Hoppa till innehåll

Beträffande Rovdjursfrågan


Belker

Recommended Posts

Stojjan: Jag har hittills levt i villfarelsen att jag varit en särdeles framsynt och fantasifull varelse men ditt förslag om vård- och omsorgsmässan gör att jag nog får börja se på mig själv som en indoktrinerad och smått förbrukad jaktbyråkrat...

Det är givetvis mycket intressanta förslag som kommer fram här och vilken ordförandekonferens som helst skulle bli smått avundsjuka på era kloka och offensiva förslag. Vi slits dock fortfarande mellan identiteten som "allvetande skräphögar" ständigt närvarande då en medlem, eller någon annan för den delen, vill åka in på ett kontor eller ringa och få hjälp kontra en modern expertorganisation som snabbt kan agera i frågor, helst innan de blivit frågor. En kvalificerad gissning är att vi idag har mer än 90% av våra tillgängliga medel knutna till fasta kostnader i form av personal och lokaler spridda över landet. En styrka i många lägen då vi ofta kan plocka poäng på att ha en gedigen och landsomfattande lokal förankring. Detta lämnar dock väldigt litet utrymme för utsvävningar i form av konsulter, krognotor, PR-byråer och välbetalda ungdomar med stora svarta glasögon.

Jag tror dock att vi med rätt strategi kan överbrygga denna "personlighetsklyvning" och "interna konflikt" genom att till exempel på ett klokt sätt sakta övergå från att ständigt finnas till hands på telefon eller kontor till att kanske emellanåt kunna svara på frågor på något suspekt forum på Internet... -_- Det är dock en generationsfråga och min lilla erfarenhet av medlemsorganisationer säger mig att en för snabb avance i en dylik fråga stänger den för en lång tid framöver.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • Svar 54
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

  • Outdoorsman

    10

  • Daniel Ligne

    7

  • orjant

    6

  • Belker

    6

Kom förresten på att Rasmus Boström nog arbetar som personlig assistent inom handikappomsorgen...kanske en naturlig koppling jägarsverige kan göra med handikapprörelsen -_-

Jag är inte bara rovdjursjägare, jag är personlig assistent åt en gravt .....etc och när vi tillsammans med hundarna ger oss ut i den svenska vildmarken en frostbiten septembermorgon...då känner han etc...

Efter detta kommer kommunförbund och diverse handikapporganisationer hävda rovdjursjakten som en mänsklig rättighet...kanske far jag iväg något nu ;)

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det här är en riktigt rolig tråd, bäst hittills. :)B)

Grymt bra Stojjan, du kommer nog lyckas i din nya karriär...

En annan sak, lägger man ut olika ämnen till studenter för uppsatsskrivning idag?

En intressant fråga borde vara kopplingen mellan kvinnors negativa möjlighet till sysselsättning kontra de stora rovdjuren. Hur många kvinnor får en negativ försörjning på fäbodar osv pga de stora rovdjuren?

Framtida jägare i ett genus perspektiv. Minskar möjligheten för kvinnor att bli jämställda med männen som jägare pga ett förstort rovdjurstryck? En ökande antal kvinnor blir ju jägare, hur påverkar rovdjurssituationen detta i framtiden?

Det vore något för Genus institutionen på Uppsala Universitet att ta tag i.

Såg detta av vår favoritkrönikör:

http://www.aftonbladet.se/debatt/lottagron...ticle4613184.ab

Samt detta:

http://blogg.aftonbladet.se/4/perma/1152589

Borde inte ni eller Jägarnas Riksförbund svara?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Lite trött nu så det får bli korta svar som kanske kan utvecklas imorgon...

.

MKJ: Tyvärr så har du mycket rätt i dina rader och visst fan svider det i arslet. Jag blir dock inte riktigt klok på vad du egentligen efterlyser, förutom det där snygga dreamteamet. Ska vi möta nosringarna i aftonbladet eller köra sakargumenten mot allmänheten? Gravt förenklat...

Usch hade själv en rätt lång dag i går och botade min huvudvärk med 14 årig Oban samtidigt som jag skrev inlägg här, var egntligen inte klar men var för trött.

Mitt lätt invecklade inlägg vill pålysa följande:

- Att förlora mot en idiologisk massa är inte fult, våra motståndare är slipade och drivs alla av övertygelse att deras sak är allas. Precis som vi således men med en mer framgångsrik mediastrategi i ryggen.

- Åsikter kan svänga, i den den här frågan är det svajande massan 80% av de myndiga. Fredrik påpekade att just 80% av svenskarna är positiva till jakt vilket är ett otroligt fundament att bygga ett case utifrån, många länders jaktorganisationer torde vara gröna av avund.

- Den svajande massan behöver förebilder, det kan bli vår styrka. Motståndarna har Lili och Sussie, vilka egntligen hjälper oss varje gång dom öppnar munnen så hoppas dom fortsätter. Att knyta starka personer, key influencers, är ett viktigt arbete. Det gäller såväl för externt som internt arbete i jägareförbundet. Ett profilskifte är viktigt i dagsläget, tillika nya infallsvinklar i debatten med media precis som Stojjan och Orjant varit inne på.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Belker, Orjant, MKJ och Stojjan mfl. !

Ni verkar seriöst kunna detta med media och opinionsbildning mm.

Erbjud era tjänster till SJF ! Utan att ta hutlöst betalt!

Kanske räcker att SJF tar med er på några ”mutjakter” som betalning! :lol:

Jag som medlem skulle bli glad om era kunskaper nådde utanför detta forum och ut till den stora massan och påverkade denna i ”rätt” riktning. :)

/ekebo

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Fortfarande mycket intressant tråd det här... här finns åtskilligt att plocka upp! Jag spånar vidare med en del personliga reflektioner...

"Key influencers" kan vara synnerligen effektiva, om man väljer dem rätt. Ett exempel på en lyckad värvning var när Sveriges Vapenägarförbund, som har ett ordentligt skamfilat rykte i stora delar av skytterörelsen, värvade Ragnar Skanåker som frontfigur. SVF:s åsikter delas dock troligen inte i någon större utsträckning av allmänheten och verksamheten ligger för långt från vad allmänheten tycker är relevant för att ens Ragges suveräna meriter som idrottsman och hans kändisskap skall göra att man kommer särskilt långt. Vi har dock, precis som MKJ konstaterar, ett avsevärt bättre läge, som vi bara inte får slarva bort! Vi har haft, och har, exempel på key influencers, men borde säkert jobba vidare med detta.

Nu är jag ju naturvetare, och det är naturligt för mig att börja med att se på verksamheten/produktionen innan jag tar nästa steg till att kommunicera budskap och värderingar... Vill man verkligen långsiktigt nå ut externt så måste det, som jag ser det, finnas en bred proaktiv verksamhet bakom dessa key influencers. Genom att sätta upp lhållbara ångsiktiga mål för verksamheten, och analysera hur vi bäst når dem, skapar vi en stabil grund för verksamheten. Kommunikatonsplaner och mediastrategier är verktyg att nå dit vi vill, men hela verksamheten måste vila på en stabil grund som vi kan försvara ur ett etiskt perspektiv inför allmänheten. Gör den inte det löper vi hela tiden risk att få springa ett reaktivt gatlopp av brandkårsutryckningar när någon sätter en ny företeelse, eller händelse, under luppen.

Enligt min mening har vi ett oslagbart grundkonceptet i att jakt är ett fördömt bra sätt att hållbart nyttja den biologiska mångfalden, och en viktig bit för att uppnå ett mer hållbart samhälle. Sätter man sig in i vad dessa ganska flummiga begrepp innebär, så är jag övertygad om att de flesta jägare kommer att känna igen sig. Det är också två koncept som är brett förankrade bland allmänheten och i samhället, samtidigt som Sverige internationellt har åtagit sig att sträva mot dessa mål. Extremt svårt att argumentera emot med andra ord...

Samtidigt som vi anstränger oss för att nå längre på dessa områden, bör vi självfallet kraftfullt kommunicera dessa värderingar och marknadsföra när vi uppnår etappmål i det långsiktiga arbetet. Riskanalyser, strategi och taktik för att hantera bakslag i olika former blir avsevärt enklare med en proaktiv grund att stå på. Jag säger inte att vi inte omedelbums skall jobba mer med kommunikationsplaner och -stretgier, men vi måste samtidigt tänka över om verksamheten svarar mot den bild vi vill kommunicera. Gör den inte det funkar det inte i längden.

Detta är förbaskat viktigt, men jag kommer kämpa hårt för att inte skriva många fler så abstrakta inlägg som detta :lol:

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

När jag ställde ett mail till ordf i Naturskyddsföreningen med frågan om hur många medlemmar de hade, så fick jag ett artigt svar av deras ordförande.

Anyalet fullt betalande medlemmar de har är 110 000 enligt han.

Men de är hästlängder före SJF i lobby arbete och att ta till vara sina medlemmars intressen......

De är med i allt från ekologiska blöjor till valfångst...

JAG TROR VI BEHÖVER EN SÅN SOM ÖRJAN I SJF....Han synpunker om en ny strategi kanske ni nere på Öster Malma skulle fundera på...

SJF arbete har ju inte varit så lyckosamt så något behöver nog göras innan det blir en Nordlig och en sydlig del av SJF...

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

När jag ställde ett mail till ordf i Naturskyddsföreningen med frågan om hur många medlemmar de hade, så fick jag ett artigt svar av deras ordförande.

Anyalet fullt betalande medlemmar de har är 110 000 enligt han.

Men de är hästlängder före SJF i lobby arbete och att ta till vara sina medlemmars intressen......

De är med i allt från ekologiska blöjor till valfångst...

JAG TROR VI BEHÖVER EN SÅN SOM ÖRJAN I SJF....Han synpunker om en ny strategi kanske ni nere på Öster Malma skulle fundera på...

SJF arbete har ju inte varit så lyckosamt så något behöver nog göras innan det blir en Nordlig och en sydlig del av SJF...

Som sagt...

Vi hamnar så lätt i tankar om splittring !

Vi behöver INTE en nordlig och en sydlig del av SJF , vi behöver enas i rovdjursfrågan ! Från norr till söder från öst till väst !

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

När jag ställde ett mail till ordf i Naturskyddsföreningen med frågan om hur många medlemmar de hade, så fick jag ett artigt svar av deras ordförande.

Anyalet fullt betalande medlemmar de har är 110 000 enligt han.

Men de är hästlängder före SJF i lobby arbete och att ta till vara sina medlemmars intressen......

De är med i allt från ekologiska blöjor till valfångst...

JAG TROR VI BEHÖVER EN SÅN SOM ÖRJAN I SJF....Han synpunker om en ny strategi kanske ni nere på Öster Malma skulle fundera på...

SJF arbete har ju inte varit så lyckosamt så något behöver nog göras innan det blir en Nordlig och en sydlig del av SJF...

Tack för förtroendet Per men det är ganska svårt att jämföra Naturskyddsföreningen med Jägarkåren. Det ter sig lite svårt att ha samma likriktning som dom, vem kan motstå att känna medlidande med en liten kut som bli slagen med en järnpik i huvudet? Det är väldigt stor skillnad på hur man får genomslag genom att arbeta med allt från ekologiska blöjor till valfångst jämfört med att arbeta med att man ska få skjuta olika djurarter med diverse tekniker. Särskilt när vissa avarter av de som Jägarförbunden ska representera kan säga vad fan som helst och ge motståndarna hur många argument som helst. :mad:

I mina ögon är ett stort problem att man inom jägarkåren har olika intressen var man är regionalt i landet samtidigt som man ska samverka med en agenda som ska passa alla:

I Skåne och Blekinge är vildsvinen och gässen den viktigaste frågan.

I de delar du lever och bor i är det rovdjuren.

I Norrland är det älgen och jakten ovan trädgränsen.

I Stockholm är det tillgången att få tag i jaktmark

I Sörmland finns det bara I-landsproblem.

osv

Hur ska man få ihop detta i ett medlemstyrt förbund samtidigt som man har det allmänna uppdraget? Om jag kommer till under björnjakten och börjar diskutera hur viktig kommunikations- och mediastrategi är för att klara framtidens jaktfrågor och att man bör använda sig av mediabyrå för att klara detta, skulle jag bli totalt idiotförklarad och vara typisk NollÅtta. :huh:

Ni måste påverka era egna lokala och regionala förbund ute i landet INNAN det kan bli en förändring från Öster Malma. Det är lätt att tycka att de tjänstemän som arbetar där borde göra si eller så men de är ju styrda av era representanter ute i landet, glöm inte det. I dessa frågor är den lokala påverkan mycket mer viktig än den nationella. Jag har skrivit detta för i diverse trådar att när det kommer till Stockholm är det försent. Ni måste arbete konstruktivt på lokal och regional nivå, både med era politiker, fackpampar och tjänstemän både inom Kommunerna och Länsstyrelserna.

Att hota med att dela upp förbundet för att man inte driver en fråga tillräckligt, hur har ni då tänkt att få gehör för era åsikter? Det bästa ni kan göra är att sätta er ner allihop i "Rovdjurslänen" och fundera på hur ni tycker att man ska arbeta konstruktivt för att förändra makthavarna så att de ändrar sin inställning. Ta gärna in professionell hjälp. B) Att komma med känslomässiga argument kommer inte fungera utan ni måste ta fram sakliga fakta baserade argument, inte dom som presenteras i diverse obskyra filmer på YouTube. ;) Har ni funderat på hur ni ska få makthavarna på nationel nivå att lyssna på er i era olika små grupper och föreningar om de inte verkar lyssna på SvJF med nästan 200 000 medlemmar?

Ta fram en egen lokal eller regional agenda med både kortsiktiga och långsiktiga mål med konkreta tids- och aktivitetsplaner hur ni ska uppnå era mål:

- Vilka ska vi kontakta i vår Kommun, fackförening osv.

- Hur ska vi få dom att vara på vår sida?

- Vilka argument behöver dom för att driva vår fråga?

- När ska dom ge sig in i debatten och mot vem?

- Hur ska vi få de båda förbunden att samarbeta i vår region?

- Vem/vilka ska representera oss i vår region och vilket mandat ska vi ge våra representanter?

- Hur är uppleber vi att situationen är hos oss i kommunen?

- Vilka är drabbade och vilka konsekvenser har detta medfört?

Gör detta nu och få till ett möte med alla politiska partier i god tid innan valet och be dom förklara hur de tänker arbeta för er om de vinner valet i er kommun. Detta är en bra start på lokal påverkan.

Outdoorsman, du för gärna hur abstrakt som helst. B):(

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Några tankar !

Kan man nå ut med vårt budskap via reklamfilm / Informationsfilm !??

Kan man ta hjälp av " utomstående " ( Reklambyråer ? ) Jag vet att SJF säker har kunskapen om hur man sprider budskapet men min tanke är att vi kanske skulle prova hjälp från proffs som ser på detta utifrån som gemene man ser på saken ?

Kan vi få ut något enkelt informationshäfte med tidningen svensk jakt samt gärna även andra tidningar ? För oss som är intresserade är informationen överväldigande men för medlemmar utanför de direkta vargområdet kanske informationen blivit så " mäktig " att man inte längre känner motivationen att hålla sig uppdaterad. En enkelt häfte med fakta samt uppskattad vargstam / spridning om 5 år om inget görs ? Nyckeln är nog att göra detta mycket enkelt samt uppskatta antal samt konsekvenser i underkant för att undvika spekulationer. Foldern bör även innehålla enkla , klara argument som alla kan hantera !

MGH

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

SNF, WWF och SOF är duktiga, men har som orjant säger ett försteg eftersom de redan genom Disney's försorg är etablerade "good guys" från att man är ett par år. Medan vi hamnar i den andra kategorin. Man har också något som jag tror är en undervärderad styrka- en mycket stark representation inom de myndigheter som styr den typ av verksamhet som man värnar om.

När jag läste biologlinjen i Uppsala var vi med på älgjakt på Grimsö, och gick i folkdrev. Så är det inte längre, om vi säger så... Däremot bör det finnas goda möjligheter för oss att få komma och undervisa och diskutera viltförvaltning & jakt vid våra lärosäten. Där utbildas de biologer som sedan sitter som handläggare på länsstyrelser, Naturvårdsverket, Miljödepartementet osv. Kan man få några att börja jaga är det förstås kalas, men bara att få en chans att förklara vad jakt och viltförvaltning innebär vore en början. Skall sondera litet om möjligheterna, vad det lider... men just nu är det fullt med annat.

Satsningar på skolverksamhet är självfallet något som når ut till ännu fler, och har en jättepotential. Där bedriver vi också nu verksamhet, som kommer att ge avkastning på sikt.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Som Orjant tidigare skrev, en av de bättre trådarna hittills.

Dock funderar jag på en helt annan grej som kanske inte har direkt med Rovdjuren att göra men helt klart inom media/övrigt folk.

De flesta utomstående icke jagande människor associerar Jägare med att döda djur, många har tyvärr inte en aning om den viltvård som görs och hur mycket vi faktiskt jobbar med att ha en så rik fauna som möjligt, argumenten blir direkt att vi sätter ut vilt alt. utfodrar pga att vi vill skjuta mer, rent tunnelseende i mitt tycke.

Dock så har Svenska Jägareförbundet/ Riksjägarna/jägarna överlag en stämpel på sig att vi dödar djur, that´s it.

Har ni nångång funderat på att byta namn? Från Svenska Jägareförbundet till Svenska:

Viltförbundet?

Viltvårdsförbundet

Rikfaunaförbundet

Eller nånting som inte får Fru Svensson att tänkta på en Man i flannelskjorta i övre medelåldern som stolt står med en snus under läppen och en fot på ett nyskjutet rådjur?

Tänkte lite grann på Sydkraft/Eon som gick från tarmvred till framgång pga bl a ett namnbyte och bra marknadsföring.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

En viktig strategi i den här frågan är att hålla tillbaka hundproblematiken fast det svider, varenda debatt man ser i tv, tidningar, bloggar osv är förlorad för jägarna i samma sekund hundargumentet möts med lite vriden Agriastatistik i allmänhetens ögon och det är ju där opinionen finns. Att det sedan är ett superargument i jägaröron hör inte hit om det är ett skott i foten. Man skall samtidigt vara noga att få med hundproblematiken men INTE som huvudfråga utan som en i raden av sakliga argument. Det måste öht bli sakligt, vetenskapligt och obestridbart framlagt vad vi vill och varför. Hittar vi inte tillräckligt många sakliga argument så har ju nosringarna rätt...

Känslomässiga argument hör inte hemma i en seriös debatt i den här typen av ämnen, vi vet ju vad vi tycker om dom som hatar jakt och jägare för att man "mördar Bambi" och deras enda argument egentligen är att dom är så sööööt. Eller dom som anser att dom får ett "rikare liv" i Skåne för att vi har typ 7 vargrevir i närområdet... SJF sköter detta bra för det mesta men RJF är ena riktiga sopor när det kommer till debatteknik och sabbar massor för SJF, för hur många av allmänheten vet skillnaden? För dom finns bara "Jägarna". RJF vinner iofs massor med popularitet och ryggdunkningar på sånt här men endast i sina egna led, de redan "troende".

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Matte,

som nationellt ansvarig för vårt viltvårdsarbete håller jag helt med dig i dina funderingar att detta måste tydliggöras internt och marknadsföras externt!!! SJF har börjat jobba med att marknadsföra oss som grön organisation under de senaste åren. Under 2008 har vi också tagit fram ett nytt informationsmaterial om viltvård och skapat en intern organisation för att kommunicera viltvård, och vi håller som bäst på att bygga färdigt en del av hemsidan där man skall kunna få mer eller mindre interaktiv rådgivning om viltvård. Allt detta sjösätts under mars, och när verksamheten rullar så är det meningen att det skall bli åka av även med exponeringen utåt. Med en kommunikationsstrategi B) . Först måste vill jag dock haden nya verksamheten igång, vilket också ge ett nyhetsvärde.

Så långt ligger exponeringen utåt främst gentemot myndigheter, där vi tagit en tydligare plats inom miljömålsarbetet och stenhårt arbetar för en bättre samverkan mellan den offentliga naturvården och den privata viltvården. Ett exempel är workshopen vi anordnade förra veckan, med titeln "Ett varierat jordbrukslandskap för vilt och övrig mångfald". Länsstyrelsernas naturvårds- och lantbruksenheter, Skogsstyrelsen, LRF, Artdatabanken, Centrum för biologisk mångfald, Hushållningssällskapet, SNF, WWF, SOF var inbjudna, och vi, Jorbruksverket och Skogsstyrelsen höll inledande föredrag. Naturvårdsverket skulle också varit med, men tvingas lämna återbud pga sjukdom. Den här typen av övningar är ovärderlig för att skapa bättre samverkan och förståelse mellan oss och myndigheterna. Skall det funka bra får man dock förstås inte ha grundvärderingar och mål som är oförenliga, även om de inte behöver vara identiska...

Under restn av 2009-2010 skal dessa frågor exponeras rejält!

Ett namnbyte tror jag dock skulle bli svårt att få gehör för... och det finns även ett värde i att förknippa jakt med de positiva värdena med viltvård. Att SJF är SVeriges största och äldsta naturvårdsorganisation är ett faktum och ett bra argument för jakten, om vi har en verksamhet som svarar upp mot beskrivningen.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Man har också något som jag tror är en undervärderad styrka- en mycket stark representation inom de myndigheter som styr den typ av verksamhet som man värnar om.

Kan inte annat än ge dig rätt här. Tittar man på de som går utbildningar där sannolikheten är stor att man hamnar inom naturvården etc så är jägarintressena starkt underrepresenterade. När jag studerade var vi av ca 60 miljövetare/biologer 3 som jagade (varav endast en kan räknas till de riktigt intresserade). Tittar man sedan på representationen från SOF, SNF, WWF - you name it - så var över hälften medlemmar och många dessutom engagerade både på lokalplanet och riksplanet.

Vet inte hur många gånger jag fick försvara jakten och mitt deltagande i den - Du kan väl inte vara biolog, du skjuter ju djur......!?! Det är dessa människor som nu sitter på de myndigheter och förvaltningar som "styr" jakten ute i landet. Jag tror knappast heller att det har ändrats eller för den delen kommer att ändras vad gäller vilka som går dessa utbildningar - de har ett mkt starkt natur, djur och miljöintresse - det är ju inte riktigt en branch man söker sig till för att tjäna stora pengar.....

Vi slår från underläge hela tiden och det är något vi måste lära oss att leva med och arbeta därefter. Att ställa sig upp, slå sig för bröstet och skrika "Jag har rätt och ni har fel" fungerar liksom inte när man sitter i den sitsen......

//K9

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Känner igen mig K9...

Jag tycker att vi lyckats bra med de öppna nationella aktiviteter vi jobbat med på senaste tiden. I december var det handläggare från nio länsstyrelser hos oss och diskuterade predatorkontroll inom naturvården, i huvudsak i stort samförstånd. Man inser att predatorkontroll kan behövas för att rädda hotade arter, ex. kärrsnäppa och fjällräv, och det ger öppningar för att diskutera samarbeten kring detta. Förra veckan var det bara fem länsstyrelser på plats, men vi hade även LRF, Artdatabanken, CBM och Skogstyrelsen som deltagare utöver vår viltvårdsansvariga fältpersonal och dem from Jordbruksverket och Skogsstyrelsen som var med och höll föredrag.

För att ta ett konkret exempel så har vi haft handläggare från länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg och Värmland hos oss för att diskutera predatorkontroll som verktyg inom naturvården, och naturvård generellt, de senaste månaderna. Genom att vi har med vår fältpersonal skapas det också personliga kontakter mellan våra tjänstemän och handläggarna på länsstyrelserna. Det kan inte vara fel när man sedan skall försöka komma vidare med andra frågor där vi kanske inte är lika överens.

Den här är självfallet ett strategiskt arbete för att på sikt uppnå vad Matte efterlyser gentemot myndigheterna. Vi kan redan nu diskutera samverkan och utveckla en samsyn med myndigheter när det gäller betydelsen av viltvård (viltvård ÄR naturvård); när vi har en mer utvecklad verksamhet igång kan vi också köra igång med mer fokuserad kommunikation riktad mot mot jägarkåren och allmänheten.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Sitter precis på ett tåg ner till Malmö i en kupé tillsammnas med 3 andra business människor jag aldrig sett. Ganska intimt där alla ser vad den 4e gör, därav blev det uppenbart att jag besökte en jaktsida. Har redan fått kommentarer av damen bredvid hurivida jag är positivt inställd till jakt på varg fast stammen är utrotningshotad(med hänvisning till gallup i aftonbladet), var just hon står är uppenbart just nu trots avsaknad av nosring. Ingen av dom 3 jagar utan utgör en tvärsnitt att av den svajande massan. Dock är stämningen god trots sedvanligt SJ strul på morgonen.

Jag ämnar bedriva ett lite improviserat lobby experiment under de nästa 3 timmarna utan att vara pushig. Kan jag med icke emotionella fakta få en förståelse för jägarnas och landsbygdens agenda om rovdjuren och samtidigt få en bild av hur vi är sedda idag, och kanske också få lite råd om hur vi borde göra?

Huruvida det kommer att gå bra vet jag ej naturligtvis, alla här har saker att förbereda inför dagen, så också jag. Men jag vill bara ta tillfället i akt kolla hur lätt det är att förändra folks åsikter. Tyvärr saknar jag förstås varje cornerstone för ett vattentätt case, men jag har åtminstone min idiologiska övertygelse. :)

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Tack för förtroendet Per men det är ganska svårt att jämföra Naturskyddsföreningen med Jägarkåren. Det ter sig lite svårt att ha samma likriktning som dom, vem kan motstå att känna medlidande med en liten kut som bli slagen med en järnpik i huvudet? Det är väldigt stor skillnad på hur man får genomslag genom att arbeta med allt från ekologiska blöjor till valfångst jämfört med att arbeta med att man ska få skjuta olika djurarter med diverse tekniker. Särskilt när vissa avarter av de som Jägarförbunden ska representera kan säga vad fan som helst och ge motståndarna hur många argument som helst. :)

I mina ögon är ett stort problem att man inom jägarkåren har olika intressen var man är regionalt i landet samtidigt som man ska samverka med en agenda som ska passa alla:

I Skåne och Blekinge är vildsvinen och gässen den viktigaste frågan.

I de delar du lever och bor i är det rovdjuren.

I Norrland är det älgen och jakten ovan trädgränsen.

I Stockholm är det tillgången att få tag i jaktmark

I Sörmland finns det bara I-landsproblem.

osv

Hur ska man få ihop detta i ett medlemstyrt förbund samtidigt som man har det allmänna uppdraget? Om jag kommer till under björnjakten och börjar diskutera hur viktig kommunikations- och mediastrategi är för att klara framtidens jaktfrågor och att man bör använda sig av mediabyrå för att klara detta, skulle jag bli totalt idiotförklarad och vara typisk NollÅtta. ;)

Ni måste påverka era egna lokala och regionala förbund ute i landet INNAN det kan bli en förändring från Öster Malma. Det är lätt att tycka att de tjänstemän som arbetar där borde göra si eller så men de är ju styrda av era representanter ute i landet, glöm inte det. I dessa frågor är den lokala påverkan mycket mer viktig än den nationella. Jag har skrivit detta för i diverse trådar att när det kommer till Stockholm är det försent. Ni måste arbete konstruktivt på lokal och regional nivå, både med era politiker, fackpampar och tjänstemän både inom Kommunerna och Länsstyrelserna.

Att hota med att dela upp förbundet för att man inte driver en fråga tillräckligt, hur har ni då tänkt att få gehör för era åsikter? Det bästa ni kan göra är att sätta er ner allihop i "Rovdjurslänen" och fundera på hur ni tycker att man ska arbeta konstruktivt för att förändra makthavarna så att de ändrar sin inställning. Ta gärna in professionell hjälp. :huh: Att komma med känslomässiga argument kommer inte fungera utan ni måste ta fram sakliga fakta baserade argument, inte dom som presenteras i diverse obskyra filmer på YouTube. :P Har ni funderat på hur ni ska få makthavarna på nationel nivå att lyssna på er i era olika små grupper och föreningar om de inte verkar lyssna på SvJF med nästan 200 000 medlemmar?

Ta fram en egen lokal eller regional agenda med både kortsiktiga och långsiktiga mål med konkreta tids- och aktivitetsplaner hur ni ska uppnå era mål:

- Vilka ska vi kontakta i vår Kommun, fackförening osv.

- Hur ska vi få dom att vara på vår sida?

- Vilka argument behöver dom för att driva vår fråga?

- När ska dom ge sig in i debatten och mot vem?

- Hur ska vi få de båda förbunden att samarbeta i vår region?

- Vem/vilka ska representera oss i vår region och vilket mandat ska vi ge våra representanter?

- Hur är uppleber vi att situationen är hos oss i kommunen?

- Vilka är drabbade och vilka konsekvenser har detta medfört?

Gör detta nu och få till ett möte med alla politiska partier i god tid innan valet och be dom förklara hur de tänker arbeta för er om de vinner valet i er kommun. Detta är en bra start på lokal påverkan.

Örjan

Här i Dalarna har vi gjort allt ifrån att få bort de värsta rovdjursälskarna i förbundsstyrelsen så att vi nu har en duktig styrelse i Dalarnas SJF.

Vi hade en eftersöksbojkott där Ove W högste chefen för SJF var i Orsa och pratade med arbetsgruppen och inför senaste valet låg vi på och jobbade stenhårt för vår situation , det slutade med att Statsministern var i Fåsås och lovade bättring för vår situation här i länet..

Vidare så har vi informerat samtliga politiker både lokalt och i riksdagen.. Patrik Forslund i M är mycket medveten om att hans mandat i riksdagen är ett så kallat jägarmandat härifrån Dalarna..

Vad vi inte lyckats med är att påverka vår egen länstyrelse och deras rovdjursansvariga, beroende på att de är starka rovdjursförespråkare, hade vi haft en länstyrelse som de i Gävleborg hade kanske situationen sett annorlunda ut.

Vad vi inte prövat är total anarki och civil olydnad..

Men blir folket tillräckligt desperata och känner att de inte har något inflytande så brukar folk resa sig emot tokiga lagar och förordningar från myndigheterna.....

Så nog gör vi vad vi kan för att påverka samtliga i samhället.

Men en sak som vi inte önskar är att ni ÖVRIGA I LANDET INTE SKA BEHÖVA HA DET SOM VI .....

DET ÄR DÄRFÖR VI KÄMPAR OCKSÅ ... :lol:

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Vad vi inte prövat är total anarki och civil olydnad..

Men blir folket tillräckligt desperata och känner att de inte har något inflytande så brukar folk resa sig emot tokiga lagar och förordningar från myndigheterna.....

Innan civil olydnad prövas finns det nog andra möjligheter att ta till ifall den politiskt korrekta informationsspridningen, som här framförts, inte skulle leda till önskat resultat. Om spridningen och förmedlingen av den abstrakta informationen inte lyckas så finns det strategier att sprida informationen empiriskt, dvs en plan B.

Det innebär i klartext att sprida vargen geografiskt, från de vargtätaste områdena, där den empiriska kunskapen beträffande hur det är att leva med varg finns nu, ut i riket till allas bakgård.

Vargen liksom alla övriga kräk i vår herres hage är resursbegränsade, vilket innebär att för att de skall producera avkomma behöver de en viss produktivitet hos huvudbytet, dvs en produktiv älgstamm inom reviren. Saknas denna produktivitet hos bytesdjuren så är vargarna helt tvungna att sprida på sig, dvs söka bättre jaktmarker.

Vargstammen i Ryska karelen har minskat till en följd av att älgstammen minskat. Likaså har vargstammen i östra finland, där den tidigare var koncentrerad, minskat samtidigt som älgstammen minskat (pga planerad avskjutning). En viss del av minskningen av varg i öster kan bero på kunniga tjuvjägare, men det förklarar inte allt. Samtidigt har nämligen vargen spritt sig över hela Finland, (förutom då till renbetesområdet där de efterhålls), och speciellt hit i sydväst till våra hjortmarker.

Det är ett nöje att följa med hur opinionen här i sydvästra Finland svänger, och framförallt, att folk som tidigare inte egentligen brytt sig i vargfrågan, nu bildat sig en åsikt. Detta helt klart till följd av den empiriska kunskap beträffande "att leva med varg på bakgården" som vi nu får och fått -_-.

Förutom att vi via jakt kan styra antalet, vinterstammen, älg i markerna kan vi styra stammens produktivitet. För att konkret begränsa produktiviteten hos älgstammen, så att det leder till en minskning eller omfördelning av vargstammen i Sverige (om det är målet vill säga), finns kunskapen redan. Det är antagligen lättast att följa diverse jaktfientliga vargförespråkande ekologisters råd, jaga så att urtaget sker såsom vargen skulle jagat. Skjut av kalvar och kor, spara tjurar.

Även om denna strategi kommer att svida ordentligt (i form av en ickeproduktiv älgstam och mindre älgjakt en tid) så kan det vara ett alternativ till att det småkliar hela tiden (och självfallet svider hela tiden för de som länge haft och har vargen på bakgården).

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Peltopekka,

jag håller helt med dig om att opinionen kommer att svänga allt eftersom vargen sprider sig.

I Vitryssland har man visat att det enklaste sättet att får mycket konflikter med varg är att skjuta ned klövvilttstammarna. Det blir inte mer varg, men det verkar så eftersom de inte hittar ngt att äta i skogen längre. Därmed söker de annan föda närmare byarna, i form av tamdjur. Man kan också vända på kuttingen- ett bra sätt att minska konflikterna är att hålla riktigt starka klövviltstammar, men inte låta vargarna öka i motsvarande grad. Detta verkar självfallet i dubbel bemärkelse till vår fördel, även om skogsbolagen hävdar att det inte alls går att resonera så...

Mindre beskattning på tjur och mer på kalv är dock exakt vad vi och forskarna förordar får ett få en MER produktiv stam i Sverige. Vi har i stora delar av Sverige en usel tjurandel, med en medelålder på knappt två år. Detta begränsar idag stammen.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Outdoorsman

Teoretiskt borde konflikterna minska med riktigt starka klövviltstammar. Skogsbolagen skulle inte gilla den strategin, inte heller trafikanterna, och i längden kanske inte heller jordbrukarna. Vargen skulle definitivt bli glad, och trots kassa gener skulle de föröka sig som kaniner vid det dukade bordet. Inte heller stövarjägare skulle gläda sig. Allmänna opinionen skulle eskallera i oönskad riktning, en viss del av allmänheten skulle hänga varenda jägare som ens tittar snett på vargen, den är ju då den enda varelsen som kan rädda landet från klövviltsplågan och lusflugorna, eftersom jägarna svikit.

Antagligen har ni en mera snedvriden avskjutning i riket än vad vi har här i österled. Senaste avskjutningen var den skjutna tjurandelen 53 % här, vilket antagligen är rätt hyfsat. Det jag avsåg var att minska produktionen genom att manipulera könsfördelningen i vinterstammen ännu mera till förmån för tjurar än det som anses optimalt för produktionen. Kanske tom så långt som till 50/50.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jo, men självfallet bygger resonemanget på en ordentlig förvaltningsjakt av vargen med avsevärt lägre koncentrationer än idag (men inte en nollvision).

Tjurandelen i vinterstam ligger tyvärr runt 30% på många håll...

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jo, men självfallet bygger resonemanget på en ordentlig förvaltningsjakt av vargen med avsevärt lägre koncentrationer än idag (men inte en nollvision).

Tjurandelen i vinterstam ligger tyvärr runt 30% på många håll...

Jo jag förstår att resonemanget bygger på det målet. Och det är det målet (plan A) som i första hand skall eftersträvas, håller jag med om. Mitt resonemang döpte jag till plan B, eftersom det nog finns en risk att det inte blir någon ordentlig förvaltningsjakt av varg förrän opinionen svängt. Plan B efter plan A ifall det inte blir ordentlig förvaltningsjakt. Plan B före total anarki och sgt.

Från vargens synvinkel är det antagligen perfekt med en låg tjurandel, efterbrunstande kor och klena lättslagna kalvar långt in på hösten (eller vad nu en låg tjurandel leder till?).

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

OK,

jag är med vad gäller A & B. Å ena sidan ger sent brunstande kor små kalvar, vilket skulle kunna vara positivt, men det ger också mycket färre kor som går i brunst vilket är negativt... I den utsträckning man någonsin kan tala om konsensus när det gäller älgförvaltning så är den allmänna tron här att den låga tjurandelen begränsar stammens reproduktionsförmåga idag.

Jo jag förstår att resonemanget bygger på det målet. Och det är det målet (plan A) som i första hand skall eftersträvas, håller jag med om. Mitt resonemang döpte jag till plan B, eftersom det nog finns en risk att det inte blir någon ordentlig förvaltningsjakt av varg förrän opinionen svängt. Plan B efter plan A ifall det inte blir ordentlig förvaltningsjakt. Plan B före total anarki och sgt.

Från vargens synvinkel är det antagligen perfekt med en låg tjurandel, efterbrunstande kor och klena lättslagna kalvar långt in på hösten (eller vad nu en låg tjurandel leder till?).

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

OK,

jag är med vad gäller A & B. Å ena sidan ger sent brunstande kor små kalvar, vilket skulle kunna vara positivt, men det ger också mycket färre kor som går i brunst vilket är negativt... I den utsträckning man någonsin kan tala om konsensus när det gäller älgförvaltning så är den allmänna tron här att den låga tjurandelen begränsar stammens reproduktionsförmåga idag.

Det är knepigt det där då man talar om andelar & %. Det är ju vinterstammen det gäller, och då är det hur som helst klart att om ko-andelen är så hög att vissa inte får kalvar så har dessa överloppskor förbrukat vinterbete till ingen nytta för jakten, ej heller för vargen, men likaväl varit till skada för tallplanteringar och markägare. Om dessa överlopps kor varit tjurar hade de likaväl inte kalvat (inte här i Finland iallafall). Det är förståss inte så enkelt, då bortfallet av några ko-andelar i brunsttider &vinterbetet antagligen kompenseras kvalitativt och kvantitativt i avkomman hos de kvarvarande korna.

Hur som helst torde det finnas en för reproduktionen och tillväxten optimal könsfördelning som är eller inte är den samma ur vargens och/eller jägarens synvinkel.

MVH

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.









×
×
  • Skapa ny...