Hoppa till innehåll

Pressmeddelande


Mr Fiberclass

Recommended Posts

Forskarna är ju oense om hur mycket inavelen påverkar vargstamen. Vissa påstår att det är kris och några att det inte är någon fara än.

Men den stora frågan tycker jag om det är men att södra Sverige ska ha någon vargstam överhuvud taget. Är det någon som har koll på hur det var med antalet vargar egentligen för t.ex 200 år sedan? För nu ska ju det enligt vissa forskare behövas 1000 individer för att det ska vara en frisk stam. Och har det funnits så många vargar söder om Dalälven eller vart "varggränsen" nu går. Har det aldrig funnits så många i natalet så är det ju lika fel med det som med mårdhunden som är främmande i landet.

Man behöver inte ha 1000 vargar för att hålla tillräckligt med genetisk variation, förutsatt att populationen utbyter gener (dvs individer) med angränsande populationer och härstammar från många individer. Har man extremt få individer som grundar en population, och dessutom ser till att den inte kan få in nya individer från andra populationer, så krävs det däremot många individer för att minska risken för utdöende. För två hundra år sedan var stammen inte isolerad, och kom framför allt inte bara från tre individer. Sitiuationen då går alltså inte att jämföra med dagens sitiuation hur som helst.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • Svar 53
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

  • Outdoorsman

    17

  • Edsvalla

    6

  • MKJ

    5

  • PeltoPekka

    4

Antalet vargar som behövs för en "livskraftig stam" är ju beräknat utifrån sannolikheten att arten skall dö ut av en slumpmässig händelse inom 100 år. (Jag har för mig att 95% chans till överlevnad räknas som livskraftig).

Därav följer att ju större inavelsgrad, destå fler individer behövs och vice versa.

Därför räknar en del med att det behövs ex. 1000 individer även om det aldrig historiskt varit så många.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

För två hundra år sedan var stammen inte isolerad, och kom framför allt inte bara från tre individer. Sitiuationen då går alltså inte att jämföra med dagens sitiuation hur som helst.

Nej det är ju det som är poängen. Det går inte att ha en vargstam så som det ser ut i Sverige i dag. Det är onaturligt. Så hela sagan om en vargstam i landet borde skrotas.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Nej det är ju det som är poängen. Det går inte att ha en vargstam så som det ser ut i Sverige i dag. Det är onaturligt. Så hela sagan om en vargstam i landet borde skrotas.

Det står dig självfallet fritt att hysa den åsikten, men när vi har en politisk majoritet som tycker annorlunda så får vi försöka hantera den situation vi har på bästa sätt. Visst kan man slåss för en nollvision om man nu anser att det är eftersträvansvärt, men man måste inse att chansen att vi når dit är försumbar. Det är dessutom risk att vi på vägen får ungefär lika många pluspoäng hos allmänheten som de som pillar in glasbitar i vår mat får.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag slåss inte för en nollvision. Men så som det serut i landet idag är inte acceptabelt.

Och några förslag som jag tycker låter mer som sagor, för det kommer att finnas 1000 vargar innan det går att genomföra tycker jag är ett slöseri med pengar. För om det ska finnas en vargstam så ska det ske på naturligväg. För som det ser ut i dag så kostar dessa vargar väldigt stora pengar och det vill inte jag vara med och betal eftersom dom inte tillför något bra. Jag betalar gärna skatter och avgifter till höger och vänster som jag inte har något egentlig intresse i men var enda krona som jag betalar till varg är ju en utgift som slår mot mig själv.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Olika arter förefallar vara olika känsliga, ja. Sedan är det förstås så, att den genetiska variationen fyller en viktig funktion även i de fall man inte ser direkta inavelseffekter idag. Stor genetisk variation ger, grovt sett, bättre förmåga för en population att hantera någon form av miljöförändring. Man kanske inte ser en effekt idag, men så snart det dyker upp en ny sjukdom, exempelvis, så slås en mycket större andel av populationen ut om den är inavlad än om det finns genetisk variation där några individer råkar bära anlag som kan hyantera den nya sjukdomen.

Det är väl två olika fenomen inbegripet i inavelsrisken.

Dels ökar homozygotiin av sk*tgener, dvs gener som inte fungerar i dubbel uppsättning utan leder till defekter hos djuren. Dessa gener försvinner ingenstans med nytt blod, de späds bara ut för en tid. För att sk*tgener skall försvinna ur en population behövs det snarare kärva tider, så de som bär anlagen gallras bort, reproducerar sig mindre, jämfört med de som saknar dessa sk*tgener. Sk. naturligt urval.

Samma fenomen har vi i hundaveln. Finns det tex en PRA bärare så blir hälften av avkomman alltid bärare till denna ärftliga defekt även då hunden paras med en frisk hund som inte bär på anlaget. Då är det egalt om denna friska hund är helsyster eller 0,00000001% kusin, hälften av valparna blir bärare.

Det andra gäller MHC styrande geners mångfald. Dessa har betydelse för individens immunförsvar, och förenklat innebär det att ju mångfaldigare MHC gen-sammansättningen är desto flera olika sjukdomar klarar individen av. Teoretiskt sett kan det ske en minskning i mångfalden av dessa gener i samband med inavel, speciellt vid styrd inavel där paren inte fritt väljer varandra.

Inavlade populationer är ju ofta isolerade från andra populationer så de är väl någotsånär trygga mot nya sjukdomar, men så fort det kommer nya individer med nya gener så är ökar väl risken att det samtidigt kommer nya sjukdomar som den inavlade populationen inte klarar av. Patogener sprider sig ju faktiskt något snabbare än generna.

Upprätthållandet av diversiteten hos tex MHC generna och immunförsvaret sköter många djur om genom att para sig med partners som har möjligast avvikande gener jämfört med de egna, även i inavlade populationer och detta torde även gälla inavlade vargar i Sverige (tror det finns ett papper publiserat om det?).

Isle Royale vargarna har sitt ursprung i två individer. Efter 50 års inavel är det är fortfarande arealen (revir) och resurserna (bytesdjuren) som begränsar populationen, inte inaveln. Att inavel skulle leda till utdöende är en myt som uppkommit av korrelationsdata, eftersom en minskande population (pga tex habitatförändring), i takt med att antalet individer minskar, självfallet samtidigt blir mer och mer inavlad före det sista paret dör.

Det torde saknas empiriska bevis för att en population som i övrigt har alla resurser den behöver skulle dött ut av inavel. Motsatsen har påvisats empiriskt upprepade gånger, vitsvanshjorten nämndes redan mfl.

Att nu föra in nya gener i Sveriges vargpopulation förstör återigen möjligheten att få fram ett empiriskt bevis på att ökad inavel leder till utdöende även i en populationen som ökar med nära 20% årligen.

Synd på ett bra försöksupplägg. Jag hade redan hoppats att jag skulle få vara med den dagen då dessa genetiker och inavelskatastråfpredikare, med tända ljus i händerna stående bredvid den sista deformerade vargen sägandes:

"vad var det vi sa!?"

;)

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Om du läser förslaget så bygger det på förvaltningsjakt först, för att först därefter möjligen flytta vargar. Hela vitsen är ju just att man skall kunna skjuta ned antalet hos er, det måste väl låta OK i dina öron? Även om du inte tror att det kommer att ske så har jag litet svårt att förstå att man vänder sig mot hela tanken... isynnerhet när du ser till alternativet. Vilket är just precis 1000 vargar.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det låter som ljuv musik i mina öron att skjuta bort halva vargstamen. Men finns det någon som tror att riksdagspartier och icke berörda stadsfolk (majoriteten av alla väljare) kommer att godta ett förslag om att hälften av alla vargar ska skjutas först och sen så får vi hoppas på att det kommer nya individer som vi fångar i i Norrland och kör ner till Värmland och Dalarna.

Nej det enda sättet att kunna "förvalta" vargstamen på är att det kommer varg i storstäderna så att den stora okunniga majoritenen av folk får problem.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det torde saknas empiriska bevis för att en population som i övrigt har alla resurser den behöver skulle dött ut av inavel. Motsatsen har påvisats empiriskt upprepade gånger, vitsvanshjorten nämndes redan mfl.

Att nu föra in nya gener i Sveriges vargpopulation förstör återigen möjligheten att få fram ett empiriskt bevis på att ökad inavel leder till utdöende även i en populationen som ökar med nära 20% årligen.

Synd på ett bra försöksupplägg. Jag hade redan hoppats att jag skulle få vara med den dagen då dessa genetiker och inavelskatastråfpredikare, med tända ljus i händerna stående bredvid den sista deformerade vargen sägandes:

"vad var det vi sa!?"

;)

Du berör en hel mängd saker här Peltopekka, och jag håller med i en del men långt ifrån allt. Och definitivt inte i dina slutsatser. Den aktuella forskningsfronten anser tveklöst att man måste ta med effekterna av inavel, för att inte grovt underskatta utdöenderisken. Gäller såväl däggdjur som fåglar. Jag skulle gärna diskutera en hel del av detta länge och i detalj, eftersom det berör mina fält... men kanske en annan gång vid en brasa eller ngt.

Klipper in ett abstract från en forskningsstudie, som är klart relevant. Finns många fler, men detta är empiriskt och rör varg, om än en annan underart:

Genetic rescue and inbreeding depression in Mexican wolves Fredrickson, Richard J. [Author, Reprint Author; E-mail: richard.fredrickson@asu.edu]; Siminski, Peter [Author]; Woolf, Melissa [Author]; Hedrick, Philip W. [Author; E-mail: philip.hedrick@asu.edu]. Proceedings of the Royal Society Biological Sciences Series B. 274(1623). SEP 22 2007. 2365-2371.

[Article] AB Although inbreeding can reduce individual fitness and contribute to population extinction, gene flow between inbred but unrelated populations may overcome these effects. Among extant Mexican wolves ( Canis lupus baileyi), inbreeding had reduced genetic diversity and potentially lowered fitness, and as a result, three unrelated captive wolf lineages were merged beginning in 1995. We examined the effect of inbreeding and the merging of the founding lineages on three fitness traits in the captive population and on litter size in the reintroduced population. We found little evidence of inbreeding depression among captive wolves of the founding lineages, but large fitness increases, genetic rescue, for all traits examined among F-1 offspring of the founding lineages. In addition, we observed strong inbreeding depression among wolves descended from F1 wolves. These results suggest a high load of deleterious alleles in the McBride lineage, the largest of the founding lineages. In the wild, reintroduced population, there were large fitness differences between McBride wolves and wolves with ancestry from two or more lineages, again indicating a genetic rescue. The low litter and pack sizes observed in the wild population are consistent with this genetic load, but it appears that there is still potential to establish vigorous wild populations.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Nu kan jag inte sitta tyst längre och har därmed också lugnat ner mig lite sedan detta ämne tillkom på Jaktsnack...

Jag tycker absolut att vi skall importera vargar, men på ETT villkor och det är att rovdjurstalibanerna och de okunniga invånarna inte längre skall kunna skylla vargstammens höga antal på den så kallade "inaveln".

Om vi skall ha varg i Sverige skall inte fårägarna i Roslagen kunna få någon slags förtur i skyddsjakt på varg. Vi skall helt enkelt ha varg i alla län utom renbeteslänen och därmed också de tätbefolkade länen nedanför Värmland m.m.

Annars har jag hellre en nollvision.

Tack.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Flyttning är den enda vettiga vägen att gå. Om det innebär problem med att vargar tar får och andra tamdjur är det bra om dessa problem också uppstår i Täby och Saltsjöbaden och inte bara i Sveriges bortglömda delar. Om det inte blir några sådana problem är det likväl en lättnad för varglänen.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Bara en tanke som dyker upp..

När Roslagsvargen var här och mumsade får uppstod snabbt en påfallande kronkret opinion FÖR vargen även bland de som fick tamdjur tagna av den! Rätt paradoxalt måste jag säga, många hade nog förväntat sig raka motsatsen..

Sen såvitt jag förstod så hade just Roslagsvargen mumsat betydligt många fler får än de flesta andra som det beviljades jakt på så beslutet var välgrundat objektivt sett, snacket om att skyddsjakten kom fort bara för att den närmade sig stockholm är alltså inte sant.. Själv tycker jag det var trist att den sköts, ingen vän av vargen sådär generellt, men det hade varit skoj om den fått härja lite mer i bygden så fler fått känna på det som dalmasarna har dagligen.

Dock så tror jag att vargen blivit mer och mer poppis för varje får den käkat, man fick nästan det intrycket i media här lokalt!

Mvh!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det är ett problem för NVV, skulle densisteten minska från 250 till 150 i Värmland -Dalarna är risken att folk där skulle bli tystare. I tysthet låter man sedan vargstammen utvecklas ytterligare i andra delar med hänvisning till att det funkar ju med 150 vargar däruppe, med en betydligt lägre bytesdjursdensitet.

Gästrikland-Uppland-Sörmland-Närke-Västra Götaland och Östergötland skulle kunna hålla betydligt fler vargar än Dalarna-Värmland. Vi skulle lätt kunna ha 300 vargar här nere innan det skapade samma problem som 200 idag gör i Värmland-Dalarna.

Bind inte ris åt egen rygg, vi skulle få tiden att vänja oss med en långsamt växande stam var ju det tidigare sagt. Det uttalandet har inte jag glömt iaf.

Precis detta tror jag kommer hända, de kommer inte alls nöja sig med färre vargar på större areal, det totala antalet kommer tillåtas explodera innan det bli allmän jakt.

Innan samtliga parter inkl NVV skriver under BINDANDE AVTAL om att vi ska ha max 250 vargar eller dylikt så tror jag inte på ett ord de säger. Det här med inavel är ett argument som passar dem nu, när det inte längre fungerar kommer nästa.

Jag anser att det enda sätt att få ordning på detta är att jakt- och lantbruksförbunden blir så mäktiga att de blir en påtaglig politisk kraft och kan ha sin egen agenda istället för att hunsas av politiker som vänder kappan efter opinionen oavsett vad man kommit överrens om tidigare. Detta får vi genom att påverka opinionen genom reklam och kampanjer, genom att värva nya jägare och genom att vara goda jägarrepresentanter bland våra icke-jagande bekanta.

Jag tycker det är fullkomligt uppenbart att man byter anledningar och idéer allteftersom det passar frågan, vargstammen kommer aldrig begränsas på riktigt, inte på landsbygden. Det är lika bra folk säger ifrån nu istället för senare.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag anser att det enda sätt att få ordning på detta är att jakt- och lantbruksförbunden blir så mäktiga att de blir en påtaglig politisk kraft och kan ha sin egen agenda istället för att hunsas av politiker som vänder kappan efter opinionen oavsett vad man kommit överrens om tidigare. Detta får vi genom att påverka opinionen genom reklam och kampanjer, genom att värva nya jägare och genom att vara goda jägarrepresentanter bland våra icke-jagande bekanta.

United, united, united we stand will jag minnas att man skrålade i tonåren... vilket är just vad vi nu uppnått!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

United, united, united we stand will jag minnas att man skrålade i tonåren... vilket är just vad vi nu uppnått!

Ja det är imponerande får man säga! :D

Det vore ju kanon om man nu bildar någon sorts gemensam plattform för att hantera vissa frågor även i framtiden. Även om förbunden har egna frågor som man tror mest på och jobbar för så kan man säkert enas i många andra.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Du berör en hel mängd saker här Peltopekka, och jag håller med i en del men långt ifrån allt. Och definitivt inte i dina slutsatser. Den aktuella forskningsfronten anser tveklöst att man måste ta med effekterna av inavel, för att inte grovt underskatta utdöenderisken. Gäller såväl däggdjur som fåglar. Jag skulle gärna diskutera en hel del av detta länge och i detalj, eftersom det berör mina fält... men kanske en annan gång vid en brasa eller ngt.

Ang. abstraktet:

Inavelsdepression förekommer i inavlade linjer, det är helt klart. Heterosis effekter får man påvisade då man kombinerar inavlade linjer, liksom då man kombinerar olika arter, inget märkligt med det. Korsningsaveln är dock fortfarande en utspädning av "suggested deleterious alleles". Det jag efterlyser är empiriska bevis på att inavelsdepression lett till att en population dött ut pga just inavel.

Teoretiskt innebär det väl att hela populationen då borde vara homozygoter beträffande "suggested deleterious alleles" och för att det skall bli verklighet i en population där det initiellt funnits "excellent alleles" har nog Darwin sparkat sig själv ordentligt på pungarna.

Det som stör mig mest är det att genetikernas teorier om utdöende pga inavel (ute i naturen) innebär att det naturliga urvalet slagits ur spel. Att "deleterious alleles" överlever och sprider sig i en population till den grad att "excellent alleles" konkurreras ut så att populationen och dessa "deleterious alleles" slutligen får dö ut tillsammans pga dessa "deleterious alleles" . Hur i helsicke kan det finnas liv på jorden?

mvh/

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det är en smutsig hantering av vargfrågan och jag hoppas verkligen att flytten blir av så de marker som är hårt drabbade kan få det lite bättre, angående roslagsvargen så gick det väldigt fort att bli av med den, här behövdes inga vargstaket som kostar skjortan för fårägare och det var en varg inte ett revir.

Orjant jag tycker man kan jämföra kärnavfall och vargar, bestäm lokalt om ni vill ha men inte över huvudet på de som drabbas, därav jämförelsen, regeringes vallöfte om lokal rovdjurspolitik lyser med sin frånvaro lite väl länge, kommer det måntro sista året och så tar kommunisterna bort det på valnatten om de vinner.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Ang. abstraktet:

Inavelsdepression förekommer i inavlade linjer, det är helt klart. Heterosis effekter får man påvisade då man kombinerar inavlade linjer, liksom då man kombinerar olika arter, inget märkligt med det. Korsningsaveln är dock fortfarande en utspädning av "suggested deleterious alleles". Det jag efterlyser är empiriska bevis på att inavelsdepression lett till att en population dött ut pga just inavel.

Teoretiskt innebär det väl att hela populationen då borde vara homozygoter beträffande "suggested deleterious alleles" och för att det skall bli verklighet i en population där det initiellt funnits "excellent alleles" har nog Darwin sparkat sig själv ordentligt på pungarna.

Det som stör mig mest är det att genetikernas teorier om utdöende pga inavel (ute i naturen) innebär att det naturliga urvalet slagits ur spel. Att "deleterious alleles" överlever och sprider sig i en population till den grad att "excellent alleles" konkurreras ut så att populationen och dessa "deleterious alleles" slutligen får dö ut tillsammans pga dessa "deleterious alleles" . Hur i helsicke kan det finnas liv på jorden?

mvh/

Peltopekka,

självfallet sätts inte mekanismen naturligt urval ur spel såvida inte ALL genetisk variation försvinner, men i en inavlad population finns det ju per definition mindre genetiskt material att arbeta med. Sannolikheten att en population skall kunna svara på ändrade miljöförhållanden genom naturligt urval minskar därmed, och risken för utdöende ökar. Nog är vi väl överens om att genetisk drift är en väl så kraftfull mekanism för mikroevolution som naturligt urval vid en flaskhals för en population?

Det måste väl dessutom vara fullständigt omöjligt att bevisa att en population dött ut enbart pga inavel? Kan man däremot upprepade gånger visa att man i en inavlad population får färre missbildningar och en högre reproduktion genom att föra in nya individer tycker jag nog att man experimentellt, om än indirekt, påvisat den negativa effekten av inavel.

Och den absoluta merptarten av alla arter som funnits på jorden har ju förresten dött ut :D ! Även om jag förvisso inte tror det beror på inavel...

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Peltopekka,

självfallet sätts inte mekanismen naturligt urval ur spel såvida inte ALL genetisk variation försvinner, men i en inavlad population finns det ju per definition mindre genetiskt material att arbeta med. Sannolikheten att en population skall kunna svara på ändrade miljöförhållanden genom naturligt urval minskar därmed, och risken för utdöende ökar. Nog är vi väl överens om att genetisk drift är en väl så kraftfull mekanism för mikroevolution som naturligt urval vid en flaskhals för en population?

Det måste väl dessutom vara fullständigt omöjligt att bevisa att en population dött ut enbart pga inavel? Kan man däremot upprepade gånger visa att man i en inavlad population får färre missbildningar och en högre reproduktion genom att föra in nya individer tycker jag nog att man experimentellt, om än indirekt, påvisat den negativa effekten av inavel.

Och den absoluta merptarten av alla arter som funnits på jorden har ju förresten dött ut :P ! Även om jag förvisso inte tror det beror på inavel...

Självfallet inte. Det var ju en sk strågubbe jag byggde upp för att båsa omkull. Jag håller med om att det finns en ökad risk för utdöende(jämfört med moderpopulationen) i en isolerad satellitpopulation, men det finns även en möjlighet att populationen överlever den genetiska driften (inavelsdepressionen?) och kanske blir en ny skyddsvärd underart (som sedan med all möda självfallet bör hållas isolerad så att den inte besudlas med främmande gener B) )

Jag tror nog vi är överens om att genetisk drift är en kraftfull mekanism för mikroevolution, både då denna genetiska drift styrs av inavelsdepression eller habitatförändring. Däremot vill jag inte hålla med om att dessa fenomen skall symboliseras som "flaskhalsar". Flaskhalsar slutar ju i en kapsyl, eller då kapsylen är avlägsnad, i mig. Jag vill hellre se på dessa kritiska perioder i en populations utveckling som knutarna mellan korvar på en korvslinga. Efter varje knut kommer det en ny korv, lika god som den förgående, om än ingen korv är den föregående helt lik.

Jo den absoluta merparten av alla arter som funnits på jorden har dött ut, men än så länge har det fötts flera nya arter än det dött ut. Att de dött ut beror inte på inavel. Om så vore fallet så skulle det stöda ID tramset, dvs att allting en gång skapats av en intelligent designer och det vi nu betraktar är ett långsamt sönderfall av det skapade.

Det kan (nu är jag ute på halare is än vanligt) tom vara så att inavel vrider upp den biologiska klockan som bestämmer hur länge en art finns som just den arten. http://www.stindl.info/pdfs/Stindl2004b.pdf

Telomerer tycks vara längre hos inavlade möss än hos deras vilda föräldrar!

Is Telomere Erosion a Mechanism of Species

Extinction?

REINHARD STINDL

Institut fu¨r Medizinische Biologie, Medizinische Universita¨t Wien,

Wa¨hringerstrabe 10, 1090 Vienna, Austria.

ABSTRACT According to the fossil record, 99.9% of all species that have ever lived on Earth

have disappeared. However, only about 4% died out during the five mass extinction events, whereas

it seems that the majority of species vanished without any signs of significant earthbound or

extraterrestrial physical threats. Clearly, biological extinction mechanisms are by far the most

important, but they are subject to serious limitations concerning the worldwide disappearance of

species. In view of that, species-inherent mechanisms, which could lead to the worldwide

destabilization of a population, might be worth reconsideration. Telomeres, the protective caps of

chromosome ends, and the enzyme telomerase have been well preserved in plants and animals

during evolution. In the absence of telomerase activity, telomeric DNA has been shown to shorten

every time a cell divides. The concept of a mitotic clock based on the gradual erosion of telomeres is

now generally accepted and has been confirmed in numerous plants and animals. Chromosomal

rearrangements are the hallmarks of two completely different biological phenomena, cancer and

speciation. In premalignant cells, gradual telomere erosion beyond a critical threshold is a wellknown

inducer of chromosomal instability. The species clock hypothesis, as presented here, is based

on the idea of a tiny loss of mean telomere length per generation. This mechanism would not rapidly

endanger the survival of a particular species. Yet, after many thousands of generations, critically

short telomeres could lead to the weakening and even the extinction of old species and would

simultaneously create the unstable chromosomal environment that might result in the origination of

new species. J. Exp. Zool. (Mol. Dev. Evol.) 302B: 111–120, 2004. r 2004 Wiley-Liss, Inc.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Nu slutar jag här för att inte sabba tråden helt. Vi kan gärna fortsätta diskussionen vid någon brasa, som Du förslog tidigare, men det finns ju trevligare saker (tex jakt) att diskutera vid en brasa, så det är helt ok om Du symboliskt hämtar flaskhalsarna så tar jag med mig korvarna :D

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Beträffande ämnet denna tråd skulle handla om, så var det nog en god kompromisstrategi de sex förbundens samarbete hade kunnat leda till. Nu har då WWF tackat och tagit emot men inte gett något för en eventuell kompromiss. Det är inte inaveln som är problemet, det är vargens ekologiska funktion som skall återinföras, och då räcker inte 150-250 vargar till.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Korv är gott, och jag håller med om att den liknelsen är betydligt bättre än den gängse beteckningen "bottle neck". Håller med dig om resten här också, och jag tror vi gör klokt att inte snöa in ännu mer här och nu! :P

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Korv är gott, och jag håller med om att den liknelsen är betydligt bättre än den gängse beteckningen "bottle neck". Håller med dig om resten här också, och jag tror vi gör klokt att inte snöa in ännu mer här och nu! ;)

Ok. Jag väntar med spänning att liknelsen får spridning och att "the genetic sausage knot"

någon gång finns med i någon seriös artikel. :D

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Ska ärligt säga att jag inte vet om denna länken varit uppe tidigare i tråde, isf ber jag om ursäkt =) Men här kan man läsa vad riksjägarna i värmland anser om detta:

http://www.vf.se/Nyheter/Varmland/-Ingen-v...hit-090404.aspx

Så helt united är det ju inte riktigt ;)

Som ren info har jag inte mycket till övers alls för Kurt Borg..

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Kapten Krok,

att det muttras på sina håll i leden efter denna typ av uppgörelser och ställningstagande är förstås rimligt & naturligt. Det lär inte finnas någon enda fråga där alla medlemmar inom varken SJF eller JRF tycker helt lika, och ett tydligt ställningstagande i en så pass explosiv profilfråga kan knappast gå helt spårlöst förbi. Detta är dock självfallet en intern fråga för JRF att hantera, och vi jobbar gemensamt vidare enligt överenskommelsen.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Kapten Krok,

att det muttras på sina håll i leden efter denna typ av uppgörelser och ställningstagande är förstås rimligt & naturligt. Det lär inte finnas någon enda fråga där alla medlemmar inom varken SJF eller JRF tycker helt lika, och ett tydligt ställningstagande i en så pass explosiv profilfråga kan knappast gå helt spårlöst förbi. Detta är dock självfallet en intern fråga för JRF att hantera, och vi jobbar gemensamt vidare enligt överenskommelsen.

Det gör ni rätt i =) Men det är ju lite intressant att se hur deras internkommunikation fungerar :(

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det gör ni rätt i =) Men det är ju lite intressant att se hur deras internkommunikation fungerar :(

Jo, sjävklart påverkar hur de olika parterna hanterar kommunikationen internt och externt vår trovärdighet som enad "front".

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.









×
×
  • Skapa ny...