SleveN Publicerat Februari 7, 2014 Share Publicerat Februari 7, 2014 Väldigt intressant gammal tråd! Själv har man inte haft någon ånger för dom skjutna djuren, (om det intr blivit felskjutet, då både skäms jag och kan må förbannat dåligt över att man ens sköt...) men mer känt en stolthet och lite lycka samtidigt som jag som lite ritual klappar/smeker djuret på kinden och säger godnatt, sov gott. Men visst, känner man för djuret man precis fått fälla, men aldrig mått dåligt om skottet tagit bra och det blivit en snabb död Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Norrlänningen Publicerat September 12, 2014 Share Publicerat September 12, 2014 Japp är på skrivhumör !!! Nån mer än jag som mått dåligt efter skott fast skottet varit bra och snabbt dödande ??? Har faktist hänt mej ett flertal ggr. Man lixom tänker efter och frågar sej..med vilken rätt tog jag livet av detta djur??? Speciellt kan detta hända om man sett djuret ett flertal tillfällen och lärt sej djurets levnadsmönster..ett unikum för varje jägare som vill lyckas.. Denna studie omfattar oftast djur som är lätta att se,oftast i jordbruksmarker,kan vara tex.rådjur eller rävar eller nåt annat..man kan till och med studera dessa djur genom bilrutan då man åker förbi i andra ärenden..tillslut lär man sej vissa klockslag då djuret är aktivt och kan på så sätt sätta en tid då det är dags att passa på det !!!!!! Andra ggr. kan det vara så att man känner igen ett djur från år till år...i princip har man kunnat döda det men avstått...sen kommer en dag då man själv eller nån annan skjuter det... I många av dessa fall kan jag känna en viss avsmak...och känna..vad fan är det jag håller på med ??? Är jag allena ??? Jag förstår precis vad du menar!. Vore det inte för att vår familj använder vilt köttet som en stapelföda i vårt hushåll så hade många av mina skjutna Älgar/småvilt överlevt vårt möte i skogen. Jag är en utpräglad köttjägare....jag sysslar inte med lustmord. Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Detta är en populär post. cjr Publicerat September 13, 2014 Detta är en populär post. Share Publicerat September 13, 2014 Absolut händer det mig också. Men jag tycker det är ett tecken på något bra som alla jägare borde ha - respekt för viltet! Men det tycker jag att många, särskilt svenska, jägare redan har. Oavsett om man känner av sånt här eller inte. Klart att det inte måste ta det uttrycket, men det är jäkligt positivt att så många tänker efter före. Vi är begåvade med ett viltrikt, glesbebyggt land med mycket vacker natur och mycket skog och i många fall är vi fortfarande de jägare och samlare som bosatte sig här för tusentals år sedan… vi ser hur djuren kämpar under vintern, hur listiga de är i vissa situationer, hur det ibland verkar som att de nästan kommunicerar med oss… klart man funderar över såna saker, helt naturligt. 3 Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Detta är en populär post. Hipshot Publicerat September 13, 2014 Detta är en populär post. Share Publicerat September 13, 2014 Jag förstår precis vad du menar!. Vore det inte för att vår familj använder vilt köttet som en stapelföda i vårt hushåll så hade många av mina skjutna Älgar/småvilt överlevt vårt möte i skogen. Jag är en utpräglad köttjägare....jag sysslar inte med lustmord. Lyfter ett 7 år gammalt inlägg och kryddar med "lustmord" Jag har lustmördat hela morgonen, skjutit 52 fågel och jag tyckte det var skitkul. Tänker inte äta någon av dem. 11 Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Christian N Publicerat September 13, 2014 Share Publicerat September 13, 2014 Iddes inte kommentera, viltet skall respekteras genom en omedelbar död och i hanteringen därefter, för djuren har uppsåtet, matlust eller lustmord ingen betydelse, de är döda oavsett, således handlar frågan enbart om självrannsakan och motivet för att jaga, en del för kött andra för det sociala och den tredje för viltvården, vilket då får vara som det är med den saken. Jag kan bli trött på att skjuta, då låter jag någon annan ta vid istället. Christian Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Fredde_piteå Publicerat September 13, 2014 Share Publicerat September 13, 2014 Läste tillbaka på mina uråldriga inlägg...jösses vad jag har mognat! Vilken ungjävel jag var, tur man blir äldre och liiiite visare iaf .... Nog OT, jag ger mig inte in i denna diskussion igen . Carry on boys! 1 Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Detta är en populär post. Minken88 Publicerat September 13, 2014 Detta är en populär post. Share Publicerat September 13, 2014 Nått jag avskyr dock så faller man ibland ned i gropen själv flertalet ggr. Stressen som nästan verkar vara ett måste att skjut hjortjäveln! är ju fan bara en en hjort. (handlar om vilket vilt det än må våra). Dessa "svordomar" man ständigt får ur sig. "Jävla= (klövvilt) Jävla= (fåglar)" <--- Vi stör oss på många viltslag beroende på vart vi verkar och bor. Men respekten ska hållas högt. Oavsett vad. Sen måste vi hjälpa varandra att tänka till. Nåja, Förövrigt så har jag sagt och skrivit dem orden dels på media som är vidrigt effektivt att nå ut på som yngre i min jägarbana..alla grodor som hoppade ur munnen ni vet jag är bäst inget kan hända!Även faktiskt umgåtts med folk som rentav öppet driver med djuren på så vis. Det bekommer mig. Dels dem verbala ord man hör. Men även en del skott och hur dem tar. Trots bra utrustning. beredskap och träning som står bakom..så händer det! Jägarstegen. Ibland är du på toppen hela tiden. Herren på täppan. Sen dalar man ned och ska eller måste reflektera och tänka till. vad (svordomar) pysslar jag med? . Det var en nötskrika på vildsvinsåteln som fick sig en kraftig träff av hagel. Allt klart. Jag tittade på fågeln som har otroligt vackra färger. Som även är en mästare på att härma (kopiera) ljuden som denna hör i sitt revir. Det här ihop med sina kompanjoner. Lavskrikan fungerar vilket jag kan ana på samma sätt? ( spåna iväg lite där) Den härmar rovfåglar, andra småfåglar som talgoxar. Den skränar och har sig. Lever helt enkelt rövare ! Nåväl när den fågeln var fälld så blev det några till. Sen tog det tog det stopp. jag kom in i någon slags barriär. Varför skjuter jag på er fåglar? vad är det ni gör här uppe i skogen på åteln som JAG anlagt för att på vintern (främst) sitta och vaka vildsvin vid ? Kaffet, hälldes upp och jag fick se flera Nötskrikor flyga fram och tillbaka i sina väl invanda rutter dem har emellan ekarna där dem plockar just Ekollon.. Jag radade upp 5 fåglar. Det var runt 10st om inte mer som flög lite varstans och hamstrade dels ekollon, redan nämnt. Men även av av det gyllne majsen+vetet, havren. Jag fick liksom nog.. Sen gick det ett tag jakt med hund efter främst Dov. Men även rådjur stod på schemat. Då fick jag se en sparvhök flyga som en torped i skogen. Den tog en 3tåig hackspett. Jag skrämde faktiskt bort den lilla rovfågeln. Det skar i hjärtat att höra skriket. Gissa vilka som kom och gjorde slut på hackspetten? Nötskrikorna!. Då kom den där nytändningen..nu ville jag medvetet ut och plocka fäna. Ibland blir det för mycket då ska man stanna. Sen är man på’t igen och då kör man Sen har jag svårt för att döda söta möss..Men ibland så måste man :/ 3 Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
markägare Publicerat September 13, 2014 Share Publicerat September 13, 2014 Jag ångrar litegrann de ätbara vilt jag skjutit sönder till oätbarhet. Jag känner starkt för i stort sett allt vilt jag dödar ,men jag känner ingen ånger utan tycker att det ger mig en sorts "lustkänsla"....med tamdjur jag avlivat känner jag ånger för att det måste bli så, men det vemodet kommer mest innan skottet. Och man kan fälla en tår när man gräver igen gropen....vilket jag inte skämms över att säga och jag ångrar det inte. Och jag tycker att vi kan skänka det mesta av viltet som ger oss spänning och allt annat, vördnad både i språk och tanke. Struntar vi i utryck som rävdjävul och kråkfan har vi alla nåt att vinna. Håller med. Ett dödat vilt får mig att känna vördnad och respekt, inte ånger eller sorg. Jag gläds åt naturens gåvor, och att det vilt jag lyckats skjuta kommer till nytta. Är det grävling eller räv brukar jag tänka på alla fåglar och rådjur jag räddat livet på. Däremot har jag också svårare att ta ett skott på tamdjuren. Att ladda och sikta på djur som man lärt känna och som man skött om hela deras liv är inte lätt. Däremot är känslan efter skottet även där mest glädje och vördnad. Att kunna på ett så skonsamt sätt som möjligt ta del av naturens resurser, och själv bestämma hur det ska göras på bästa sätt är något alla borde få tillfälle att göra för att verkligen förstå våra levnadsvillkor på den här planeten! 1 Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Älgkalas82 Publicerat September 17, 2014 Share Publicerat September 17, 2014 Skjut bara hehe Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Detta är en populär post. henke67 Publicerat September 18, 2014 Detta är en populär post. Share Publicerat September 18, 2014 Det här är lite OT men jag tänkte vrida diskussionen lite ändå. Även om man inte mår dåligt så finns det ju jaktskott som ger mer eller mindre positiv känsla. Som exempel så har jag suttit mitt i ett orrspel när älgjakten blåstes av pga att en pass skytt flera km därifrån sköt sista älgen. Jag frågade om jag fick jaga fågel istället vilket var ok. Det kändes inte lika fantastiskt som när man åkt skidor en hel dag för att eventuellt få en skottchans. Likaså har jag testat att cykla på gamla körvägar mellan för mig kända favoritställen. Som alla vet händer det att skogshöns sitter vid vägkanten. Samma sak där. Att skjuta dem från cykeln kändes som fusk. Jag har skjutit räv i trädgården vilket var helt Ok. Men jag kan tänka mig att det skulle kännas konstigt att skjuta rådjur från sovrumsförnstret. Inte så att jag skulle må dåligt, och för rådjuret är det nog bättre än om vi först skulle jaga livet ur den med hund. Men någon större tillfredsställelse? Nej det tror jag inte. Däremot skulle jag nog inte tänka på det vid tillagningen... Men här är vi alla olika. Att en jaktmetod inte ger mig lika mycket som en annan ger mig inte rätt att se ner eller klanka på andra som använder den eller den metoden. (Så länge den inte medför ökat lidande för djuret) Och det här är många av oss dåliga på. Det är så lätt att klandra andra... Nåja, det var en sväng OT men jag tycker att det på något sätt gränsar! 6 Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Urban Publicerat September 18, 2014 Share Publicerat September 18, 2014 Mycket kloka ord henke......!! Känner igen det du skriver, det är egentligen inte avslutet det handlar om, utan vägen dit....jakten! mvh/Urban Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Stalkern Publicerat September 18, 2014 Share Publicerat September 18, 2014 Instämmer till fullo med både Henke och Urban. Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Karnivor Publicerat September 18, 2014 Share Publicerat September 18, 2014 Jag tycker att detta är en viktig tråd, och det känns sunt att såpass många har "existentiella" tankar efter skottet. Nu har jag inte speciellt många däggdjur på mitt samvete, men de få jag har fällt har jag alltid hedrat med en stunds tystnad och vördnad. För någon vecka sedan avlivade jag en skadad skata (lam i benen) efter samtal med veterinär. Det skedde snabbt med trubbigt våld. Detta var något av det mest personliga jag varit med om då jag höll i fågeln när det skedde. Efter detta hade jag många tankar i huvudet. 2 Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Detta är en populär post. nozzen Publicerat Oktober 19, 2014 Detta är en populär post. Share Publicerat Oktober 19, 2014 I somras smög jag på en bock ca 1 timme, och hade den i kornet tills den försvann. Den dök sen upp med bredsida på ca 40meter och stod å tittade på mig i en kvart och jag siktade på den. Då avstod jag skottet för att det kändes inte bra. Men en fin syn fick jag. Dock kom en Dansk och sköt den stackars bocken dagen efter. Under älgjakten som varit under veckan kom en ko med kalv fram och ställde sig på 20meter och den lilla kalven gnydde efter sin mamma så då kändes det också fel. Med denna fantastiska syn kunde jag inte skjuta. Har inte ångrat något utan nästan haft en bättre bild av viltet efter det. Dom är vackra och ibland är det mäktigare att ha dom nära än att skjuta. 3 Citat Länk till kommentera Dela på andra webbplatser More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.