Hoppa till innehåll

Mått dåligt av skyttet (dödandet) !!


Guest Telgetok

Recommended Posts

Väldigt intressant gammal tråd!

Själv har man inte haft någon ånger för dom skjutna djuren, (om det intr blivit felskjutet, då både skäms jag och kan må förbannat dåligt över att man ens sköt...) men mer känt en stolthet och lite lycka samtidigt som jag som lite ritual klappar/smeker djuret på kinden och säger godnatt, sov gott.

Men visst, känner man för djuret man precis fått fälla, men aldrig mått dåligt om skottet tagit bra och det blivit en snabb död :)

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 7 months later...

Japp är på skrivhumör !!!

Nån mer än jag som mått dåligt efter skott fast skottet varit bra och snabbt dödande ???

Har faktist hänt mej ett flertal ggr. Man lixom tänker efter och frågar sej..med vilken rätt tog jag livet av detta djur???

Speciellt kan detta hända om man sett djuret ett flertal tillfällen och lärt sej djurets levnadsmönster..ett unikum för varje jägare som vill lyckas..

Denna studie omfattar oftast djur som är lätta att se,oftast i jordbruksmarker,kan vara tex.rådjur eller rävar eller nåt annat..man kan till och med studera dessa djur genom bilrutan då man åker förbi i andra ärenden..tillslut lär man sej vissa klockslag då djuret är aktivt och kan på så sätt sätta en tid då det är dags att passa på det !!!!!!

Andra ggr. kan det vara så att man känner igen ett djur från år till år...i princip har man kunnat döda det men avstått...sen kommer en dag då man själv eller nån annan skjuter det...

I många av dessa fall kan jag känna en viss avsmak...och känna..vad fan är det jag håller på med ???

Är jag allena ???

Jag förstår precis vad du menar!. Vore det inte för att vår familj använder vilt köttet som en stapelföda i vårt hushåll så hade många av mina skjutna Älgar/småvilt överlevt vårt möte i skogen.

Jag är en utpräglad köttjägare....jag sysslar inte med lustmord.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Iddes inte kommentera, viltet skall respekteras genom en omedelbar död och i hanteringen därefter, för djuren har uppsåtet, matlust eller lustmord ingen betydelse,

de är döda oavsett, således handlar frågan enbart om självrannsakan och motivet för att jaga, en del för kött andra för det sociala och den tredje för viltvården,

vilket då får vara som det är med den saken. Jag kan bli trött på att skjuta, då låter jag någon annan ta vid istället. Christian

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Läste tillbaka på mina uråldriga inlägg...jösses vad jag har mognat! :D

Vilken ungjävel jag var, tur man blir äldre och liiiite visare iaf ;)....

Nog OT, jag ger mig inte in i denna diskussion igen :blush:. Carry on boys!

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag ångrar litegrann de ätbara vilt jag skjutit sönder till oätbarhet.

Jag känner starkt för i stort sett allt vilt jag dödar ,men jag känner ingen ånger utan tycker att det ger mig en sorts "lustkänsla"....med tamdjur jag avlivat känner jag ånger för att det måste bli så, men det vemodet kommer mest innan skottet.

Och man kan fälla en tår när man gräver igen gropen....vilket jag inte skämms över att säga och jag ångrar det inte.

Och jag tycker att vi kan skänka det mesta av viltet som ger oss spänning och allt annat, vördnad både i språk och tanke.

Struntar vi i utryck som rävdjävul och kråkfan har vi alla nåt att vinna.

 

Håller med. Ett dödat vilt får mig att känna vördnad och respekt, inte ånger eller sorg. Jag gläds åt naturens gåvor, och att det vilt jag lyckats skjuta kommer till nytta. Är det grävling eller räv brukar jag tänka på alla fåglar och rådjur jag räddat livet på.

 

Däremot har jag också svårare att ta ett skott på tamdjuren. Att ladda och sikta på djur som man lärt känna och som man skött om hela deras liv är inte lätt. Däremot är känslan efter skottet även där mest glädje och vördnad. Att kunna på ett så skonsamt sätt som möjligt ta del av naturens resurser, och själv bestämma hur det ska göras på bästa sätt är något alla borde få tillfälle att göra för att verkligen förstå våra levnadsvillkor på den här planeten!

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Mycket kloka ord henke......!!:rolleyes:

Känner igen det du skriver, det är egentligen inte avslutet det handlar om, utan vägen dit....jakten!

mvh/Urban

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag tycker att detta är en viktig tråd, och det känns sunt att såpass många har "existentiella" tankar efter skottet. 
Nu har jag inte speciellt många däggdjur på mitt samvete, men de få jag har fällt har jag alltid hedrat med en stunds

tystnad och vördnad. 

För någon vecka sedan avlivade jag en skadad skata (lam i benen) efter samtal med veterinär. Det skedde snabbt med trubbigt

våld. Detta var något av det mest personliga jag varit med om då jag höll i fågeln när det skedde. Efter detta hade 

jag många tankar i huvudet. 

  • Like 2
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 1 month later...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser
  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.
×
×
  • Skapa ny...