som erhållit statsbidrag utbetalade från Delmo märks Sensus, med Svenska kyrkan som en av huvudmännen, samt Vuxenskolan. Bägge utbildningsförbunden förekommer i den utredning om felaktigt utbetalda statsbidrag på bland annat Järvafältet.

Ibrahim Baylan skall nu ansvara även för jord- och skogsbruksfrågor. 

Inom EU pågår för närvarande arbete med ytterligare reglering av bägge områdena. Bland annat förbereds en reglering av skogsavverkningen som kommer innebära att Sverige kommer tvingas införa en metod som kallas ”plock-avverkning”. Detta innebär att Sveriges skogsbestånd, som är utvecklat för en annan form av avverkning, över natt kan komma att bli omöjligt att avverka inom överskådlig tid. 

Att växla över från dagens utformning av skogsbestånd till plockavverkning, där enskilda träd avverkas istället för större ytor är en process som kommer ta en skogsgeneration eller 80 år. 

EU-strategin har drivits fram av den del av miljörörelsen som står bland annat Baylans partikamrater inom Tro och Solidaritet nära i Europa samt de EU-länder som inte har något eget skogsbruk. I Sverige svarar skogsbruket för 105 000 direkt anställda inom trä, massa, papper och andra skogsprodukter och ytterligare upp till 300 000 indirekt anställda inom åkerinäring, transport och övriga kringtjänster. Inför Sverige ”plockavverkning” går det inte att utesluta att huvuddelen av dessa anställningar kommer försvinna samtidigt som en av Sveriges basnäringar reduceras till att bli något av en marginalpost. 

Skogsnäringen är den näring som inom svensk export uppvisar det största inkomstnettot.

Istället för att stärka den tidigare dokumenterat svaga Jennie Nilsson i sin roll inför de stundande förhandlingarna väljer Stefan Löfven att stryka ministertaburetten helt och istället låta Ibrahim Baylan, med kända prestationer inom andra områden, svara för bevakningen och beredningen av jord- och skogsbruksfrågorna.

Den del av de svenska basnäringarnas förutsättningar som tidigare visat upp det största exportnettot och svarar för sysselsättningen av 100 000-tals svenska arbetare.

 
lg.php?bannerid=0&campaignid=0&zoneid=65
Johan WesterholmJohan Westerholm
Källa: Ledarsidorna.se
 
Link to comment
Share on other sites

Ang skogsavverkning...

Det är ur miljöperspektiv helt rätt..

Och faktiskt inte S fel.. snarare något rätt.

Link to comment
Share on other sites

Men skogsavverkningen.. ok jag vet inte om det är rätt eller fel men politiken går in och pillar rejält konkret på äganderätten. Som jag fattat det så kan skogen snabbt bli rejält mycket mindre värd.. Hela grejen att allt ska offras för att ev kunna påverka 2/10 av temperaturökningen är sjukt. Dessutom så ska gärna mycket av det man pillar på ägas av andra.. Det finns ngn jantelag i detta som är helt bisarr..

 

Link to comment
Share on other sites

57 minutes ago, Hipshot said:

Men skogsavverkningen.. ok jag vet inte om det är rätt eller fel men politiken går in och pillar rejält konkret på äganderätten. Som jag fattat det så kan skogen snabbt bli rejält mycket mindre värd.. Hela grejen att allt ska offras för att ev kunna påverka 2/10 av temperaturökningen är sjukt. Dessutom så ska gärna mycket av det man pillar på ägas av andra.. Det finns ngn jantelag i detta som är helt bisarr..

 

Ur miljöperspektiv, rätt.

Som småskalig markägare ( -100ha) så tappar man inte farten, om man tänker rätt. Sveaskog mfl kommer att få lite uppförsbacke. 

Monokulturer är inte vackert... Men ekonomiskt. Och obra för miljön och mm.. men som sagt...  Dom större markägarna, staten, kyrkan med flera, kan medföra kommer tappa 100år av omställning... Typ

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Äganderätt bör vara stark.

Skiter i vad partierna säger...

Barkborren, är ett tydligt tecken varför.

Jag upplever SLU som för mixade biotoper och "plocka ut träd för träd"... Dom brukar inte vara helt osluga.

 

Men , å andra sidan äger jag inte heller 150ha, som ska ner om 10år... (Suck..vad vore ändå en bal på slottet...)

 

 

Link to comment
Share on other sites

Handel med Co2 rätter är redan på g inom EU även om det går tungt eftersom de folkrika länderna inom unionen inte tjänar på det. Staten som landets enskilt största skogsägare (Sveaskog SFV m.fl) skulle driva frågan kring att tjäna pengar på att vara EUs lungfunktion, ta hjälp av finnarna så lär det hända grejor. Med ett sånt system så tror jag intresset för eftergifter likt blädhuggning m.m skulle komma mer naturligt såväl inom det privata som det bolagiserade skogsbruket.

 

  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

1 hour ago lindgren sa:

Äganderätt bör vara stark.

Skiter i vad partierna säger...

Barkborren, är ett tydligt tecken varför.

Jag upplever SLU som för mixade biotoper och "plocka ut träd för träd"... Dom brukar inte vara helt osluga.

 

Men , å andra sidan äger jag inte heller 150ha, som ska ner om 10år... (Suck..vad vore ändå en bal på slottet...)

 

 

SLU jävlas med yrkesfiskarna här uppe. SLU har rekommenderat hav & vatten inte att det inte ska fiskas någon siklöja i Bottenviken. Yrkesfiskarna kokar av ilska.

Här är artikeln:

"

SLU vill ha stopp för fiske av siklöja

Ingen siklöja får tas upp från Bottenviken nu i höst. Det föreslår SLU i sin rådgivning. Katastrof, anser företrädare för fiskerinäringen. "Löjfisket är grunden för alla fiskeföretag i Norrbotten", säger Teija Aho, vd för Guldhaven.

För Teija Aho, som själv har en bakgrund inom forskningen och fiskeriförvaltningen var rekommendationen från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inte oväntad. Nu väntar en dialog med Havs- och vattenmyndigheten, som ska ta ställning till rådgivningen från SLU och fastställa fiskekvoten för hösten.

– Vi får se hur de ställer sig till det här. SLU använder en gammal modell och den data som matas in i den är inte kritiskt granskad, säger Teija Aho.

 Enligt SLU inleds arbetet med att förändra modellen nu i höst. Mer data om sälens påverkan ska då införas i den. De officiella startdatumet för löjfiske är den 20 september och innan dess ska Havs- och vattenmyndigheten ha fattat sitt beslut. 

– Får vi inte fiska någon löja här uppe förlorar Sverige ett av sina flaggskepp inom livsmedel, Kalixlöjrommen. Det är inte bra för marknaden. Om restauranger inte kan köpa in Kalixlöjrom köper de annan rom istället. Då blir det svårt att få in Kalixlöjrommen på marknaden igen om fisket blir tillåtet. 

Lars Ökvist tillhör Junköfiskarna i Luleå. Han kallar rådgivningen för oseriös. 

– SLU stoppar in värden i en dator och sedan ska det vara sanningen. Vi fiskare har hanterat förvaltningen av siklöjan sedan vi började tråla på1960-talet. Det fungerade utmärkt. Men för fem-sex år sedan började SLU bry sig i det där och då har rådgivningen svängt hit och dit.

Lars Ökvist påpekar att siklöjan har många romkorn i sig och det är förutsättningarna för lek som avgör hur stort beståndet blir från år till år. 

– Löjan är noga med förhållandena, det ska vara rätt temperatur och lagom salthalt i vattnet. Leken lyckas inte varje år, men när den gör det blir det gott om löja. Det här vet ju varenda fiskare. Vi har talat om det för SLU, men de bryr sig inte, de litar bara på sina modeller. 

Lars Ökvist anser att det är sälbeståndet som måste begränsas. 

– Sälarna får bli hur många som helst men när man tror att det ska bli mindre löja, då vill man strypa för oss fiskare istället. 

Vad innebär det för näringen om SLU:s råd fastställs?

– Vi fiskar en del annat, så vi överlever nog. Vi får skära ned på utgifterna. Men många är helt beroende av löjfisket. 

Linda Kask"

Link to comment
Share on other sites

14 minutes ago, lsjonsson said:

SLU jävlas med yrkesfiskarna här uppe. SLU har rekommenderat hav & vatten inte att det inte ska fiskas någon siklöja i Bottenviken. Yrkesfiskarna kokar av ilska.

Här är artikeln:

"

SLU vill ha stopp för fiske av siklöja

Ingen siklöja får tas upp från Bottenviken nu i höst. Det föreslår SLU i sin rådgivning. Katastrof, anser företrädare för fiskerinäringen. "Löjfisket är grunden för alla fiskeföretag i Norrbotten", säger Teija Aho, vd för Guldhaven.

För Teija Aho, som själv har en bakgrund inom forskningen och fiskeriförvaltningen var rekommendationen från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inte oväntad. Nu väntar en dialog med Havs- och vattenmyndigheten, som ska ta ställning till rådgivningen från SLU och fastställa fiskekvoten för hösten.

– Vi får se hur de ställer sig till det här. SLU använder en gammal modell och den data som matas in i den är inte kritiskt granskad, säger Teija Aho.

 Enligt SLU inleds arbetet med att förändra modellen nu i höst. Mer data om sälens påverkan ska då införas i den. De officiella startdatumet för löjfiske är den 20 september och innan dess ska Havs- och vattenmyndigheten ha fattat sitt beslut. 

– Får vi inte fiska någon löja här uppe förlorar Sverige ett av sina flaggskepp inom livsmedel, Kalixlöjrommen. Det är inte bra för marknaden. Om restauranger inte kan köpa in Kalixlöjrom köper de annan rom istället. Då blir det svårt att få in Kalixlöjrommen på marknaden igen om fisket blir tillåtet. 

Lars Ökvist tillhör Junköfiskarna i Luleå. Han kallar rådgivningen för oseriös. 

– SLU stoppar in värden i en dator och sedan ska det vara sanningen. Vi fiskare har hanterat förvaltningen av siklöjan sedan vi började tråla på1960-talet. Det fungerade utmärkt. Men för fem-sex år sedan började SLU bry sig i det där och då har rådgivningen svängt hit och dit.

Lars Ökvist påpekar att siklöjan har många romkorn i sig och det är förutsättningarna för lek som avgör hur stort beståndet blir från år till år. 

– Löjan är noga med förhållandena, det ska vara rätt temperatur och lagom salthalt i vattnet. Leken lyckas inte varje år, men när den gör det blir det gott om löja. Det här vet ju varenda fiskare. Vi har talat om det för SLU, men de bryr sig inte, de litar bara på sina modeller. 

Lars Ökvist anser att det är sälbeståndet som måste begränsas. 

– Sälarna får bli hur många som helst men när man tror att det ska bli mindre löja, då vill man strypa för oss fiskare istället. 

Vad innebär det för näringen om SLU:s råd fastställs?

– Vi fiskar en del annat, så vi överlever nog. Vi får skära ned på utgifterna. Men många är helt beroende av löjfisket. 

Linda Kask"

 

Vet inte om dom jävlas...  Kanske bara har ett annat förhållningssätt till fisken, eftersom dom inte är fiskare..

Men, att tro att  SLU anställer folk för att jävlas med andra, känns lite....

 

Link to comment
Share on other sites

12 minutes ago lindgren sa:

 

Vet inte om dom jävlas...  Kanske bara har ett annat förhållningssätt till fisken, eftersom dom inte är fiskare..

Men, att tro att  SLU anställer folk för att jävlas med andra, känns lite....

Man kan vrida och vända på det precis som dom gör uti vargstammens storlek.

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, lsjonsson said:

Man kan vrida och vända på det precis som dom gör uti vargstammens storlek.

Även i detta fall, så tror jag dom har andra infallsvinklar än vad både bevarande och noll sidan har.. 

Dom räknar utifrån dom direktiv som dom har blivit ålagda att göra. Och till syvende och sist är det ändå lekmän i riksdagen som tar beslut... (Riksdagen,Som beslutade att släppa upp vargstammen) via någon som har röstats fram av folket...

Och sen kommer det nya direktiv..

 

Link to comment
Share on other sites

12 hours ago Hipshot sa:

Men skogsavverkningen.. ok jag vet inte om det är rätt eller fel men politiken går in och pillar rejält konkret på äganderätten. Som jag fattat det så kan skogen snabbt bli rejält mycket mindre värd.. Hela grejen att allt ska offras för att ev kunna påverka 2/10 av temperaturökningen är sjukt. Dessutom så ska gärna mycket av det man pillar på ägas av andra.. Det finns ngn jantelag i detta som är helt bisarr..

 

Den som drabbas är de mindre skogsägarna då de inte finns någon ekonomi i "plockavverkning" om man inte gör det själv och knappt ens då, då man ändå behöver ha någon speditör som hämtar upp det. Om det här införs så kommer det i princip bli en liknande ekonomi som vid gallringarna, d v s det man får ut täcker i princip bara avgiften till den som utför avverkningen och övriga kostnader för hålla beståndet i bra skick. Bolagen kan göra så stora arealer på en gång vilket småbrukaren inte kan. Ungskog är ungskog oavsett. Man är ju inte direkt sugen på att någon låta gå in i ett bestånd och avverka sommartid.

Link to comment
Share on other sites

3 hours ago lsjonsson sa:

SLU jävlas med yrkesfiskarna här uppe. SLU har rekommenderat hav & vatten inte att det inte ska fiskas någon siklöja i Bottenviken. Yrkesfiskarna kokar av ilska.

Här är artikeln:

"

SLU vill ha stopp för fiske av siklöja

Ingen siklöja får tas upp från Bottenviken nu i höst. Det föreslår SLU i sin rådgivning. Katastrof, anser företrädare för fiskerinäringen. "Löjfisket är grunden för alla fiskeföretag i Norrbotten", säger Teija Aho, vd för Guldhaven.

För Teija Aho, som själv har en bakgrund inom forskningen och fiskeriförvaltningen var rekommendationen från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inte oväntad. Nu väntar en dialog med Havs- och vattenmyndigheten, som ska ta ställning till rådgivningen från SLU och fastställa fiskekvoten för hösten.

– Vi får se hur de ställer sig till det här. SLU använder en gammal modell och den data som matas in i den är inte kritiskt granskad, säger Teija Aho.

 Enligt SLU inleds arbetet med att förändra modellen nu i höst. Mer data om sälens påverkan ska då införas i den. De officiella startdatumet för löjfiske är den 20 september och innan dess ska Havs- och vattenmyndigheten ha fattat sitt beslut. 

– Får vi inte fiska någon löja här uppe förlorar Sverige ett av sina flaggskepp inom livsmedel, Kalixlöjrommen. Det är inte bra för marknaden. Om restauranger inte kan köpa in Kalixlöjrom köper de annan rom istället. Då blir det svårt att få in Kalixlöjrommen på marknaden igen om fisket blir tillåtet. 

Lars Ökvist tillhör Junköfiskarna i Luleå. Han kallar rådgivningen för oseriös. 

– SLU stoppar in värden i en dator och sedan ska det vara sanningen. Vi fiskare har hanterat förvaltningen av siklöjan sedan vi började tråla på1960-talet. Det fungerade utmärkt. Men för fem-sex år sedan började SLU bry sig i det där och då har rådgivningen svängt hit och dit.

Lars Ökvist påpekar att siklöjan har många romkorn i sig och det är förutsättningarna för lek som avgör hur stort beståndet blir från år till år. 

– Löjan är noga med förhållandena, det ska vara rätt temperatur och lagom salthalt i vattnet. Leken lyckas inte varje år, men när den gör det blir det gott om löja. Det här vet ju varenda fiskare. Vi har talat om det för SLU, men de bryr sig inte, de litar bara på sina modeller. 

Lars Ökvist anser att det är sälbeståndet som måste begränsas. 

– Sälarna får bli hur många som helst men när man tror att det ska bli mindre löja, då vill man strypa för oss fiskare istället. 

Vad innebär det för näringen om SLU:s råd fastställs?

– Vi fiskar en del annat, så vi överlever nog. Vi får skära ned på utgifterna. Men många är helt beroende av löjfisket. 

Linda Kask"

Det är rätt att försöka stoppa fisket. Saken är väl bara den att man inte angriper grunden till problemet och begränsar trålningen och sälstammen. Vad jag förstår så är ett av problem att trålare kommer upp söderifrån.

Link to comment
Share on other sites

3 hours ago edge sa:

Det är rätt att försöka stoppa fisket. Saken är väl bara den att man inte angriper grunden till problemet och begränsar trålningen och sälstammen. Vad jag förstår så är ett av problem att trålare kommer upp söderifrån.

Efter att ha bott här uppe i +30 år så har man läst om löjfisket under alla år och det är som med så mycket annat. Det går upp och ned i cykler. Vissa år är bra och sedan går det ner under något/några år osv. Skarven måste begränsas också för den har vi har här uppe också.

Link to comment
Share on other sites

5 hours ago lindgren sa:

Även i detta fall, så tror jag dom har andra infallsvinklar än vad både bevarande och noll sidan har.. 

Dom räknar utifrån dom direktiv som dom har blivit ålagda att göra. Och till syvende och sist är det ändå lekmän i riksdagen som tar beslut... (Riksdagen,Som beslutade att släppa upp vargstammen) via någon som har röstats fram av folket...

Och sen kommer det nya direktiv..

Ja, det har dom säkert! 

NVV skrev en rapport 2018 om att släppa upp vargstammen till minst 300.

https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/vilt/miniminivaer/varfor-minst-300 vargar-ur-viltnytt-nr-32018.pdf

 

Link to comment
Share on other sites

8 hours ago lindgren sa:

Även i detta fall, så tror jag dom har andra infallsvinklar än vad både bevarande och noll sidan har.. 

Dom räknar utifrån dom direktiv som dom har blivit ålagda att göra. Och till syvende och sist är det ändå lekmän i riksdagen som tar beslut... (Riksdagen,Som beslutade att släppa upp vargstammen) via någon som har röstats fram av folket...

Och sen kommer det nya direktiv..

 

Om vi tar Vargstammen som jämförande exsempel så har vi ju problemet att Riksdagen beslutat om ett antal som sedan tjänstemän lagt moms och extraskatt på så vi i praktiken har dubbla antalet med resultatet att bla Älgstammen dalar i problemlänen.

Säger inte att det fungerar lika med Siklöja och andra arter, men skulle inte å andra sidan bli ett dugg förvånad.

Sälen och Skarven har väl släppts upp för långt för länge på vissa platser så vitt man förstått, vet inte om/hur hur stor påverkan det kan haft på Siklöjan ?

Bara en tanke.

 

Link to comment
Share on other sites

5 hours ago Järven sa:

Om vi tar Vargstammen som jämförande exsempel så har vi ju problemet att Riksdagen beslutat om ett antal som sedan tjänstemän lagt moms och extraskatt på så vi i praktiken har dubbla antalet med resultatet att bla Älgstammen dalar i problemlänen.

Säger inte att det fungerar lika med Siklöja och andra arter, men skulle inte å andra sidan bli ett dugg förvånad.

Sälen och Skarven har väl släppts upp för långt för länge på vissa platser så vitt man förstått, vet inte om/hur hur stor påverkan det kan haft på Siklöjan ?

Bara en tanke.

 

Antagligen rätt så stor påverkan. Den påverkar även sikpopulationen. Det kommersiella trålfisket kan dessutom knäcka ett bestånd. I Norge gick sillbeståndet på vissa håll kraftigt ned när trålare gick in i fjordarna och vad jag vet har det inte ännu återhämtat sig. Hela Östersjön är för övrigt  i total obalans.

Link to comment
Share on other sites

På 2021-07-10 at 13:12 lindgren sa:

Ur miljöperspektiv, rätt.

Som småskalig markägare ( -100ha) så tappar man inte farten, om man tänker rätt. Sveaskog mfl kommer att få lite uppförsbacke. 

Monokulturer är inte vackert... Men ekonomiskt. Och obra för miljön och mm.. men som sagt...  Dom större markägarna, staten, kyrkan med flera, kan medföra kommer tappa 100år av omställning... Typ

Edit: Såg nu att Hipshot:s text som Lindgren citerat inte följde med när jag citerade Lindgrens inlägg, vilket kanske får nedanstående att framstå som lite osammanhängande./Alias

 

Att vi måste begränsa den globala temperaturökningen snarast möjligt råder det väl ingen större oenighet om (en skillnad på 2/10 av prognosticerad ökning lär inte vara oväsentligt). Däremot var och hur det skall göras och hur eller av vem det ska finansieras råder det däremot delade meningar om.

 

Personligen förefaller det klart vettigare att inte släppa ut fossil CO2 via kol, olja och naturgas t.ex. genom icke nödvändig konsumtion av prylar och resor (sålla kraftigt bland vad man "villhöver") än att först släppa ut den och sen försöka fånga in den igen via mekanisk CCS eller att bygga virkesförråd i skogen. Inga träd växer till himmeln, och det gör inte virkesförråden heller!

Antingen får vi tillföra mer förnyelsebar energi till energibalansen för att ersätta den fossila energin (inte helt okomplicerat för t.ex. elnätens stabilitet), eller minska konsumtionen. Förmodligen krävs både och!

 

Att någon form av blädning eller annan form av kontinuitetsskogsbruk skulle vara bättre för klimatet än trakthyggesbruk med kalhyggen anser jag vara rent skitsnack, då det som påverkar kolinlagringen är förhållandet "+tillväxt - avverkning - övrig dödlighet" på hela skogsinnehavet man mäter på. Därtill kommer sannolikt granen vara det vinnande trädslaget på sikt av ett kontinuitetsskogsbruk, då den till skillnad från tallen och flertalet lövträd trivs i skuggan av andra träd. Har även svårt att se att det skulle vara "bättre för miljön" då våra boreala skogar till största delen präglats av återkommande störningar genom historien.

Kan inte låta bli att reflektera över uttrycket "Monokulturer är inte vackert" - gäller det även ett blommande rapsfält på ett böljande fält, eller endast t.ex. en granplantering i skogen?

 

MVH

Alias

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Ledare i dagens Norrbottens-Kuiren:

"Bekämpa missuppfattningen om skogen

De europeiska länderna har många saker gemensamt, men sättet att bruka skog är inte, och bör inte, vara en av dem.

Därför är det allvarligt att EU-kommissionen vill försöka detaljstyra skogsbruket med samma regler för alla. I det utkast till skogsstrategi som läckte i juni talas om att skydda och återställa skogarna. Vad ska det krävas för att kommissionen ska förstå att det i skogsrika Norden inte finns en konflikt mellan brukande och vårdande av skog?

Protesterna mot det som står i den läckta skogsstrategin har kommit från flera håll. Både från näringslivet och från politiken. Den 5 juli skickade till exempel de fyra moderata europaparlamentarikerna ett gemensamt brev till kommissionen, där de bland annat poängterar att förslaget inte tar hänsyn till de miljömässiga fördelar som finns i produkter gjorda av trä. Kommissionens fokus ligger i stället på att skydda mer skog och styra allt från trakthyggesbruk till vad träet används till.

Det lär dock inte bli någon enkel match att övertala kommissionen. Av den läckta strategin framträder tydligt vilken syn på skogsbruk som rotat sig i Bryssel. Det talas om att återställa skogar och ekosystem. Utgångspunkten är alltså att skogarna förr var mer livskraftiga än de är i dag. Detta kan med lätthet kopplas till avskogning och små exklusiva skogsarealer i andra länder. Strategin är alltså rimlig i vissa delar av Europa, men knappast i Sverige, där skogen utgör 70 procent av ytan.

Vad skulle återställd skog innebära för Sveriges del? Om vi vrider tillbaka klockan till 1800-talet får vi just ett sådant ohållbart skogsbruk som kommissionen vill motverka. Och den utvecklingen påbörjades långt innan dess. Det var innan vi fick skogsvårdslagen 1903, som säkrade återplantering efter avverkning. Den skog som många besökare kanske misstar för orörd är i själva verket vårdad och brukad under lång tid, samtidigt som biologisk mångfald funnits kvar och frodats. Det finns kort sagt inget bättre alternativ som skogen kan återställas till från hur den mår i dag.

EU-kommissionens inställning är oroande, men kanske än värre är att samma missuppfattning om skogen också finns hos många i Sverige. Den rödgröna regeringen och myndigheter som Naturvårdsverket har flera gånger visat prov på en avsikt att hellre konservera skog än att bruka och vårda.

Visst finns det anledning att skydda viss skog, men problemet är missuppfattningen att brukande per definition är skadligt för skogen. Så länge sådana tankar finns kvar inom både EU och den svenska regeringen kommer nya förslag, likt EU-kommissionens skogsstrategi, att komma upp."

Agnes Karnatz/SNB
Link to comment
Share on other sites

13 hours ago, alias said:

 

Kan inte låta bli att reflektera över uttrycket "Monokulturer är inte vackert" - gäller det även ett blommande rapsfält på ett böljande fält, eller endast t.ex. en granplantering i skogen?

 

MVH

Alias

Svarar för egen del, fält är vackra!  Men hellre uppbrutna fält, med olika grödor.. än... 
Pelarskog kan vara fantasikt att ströva om kring i.... men ur biologisk synvinkel...ger den inte så mkt för det vilda..
Ur min egen Subjektiva uppfattning!
 

Link to comment
Share on other sites

5 hours ago lindgren sa:

Svarar för egen del, fält är vackra!  Men hellre uppbrutna fält, med olika grödor.. än... 
Pelarskog kan vara fantasikt att ströva om kring i.... men ur biologisk synvinkel...ger den inte så mkt för det vilda..
Ur min egen Subjektiva uppfattning!
 

Ur vems biologiska synvinkel?

30 fjärilar och över 300 skalbaggar är hårt knutna till rena tallskogar😉

Mike

Link to comment
Share on other sites

Fri utveckling och blandskog över hela Sverige är inte svaret för biologisk mångfald.

Mike

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Sedan har vi ett annat ämne som s o mp aldrig kommer kunna komma överens om och det är enegripolitiken med kärnkraften i spetsen.

Med alla vindkraftverk som byggs kors och tvärs i Sverige så försvinner många smultronställen för dom bonde och fula ingrepp i naturen i form av vindkraftverk.

"Miljöpartiet leker svälta räv med kärnkraften

Ledarredaktionen

Socialdemokraterna duckar den akuta frågan om kärnavfallets slutförvar för att inte stöta sig med Miljöpartiet. Därmed tar MP i praktiken Sveriges energipolitiska framtid som gisslan genom en teknikalitet.

Ska utsläppen pressas mot noll till 2050 måste bilar och fabriker börja gå på el i stället för fossilt och den svenska energiproduktionen öka massivt. 

Stålindustrin kapslar in utmaningen perfekt. Att förädla järnmalm är extremt energikrävande, sektorn svarar för 13 procent av svenska utsläpp. De två fossilfria satsningar som aviserats av LKAB och H2 Green Steel i Norrland kommer på egen hand att sluka hälften av Sveriges nuvarande energiproduktion.

Vindkraften behöver byggas ut men målet om att fyrfaldiga den till 2040 räcker inte. Ska ekonomin klara att ställa om samt konkurrenskraften bevaras, måste antalet terawattimmar fördubblas eller till och med trefaldigas på en generation. Även om vindkraften byggs ut enligt plan – långt ifrån säkert på grund av kommunveton – täcker den endast in en tredjedel av det framtida behovet, marginellt mer än i dag.

Omställningen hänger på elen och kärnkraften är det enda realistiska alternativet om vi ska kunna alstra tillräckligt. Livskraftiga reaktorer måste drivs vidare så länge som möjligt. Forskning i nya tekniker måste subventioneras, till exempel där driftavfall återanvänds.

Men framför allt måste lagringsfrågan lösas omgående. I dag förvaras allt högaktivt kärnbränsle som har förbrukats av svenska reaktorer – cirka 7000 ton – i ett ”mellanlager” i Oskarshamn. Det börjar dock bli fullt; den tillåtna gränsen kan nås redan 2023.

Situationen är absurd men symptomatisk för hur regeringen hanterar frågor där samsyn i grund och botten saknas.

Tanken har sedan länge varit att flytta avfallet till ett slutförvar i urberget under Forsmark i uppländska Östhammar. Såväl Strålsäkerhetsmyndigheten som kommunen har gett grönt ljus men regeringen, som har sista ordet, har i praktiken lagt locket på sedan 2018.

Vattenfall som driver Forsmark och Ringhals varnar för att läget är akut. Fattar inte regeringen beslut före 31 augusti i år kan reaktorerna tvingas stänga ner redan 2024. Det finns helt enkelt ingenstans att göra av driftavfallet. 

Stefan Löfven & Co svarar med halvmesyrer, som att ge dispens för mer mellanlagring samtidigt som beslutet om slutförvaring skjuts på framtiden ännu en gång. Detta trots att både Vattenfall och Östhammar länge och uttryckligen begärt att frågorna ska behandlas gemensamt eftersom planeringshorisonterna är så långa. (Det tar 30-40 år för bränslet att kallna innan det kan slutförvaras.) 

Situationen är absurd men också symptomatisk för hur S-MP-regeringen hanterar avgörande frågor där samsyn i grund och botten saknas. På samma sätt som med till exempel gruvtillstånden duckar Socialdemokraterna en avgörande fråga för att inte stöta sig med stödpartiet. Därmed ges MP i praktiken möjlighet att ta Sveriges energipolitiska framtid som gisslan genom en teknikalitet. Hur är det att ta ansvar för landet?

Övriga riksdagspartier måste skruva upp trycket. S måste sluta förhala. Höj gränsen för mellanlagringen och ge grönt ljus för slutlagring – samtidigt och med detsamma. Sveriges omställning hänger på energifrågan. Energifrågan hänger oundvikligen på kärnkraften. Låt inte Miljöpartiet kapa elen. 

Relaterade ämnen

BODEN, SVERIGE

Källa: Expressen webbupplaga idag.

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
  • Recently Browsing   0 members

    • No registered users viewing this page.
×
×
  • Create New...