Jump to content
https://www.Reservdelar24.SE


https://www.AUTOdoc.SE
www.anglavakter.com


Sign in to follow this  
Henrik

Kulval 444 marlin

Recommended Posts

Henrik

En mig närstående junior har med den självsäkerhet som bara infinner sig i de sena tonåren innan illusionerna spricker konstaterat att "444 marlin är världens bästa kaliber". Som komplement till hans 6.5x55 funkar det säkert rätt bra också så det är inte mycket att säga om hans val, han har beställt en Marlin Outfitter i kalibern och det är i samband med detta som jag kontaktades.

Givetvis handlade det om att det skulle tillverkas ammunition till den kommande knallpåken och killen ville ha lite råd runt komponentval. Eftersom jag inte har någon erfarenhet av kalibern i fråga och bara rätt ringa erfarenheter av de typiska "bygelkalibrarna" så ställer jag frågan till herrskapet:

Vad är lämpliga kulor till denna skapelse, vi pratar om blandad jakt på klass 1 vilt. Det kommer säkert att skjutas både dov, gris, älg och rådjur med bössa då familjen har både bra wachtlar och tillgång till goda marker.

Vad har ni för recept och erfarenheter? Då killen inte laddar själv ännu så kommer jag att få bistå vilket inte är något problem, däremot har jag inte några prylar för att gjuta egna kulor så den inriktningen faller bort för närvarande.

Vänligen,

Henrik

Share this post


Link to post
Share on other sites
Christian N

Förefaller inte de där Leverevolution kulorna från Hornady vara ganska perfekta?!

Det jag har sett av deras effekt i vilt anger att de snarare är lite elaka än att de har för dålig effekt.

/Christian

Share this post


Link to post
Share on other sites
exabit

Om det är intressant så har jag ett gäng Speer Gold Dot 265:or att avvara. Det tror jag är en ganska så vettig kula för denna kaliber. Har även lite Hornady FlexTip 265:or, men de verkar kräva att man kortar ner hylsan en del (vilket i praktiken resulterar i en 444 Short).

Share this post


Link to post
Share on other sites
W.T.

det har börjat snackas om att ftx:en inte håller ihop ordentligt för att manteln är för klen för den höga farten. mina polare i usa kör stenhårt på tsx i big bore för att slippa haveri då denna kalibern föser iväg kulan i rätt bra fart för diametern.

men själv har jag inte ens den kalibern så det är mest hörsägen.

Kalle

Share this post


Link to post
Share on other sites
crowfear

Klok yngling ! ;)

Jag har laddat upp ett gäng Hornady 265 FTX:or till årets älgjakt, så i kväll kanske jag har något konkret att komma med. ^_^

De är laddade till nära max med VV N120, kommer inte ihåg datat just nu, ( tidig morgon...)

Riktigt är dock att hylsan skall kortas ner, och det ganska rejält, nämligen 4,04 mm.

Det vart en ansenlig hög med spån under svarven efter att ha kört 50 hylsor i den.

Träffbilden på 80 m ligger på 3-4 cm med frontstöd och armbågarna i bänk, säger inte ett skit egentligen då jag inte är någon speciellt bra gevärsskytt.

Vissa har klagat över separation av mantel och kula, och vissa lovordar den stort, så det är som vanligt spridda skurar om hur en kula funkar.

Många kör ju dock med rena blykulor, jag har skjutit fina serier med en 240 grs kula, inget jaktligt resultat att komma med vad gäller den, men Samme här på forat har skjutit en del vilt med en 300 grs blykula, med gott resultat.

Annars är väl, som jag förstått det, Speers Unicor 300 grs en populär kula med bra resultat i viltet, jag har inte provat den själv, bara fått tipset och läst på om den.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Henrik

Jag tror säkert att den gode ynglingen kan komma att trivas med bössan, som skall vara begagnad men i bra skick. För hans jakt som i huvudsak innebär att han går med hund så tror jag nog att det kan funka klockrent.

Jag har faktiskt själv i olika omgångar funderat på att prova en bygelrepeter men hittills har jag avstått, framför allt för att de typiska tryckena och den traditionella kolvutformningen ligger rätt långt ifrån vad jag tycker är idealet för snabba skott. De enda byglar som jag har laddat till och provat är en Win 88 i 308 win som på alla sätt var en vederstygglig erfarenhet, en win 94 i 30-30 som var rätt OK och en 1895 GG i 45-70 som också var OK även om jag aldrig blivit någon stor bygelvän men detta beror som sagt mest på att tryckena varit bedrövliga och att jag aldrig blivit vän med den traditionella kolvutformningen. Dock funderar jag från tid till annan på att se om man kan få till en vettig bygel genom att modifiera tryckena och fixa till en vettig kolv. I mina ögon känns faktiskt 444 marlin som en av de vettigare kalibrarna för byglar men samtidigt så saknar jag den praktiska erfarenheten som behövs för att kunna uttala mig om detta.

Det känns dock som att det pågår ett rätt aktivt arbete med att utveckla kulor och laddningar till de olika bygelkalibrarna som t ex leverrevolutionladdningarna med deras FTX kulor. Eftersom de förmodligen utvecklats med amerikanska "deerhunters" i åtanke så vore det såklart kul att få höra om lite erfarenheter från annat vilt som älg, gris etc.

En sak som jag funderar lite över är att en så stor andel av de som skjuter dessa lite grövre bygelkalibrar, gjuter sina egna kulor. Beror det på att de fabrikstillverkade kulorna som finns till kalibern inte riktigt håller måttet eller beror det helt enkelt på att de som roas av att gjuta sina egna kulor söker sig till dessa kalibrar? Det har väl varit en del diskussioner om att majoriteten av kulorna till 444 är avsedda för 44 magnum hastigheter och därmed är allt för blöta vid de högre hastigheter som är normala för en 444.

Det känns lite kul att få anledning att ge sig in på lite nya områden, vi får väl se var detta slutar :blush:

Henrik

Share this post


Link to post
Share on other sites
W.T.
Jag tror säkert att den gode ynglingen kan komma att trivas med bössan, som skall vara begagnad men i bra skick. För hans jakt som i huvudsak innebär att han går med hund så tror jag nog att det kan funka klockrent.

Jag har faktiskt själv i olika omgångar funderat på att prova en bygelrepeter men hittills har jag avstått, framför allt för att de typiska tryckena och den traditionella kolvutformningen ligger rätt långt ifrån vad jag tycker är idealet för snabba skott. De enda byglar som jag har laddat till och provat är en Win 88 i 308 win som på alla sätt var en vederstygglig erfarenhet, en win 94 i 30-30 som var rätt OK och en 1895 GG i 45-70 som också var OK även om jag aldrig blivit någon stor bygelvän men detta beror som sagt mest på att tryckena varit bedrövliga och att jag aldrig blivit vän med den traditionella kolvutformningen. Dock funderar jag från tid till annan på att se om man kan få till en vettig bygel genom att modifiera tryckena och fixa till en vettig kolv. I mina ögon känns faktiskt 444 marlin som en av de vettigare kalibrarna för byglar men samtidigt så saknar jag den praktiska erfarenheten som behövs för att kunna uttala mig om detta.

Det känns dock som att det pågår ett rätt aktivt arbete med att utveckla kulor och laddningar till de olika bygelkalibrarna som t ex leverrevolutionladdningarna med deras FTX kulor. Eftersom de förmodligen utvecklats med amerikanska "deerhunters" i åtanke så vore det såklart kul att få höra om lite erfarenheter från annat vilt som älg, gris etc.

En sak som jag funderar lite över är att en så stor andel av de som skjuter dessa lite grövre bygelkalibrar, gjuter sina egna kulor. Beror det på att de fabrikstillverkade kulorna som finns till kalibern inte riktigt håller måttet eller beror det helt enkelt på att de som roas av att gjuta sina egna kulor söker sig till dessa kalibrar? Det har väl varit en del diskussioner om att majoriteten av kulorna till 444 är avsedda för 44 magnum hastigheter och därmed är allt för blöta vid de högre hastigheter som är normala för en 444.

Det känns lite kul att få anledning att ge sig in på lite nya områden, vi får väl se var detta slutar :blush:

Henrik

Personligen skjuter jag gjutet av endast två anledningar (nr två är heterogent sammansatt).

1. det blir billigt. billigt=roligt.

2. kalibern 45/70 fungerar "snorbra" med gjutna kulor, rekylen blir trevligare pga att motståndet i blykulan är mindre och du får ut mer prestanda i en blykula i avseendet m/s (ca 20m/s för samma laddningar...). effekten i vilt för långsamma kulor lär man sig snart att den inte beror alls på expansion. dvs hålet blir detsamma för en stenhård blykula som för en mjuk, med den fördelen att man vet att en hård alltid kommer ut på andra sidan ;). vidare reglerar man permanenta sårkanalens storlek med hastighet och storlek på flatnosen. köttförstöringen är verkligen mycket mindre än man tror vilket jag är glad för. en semihård kula är i min värld idealet! den omformas av loppet och det är inte noga om den är perfekt från början samt att den slår igenom ca 30 (tum...) i vilt. de tester jag gjort i papper visar en ganska stor penetrationsskillnad mellan en hornady blyspets och blykula, hornadyn kommer 35 cm i blött papper med extrem expansion och blykulan ca 65-70cm. det som händer är den sk "noslereffekten", när belastningen blir för hög släpper kulan det expanderade blyet och fortsätter med att penetrera. restvikten är vissa kritiskt till men jag har inga data från real life, jag har aldrig hittat kulorna i marken trots rätt ihärdiga försök.

/Kalle

Share this post


Link to post
Share on other sites
Christian N
Personligen skjuter jag gjutet av endast två anledningar (nr två är heterogent sammansatt).

1. det blir billigt. billigt=roligt.

2. kalibern 45/70 fungerar "snorbra" med gjutna kulor, rekylen blir trevligare pga att motståndet i blykulan är mindre och du får ut mer prestanda i en blykula i avseendet m/s (ca 20m/s för samma laddningar...). effekten i vilt för långsamma kulor lär man sig snart att den inte beror alls på expansion. dvs hålet blir detsamma för en stenhård blykula som för en mjuk, med den fördelen att man vet att en hård alltid kommer ut på andra sidan :blush:. vidare reglerar man permanenta sårkanalens storlek med hastighet och storlek på flatnosen. köttförstöringen är verkligen mycket mindre än man tror vilket jag är glad för. en semihård kula är i min värld idealet! den omformas av loppet och det är inte noga om den är perfekt från början samt att den slår igenom ca 30 (tum...) i vilt. de tester jag gjort i papper visar en ganska stor penetrationsskillnad mellan en hornady blyspets och blykula, hornadyn kommer 35 cm i blött papper med extrem expansion och blykulan ca 65-70cm. det som händer är den sk "noslereffekten", när belastningen blir för hög släpper kulan det expanderade blyet och fortsätter med att penetrera. restvikten är vissa kritiskt till men jag har inga data från real life, jag har aldrig hittat kulorna i marken trots rätt ihärdiga försök.

/Kalle

Hur länge var det du höll på senast, en kvart, med bra grävspade i lätt tjälad skånsk mylla, jag gissar på att kulan låg på en 30-50 cm h djup, detta efter att den knäckt bogbladet på en mellanstor dov kalv.

Jag hade tillfälle att bevittna det hela, var faktiskt otroligt roande att se hur den kom att gå omkull efter skott.

Lead is the shit i de där gamla kalibrarna men det förefaller vara ganska mycket pul och pill med det.

/Christian

Share this post


Link to post
Share on other sites
Henrik

Jag har inte tidigare sett något behov av att gjuta mina egna kulor, eftersom jag normalt inte använder kalibrar där detta (enligt mig) är någon fördel.

Hade det varit min egen bössa som det handlade om så hade jag nog funderat på om det inte var dags att lära sig mer om denna del av handladdandet men eftersom det den här gången handlar om ett "konsultuppdrag" är jag rätt tveksam till att dra igång den verksamheten med de tillhörande investeringarna. Kanske att jag blir sugen på att saffa mig en liknande bygel själv framöver men där är vi inte ännu.

Har jag fattat det hela rätt i att modellen outfitter inte längre produceras utan att man numera kan välja mellan 22 eller 24" pipor från Marlin? Vilken 444 marlinmodell är enligt herrskapet att föredra?

Intressant det här...hmmm..

Henrik

Share this post


Link to post
Share on other sites
crowfear
Jag har inte tidigare sett något behov av att gjuta mina egna kulor, eftersom jag normalt inte använder kalibrar där detta (enligt mig) är någon fördel.

Hade det varit min egen bössa som det handlade om så hade jag nog funderat på om det inte var dags att lära sig mer om denna del av handladdandet men eftersom det den här gången handlar om ett "konsultuppdrag" är jag rätt tveksam till att dra igång den verksamheten med de tillhörande investeringarna. Kanske att jag blir sugen på att saffa mig en liknande bygel själv framöver men där är vi inte ännu.

Har jag fattat det hela rätt i att modellen outfitter inte längre produceras utan att man numera kan välja mellan 22 eller 24" pipor från Marlin? Vilken 444 marlinmodell är enligt herrskapet att föredra?

Intressant det här...hmmm..

Henrik

Jag gjuter mest .38 kulor, de 444 blykulor jag har, är det en annan som gjuter åt mig, för det gjutblocket är så förbenat dyrt, så jag ser ingen anledning att köpa ett sådant själv, bättre att idka lite handel med kompisen istället.

En sak ska man vara medveten om när det gäller 44 & 444 och Marlins bössor, och det är att en normal 44 kula ligger på dimensionen .429-.430, men Marlins pipor ligger på .432, så där kan man få lite bekymmer om det vill sig illa, om blykulan är för "liten".

Min funkar inte alls bra med blykulor som är underkalibrerade för pipan, men de 240 grs som jag köper, är det .432 på, och de funkar mycket bra.

Mantlade kulor har jag aldrig haft det problemet med dock, där funkar allt av det jag provat, dock har du rätt i att en ren pistolkula i 44 kan vara alldeles för blöt i 444 fart, och kan få en våldsam expansion direkt vid träffen i viltet.

Det är riktigt att Outfittern ej tillvekas längre, vilket är synd, så ska man ha nytt så är det den blånerade med 22" eller XLR:en med 24" som gäller.

Jag själv valde ju Outfittern iom att jag har den som hundförarpang, dvs, smidigheten först, men egentligen så gör man kalibern lite orättvisa med en 18,5" pipa, för den har som jag förstått det, riktigt fina långhållsegenskaper, och vad som är långt får man ju avgöra själv iofs, men för mig är det +200 meter i alla fall.

Så skulle jag idag köpa en 444, utan att ha smidighetsfaktorn att behöva ta hänsyn till, så vart det en XLR utan tvekan, även om jag har svårt för SS på en bygel.

XLR:ens 24" pipa och FTX patronen tror jag är en vinnade kombo för kl 1 skytte på lite längre håll, då tillsammans med en riktigt bra optik naturligtvis.

Trycket är som du säger lite kärvt, vissa gillar det, jag gör det inte, men en ny avtryckare från WWG gör tydligen underverk säger de som testat, och lägger man ner några timmar på att polera upp innanmätet i lådan, så får man en riktigt fin och mjuk mantling, det finns intruktioner på hur, vad och var man polerar mekanismen.

Min 336:a från 1972 är som att skära smör med varm kniv när man repeterar, men den är polerad och insliten också, min 444 från 2000 är inte lika behaglig, och har ett mycket hårdare trycke, så den måste jag gå över med brynet när säsongen är slut.

Share this post


Link to post
Share on other sites
W.T.
Jag har inte tidigare sett något behov av att gjuta mina egna kulor, eftersom jag normalt inte använder kalibrar där detta (enligt mig) är någon fördel.

Hade det varit min egen bössa som det handlade om så hade jag nog funderat på om det inte var dags att lära sig mer om denna del av handladdandet men eftersom det den här gången handlar om ett "konsultuppdrag" är jag rätt tveksam till att dra igång den verksamheten med de tillhörande investeringarna. Kanske att jag blir sugen på att saffa mig en liknande bygel själv framöver men där är vi inte ännu.

Har jag fattat det hela rätt i att modellen outfitter inte längre produceras utan att man numera kan välja mellan 22 eller 24" pipor från Marlin? Vilken 444 marlinmodell är enligt herrskapet att föredra?

Intressant det här...hmmm..

Henrik

henrik, man måste inte ha just en bygel. ruger no1-an är förträfflig med blykula och även andra såsom vissa dubbelbössor.

gjuta till någon annan och ladda är föga troligt att ni tycker det är kul någon av er. man ska själv skjuta av patronen för att man skall "fatta" alla variabler som är inblandade. du om någon skulle nog tycka det vore förbannat roligt att syssla med det för du är en sådan person som kan koppla skottets beteende till vad du gjort.

jag har själv tex prylat upp en 8mm kula, rent bly, i ca 800m/s bara för nöjet att klara det. normalt sett har man halva kulan kvar i loppet men med lite kamraters erfarenhet och stegvis tillämpat sunt förnuft i kombo med fysik så går rätt mycket.

det finns andra extremt vettiga kalibrar för blykula där 375hh mag är en av dem. 300 whisperer en annan...

jag säger som jag brukar "bjuder du på pizza bjuder jag på intron" ^_^

kalle

Share this post


Link to post
Share on other sites
Henrik

Intressanta frågor,

jag är i o f s beredd att ta upp kulgjutning men då skall det nog vara för ett eget behov. Min unga vän får nog nöja sig med vanliga mantalde kulor så länge. Vi får väl prova Speers 300 grains och FTX för att se hur det verkar. Killen är ju hyfsat entusiastisk så det kommer säkert att skjutas både en del tidningspapper och en del vil innan det går att säga något säkert.

För egen del har jag från och till under årens lopp funderat på att skaffa mig en bygel, mest för att jag gillar att testa olika lösningar men också för att det är skitkul att lära sig nya saker och att utmana gamla sanningar. Under denna säsongen har jag ju kommit att använda min lilla kipplauf i allt större omfattning, faktum är att jag faktiskt använt kipplaufen i 8x57 IRS för jakt med drivande hund de två senaste helgerna. Facit har varit utmärkt och jag trivs utmärkt med både bössa och laddningen än så länge även om det skjutits för lite vilt med bössan för att jag skall kunna uttala mig allt för tvärsäkert om min 8x57 IRS laddning. Till dags dato har det fallit rådjur, gris och dov för min 180 grains BT men eftersom det bara inalles är fyra djur vi pratar om får jag vänta till efter säsongen att dra några större växlar på resultatet.

En sak som är säker är att jag verkligen uppskattar smidigheten och det nätta formatet hos kipplaufen och att jag med undantag för långhållsbössor alltmer snöat in på små smidiga vapen. Med tanke på det så kanske inte en liten bygel skulle vara fel. Kipplaufen har utan tvekan stora förtjänster men den är givetvis ingen optimal bössa för drevjakter, nu finns det såklart andra lämpligare bössor för denna jaktform i garderoben men nyfikenheten på att pröva nya lösningar är ständigt närvarande. Eftersom jag är en varm anhängare av konceptet "less is more" så söker jag då efter en liten smidig bössa med lagom kraft och möjlighet till ett par snabba skott. Som jag ser det och med mina preferenser finns det egentligen tre olika fullgoda alternativ för denna funktion. Eftersom jag inte är någon vän av att skjuta mina rådjur med hagel är jag egentligen ute efter ett kulgevär som fungerar som en bättre hagelbössa med avseende på snabb anläggning, omedelbar siktbild och förmåga att placera skotten inom snusdosan på upp till 100m.

Det ena är en liten dbs, eftersom det bara gått ett halvår sedan jag sålde min lilla Merkel 141 i 8x57 IRS så känns det kanske inte superaktuellt i sammanhanget även om jag genom åren haft en "on and off" relation till dubbelstudsare och det säkert kommer att komma in fler dubbelstudsare i vapenskåpet innan jag pensionerar mig från Dianas stigar.

Alternativ nummer två är såklart en liten bultbössa i 358 win som även den kan byggas smidig och är väl lämpad för den aktuella jaktformen men jag har beställt och låtit bygga några stycken cylinderrepetrar vid det här laget så inte heller det känns riktigt hett.

Det tredje alternativet är såklart att ge sig in på obruten mark och se om man kan skapa ett fullgott drevjaktsvapen av en liten bygel. Jag har under många år läst "Rifle" och eftersom det är en amerikansk publikation så har de betydligt fler artiklar om bygelspännare än vad vi ser i svensk press. Jag kommer särskilt ihåg en artikel om enliten takedown bygel i 44 magnum som en herre vid namn Dave Clay på DRC custom guns hade byggt, den lämnade ett stort ha begär efter säg och när jag igår kväll läste om artikeln så insåg jag att de i princip hade byggt sig en liten 9.3x57 som skickade iväg 310 grains kulor i ca 500m/s. Totallängden var 90 cm med en 47 cm pipa. Bössan baserades på en nedbantad Marlin 1894 och hela paketet föreföll extremt smidigt och välbalanserat. Även Wild West Gun och deras Co Pilot känns såklart som ett hett alternativ för en liten kompakt drevjaktsbössa, men bägge dessa alternativ är nog lite stökiga rent praktiskt eftersom de kräver export av vapnen från USA och förmodligen rätt imponerande leveranstider. Eftersom jag inte heller är helt säker på att byglar är "my cup of tea" känns det i sådana fall vettigare att gå lite försiktigare fram och i sådana fall börja med att bygga om en befintlig bössa. Prestandamässigt tror jag att 444 marlin kan betecknas som rätt lagom (åtminstone ur min synvinkel), faktum är att jag snarare överväger 44 magnum än 45/70 men det säger nog mer om mig än om kalibrarna som sådana. Det som jag anser mig behöva modifiera på de marlin som jag har kännt på är dels att få ned piplängden till strax under 50 cm, ta bort en del överflödigt material från förstocken, anpassa bakkolven för att passa med någon form av mindre riktmedel samt att få till ett anständigt trycke på under 1.5 kilo. Dessutom känns de flesta byglar som jag kännt på lite råa i mekanismen men det beror säkert på att de är sentida och att inte samma hantverkskänsla lagts ner på funktionen som "back in the days". Eftersom det för mig inte finns någon nostalgi eller cowboyromantik i detta val så kan jag tänka mig en del lite oortodoxa vägar och materialval för att nå målet.

Nåväl, det finns en del att tänka på i detta ämne och det första steget blir att hjälpa den unge vännen att få fason på sin bössa. Om jag sedan får mersmak eller avsmak återstår att se :P

Tankar på detta?

//Henrik

Share this post


Link to post
Share on other sites
W.T.
Intressanta frågor,

jag är i o f s beredd att ta upp kulgjutning men då skall det nog vara för ett eget behov. Min unga vän får nog nöja sig med vanliga mantalde kulor så länge. Vi får väl prova Speers 300 grains och FTX för att se hur det verkar. Killen är ju hyfsat entusiastisk så det kommer säkert att skjutas både en del tidningspapper och en del vil innan det går att säga något säkert.

För egen del har jag från och till under årens lopp funderat på att skaffa mig en bygel, mest för att jag gillar att testa olika lösningar men också för att det är skitkul att lära sig nya saker och att utmana gamla sanningar. Under denna säsongen har jag ju kommit att använda min lilla kipplauf i allt större omfattning, faktum är att jag faktiskt använt kipplaufen i 8x57 IRS för jakt med drivande hund de två senaste helgerna. Facit har varit utmärkt och jag trivs utmärkt med både bössa och laddningen än så länge även om det skjutits för lite vilt med bössan för att jag skall kunna uttala mig allt för tvärsäkert om min 8x57 IRS laddning. Till dags dato har det fallit rådjur, gris och dov för min 180 grains BT men eftersom det bara inalles är fyra djur vi pratar om får jag vänta till efter säsongen att dra några större växlar på resultatet.

En sak som är säker är att jag verkligen uppskattar smidigheten och det nätta formatet hos kipplaufen och att jag med undantag för långhållsbössor alltmer snöat in på små smidiga vapen. Med tanke på det så kanske inte en liten bygel skulle vara fel. Kipplaufen har utan tvekan stora förtjänster men den är givetvis ingen optimal bössa för drevjakter, nu finns det såklart andra lämpligare bössor för denna jaktform i garderoben men nyfikenheten på att pröva nya lösningar är ständigt närvarande. Eftersom jag är en varm anhängare av konceptet "less is more" så söker jag då efter en liten smidig bössa med lagom kraft och möjlighet till ett par snabba skott. Som jag ser det och med mina preferenser finns det egentligen tre olika fullgoda alternativ för denna funktion. Eftersom jag inte är någon vän av att skjuta mina rådjur med hagel är jag egentligen ute efter ett kulgevär som fungerar som en bättre hagelbössa med avseende på snabb anläggning, omedelbar siktbild och förmåga att placera skotten inom snusdosan på upp till 100m.

Det ena är en liten dbs, eftersom det bara gått ett halvår sedan jag sålde min lilla Merkel 141 i 8x57 IRS så känns det kanske inte superaktuellt i sammanhanget även om jag genom åren haft en "on and off" relation till dubbelstudsare och det säkert kommer att komma in fler dubbelstudsare i vapenskåpet innan jag pensionerar mig från Dianas stigar.

Alternativ nummer två är såklart en liten bultbössa i 358 win som även den kan byggas smidig och är väl lämpad för den aktuella jaktformen men jag har beställt och låtit bygga några stycken cylinderrepetrar vid det här laget så inte heller det känns riktigt hett.

Det tredje alternativet är såklart att ge sig in på obruten mark och se om man kan skapa ett fullgott drevjaktsvapen av en liten bygel. Jag har under många år läst "Rifle" och eftersom det är en amerikansk publikation så har de betydligt fler artiklar om bygelspännare än vad vi ser i svensk press. Jag kommer särskilt ihåg en artikel om enliten takedown bygel i 44 magnum som en herre vid namn Dave Clay på DRC custom guns hade byggt, den lämnade ett stort ha begär efter säg och när jag igår kväll läste om artikeln så insåg jag att de i princip hade byggt sig en liten 9.3x57 som skickade iväg 310 grains kulor i ca 500m/s. Totallängden var 90 cm med en 47 cm pipa. Bössan baserades på en nedbantad Marlin 1894 och hela paketet föreföll extremt smidigt och välbalanserat. Även Wild West Gun och deras Co Pilot känns såklart som ett hett alternativ för en liten kompakt drevjaktsbössa, men bägge dessa alternativ är nog lite stökiga rent praktiskt eftersom de kräver export av vapnen från USA och förmodligen rätt imponerande leveranstider. Eftersom jag inte heller är helt säker på att byglar är "my cup of tea" känns det i sådana fall vettigare att gå lite försiktigare fram och i sådana fall börja med att bygga om en befintlig bössa. Prestandamässigt tror jag att 444 marlin kan betecknas som rätt lagom (åtminstone ur min synvinkel), faktum är att jag snarare överväger 44 magnum än 45/70 men det säger nog mer om mig än om kalibrarna som sådana. Det som jag anser mig behöva modifiera på de marlin som jag har kännt på är dels att få ned piplängden till strax under 50 cm, ta bort en del överflödigt material från förstocken, anpassa bakkolven för att passa med någon form av mindre riktmedel samt att få till ett anständigt trycke på under 1.5 kilo. Dessutom känns de flesta byglar som jag kännt på lite råa i mekanismen men det beror säkert på att de är sentida och att inte samma hantverkskänsla lagts ner på funktionen som "back in the days". Eftersom det för mig inte finns någon nostalgi eller cowboyromantik i detta val så kan jag tänka mig en del lite oortodoxa vägar och materialval för att nå målet.

Nåväl, det finns en del att tänka på i detta ämne och det första steget blir att hjälpa den unge vännen att få fason på sin bössa. Om jag sedan får mersmak eller avsmak återstår att se :rolleyes:

Tankar på detta?

//Henrik

ja det har jag.

det finns ett brett spektrum av kalibrar i marlins bygelsortiment och flera av dem faller in mellan 444 och 30-30. med risk för bygelspanking av andra så tycker jag 30-30 vandrar lite på den tunna linjen och jag gjorde mig således av med den trots dess höga nöjespotential.

mekanismen i 1895an är "rå". jag har själv varit "på" min och pillat och den blir successivt bättre. trycket är numera rent men för hårt, det finns en "kulle" i repeteringen som jag skall få dän med omformning av min hane samt det finns komplett beskrivning om hur man polerar upp bössan som någon skrev innan. sammantaget om man gör detta tror jag på att det blir en bössa med stor "mysfaktor". för jag tror det är det som din kipplauf har, den har mysfaktor i dina ögon vilket är oerhört bra för att lyckas.

jag har mer eller mindre köpt en liten söt kikare (swarre 1,5x20) av kråkan här och mitt tips är att bättre än det i superlåga QR-ringar kan det inte bli. bygeln anser jag behöver kikaren för att få finess! jag kan skjuta med öppna annars men marlinbygeln passar med kikare.

om du ska gjuta är det enklast med lugnare kalibrar än heta. det går att ladda bly i båda men jag ser inte idén med att skjuta bly i en 308 när det finns så bra kulor till den. i big bore inträder andra saker att värdesätta såsom mildare rekyl, priset på kulor osv som gör det "värt" att hålla på med för min del. dessutom bankar de här flatnosarna till ett vilt på ett helt annat sätt än en 8x57a.

nu får ni gärna trycka ner mig igen men jag har funderat länge på detta och har blott en råbock + lite annat som statistik....

när jag skjuter ett vilt med 45/70 och lugnt laddad kula så blir det hål rakt igenom, sällan blir det studs i marken. viltet får inte en "granat" i kroppen utan en stans som gör ett 2 tums hål rakt igenom viltet. det ger ett "mjukt" men fatalt tryckfall och djuret segar ner efter 25-30 meter och där ligger det. de sprattlar aldrig eller sparkar som idioter när de ligger.

när jag sköt bocken hos christian kollade jag på den där den fallit på plats och jag var stolt - BRA SKOTT! den såg ut som en spärrballong och när jag tog i den så sjönk den samman. kulan från 8x57an tog med så mycket luft in och det lilla hålet in och ut blockerades av skinn och kött. det var knappt blod på platsen förrän jag tog i djuret då rann allt ur.

Denna effekt existerar inte med 45/70 vad jag har sett, där blir hål rakt igenom. där är hål även om djuret rör sig, där ligger oftast lungbitar och sådant på skottplatsen som kommer med ut.

vart jag vill komma med detta är att det blir en "new deal" för dig. ett nytt sätt att tänka, och du kan se resultaten av dina kunskaper i skytte (rekyltagning, ställning, tryck mot axel mm) direkt på tavla på 50 meter. antingen kommer du att gilla det eller så är det inget kul. jag gillar det, det lär mig att lära känna mig själv och hur olika parametrar påverkar i olika lägen. sen är det rätt roligt pilleri när man väger dem, inspeterar och puttiluttar sig med sina jaktkulor - de sk "fina" kulorna.

exempel:

-jag har en väl inskjuten bössa i bänk på 50 och 90 meter, tre sikten i QR...

när jag går fram och ställer mig och skjuter fristående 40m, då tar skotten 12cm lågt - VAFAN!

byter sikte - samma sak. jag tänker vad gör jag nu då som är fel. jag väljer att tro att jag rycker skotten.

jag laddar om och tar skjutpinne och då sitter skotten mitt i, vad i helv.... jag tar en paus.

jag tar upp skyttet och skjuter 15 skott fristående igen och får en spridning på 80-90mm men en handflata lågt på tavlan.

då är det bara att skruva upp den och veta det att jag ska stå upp och skjuta när det kommer något annars tar det högt.

om det är som jag spänner mig eller håller i mer vet jag inte än men sådant reder du lätt ut och det kanske roar dig en smula samtidigt.

jag får återkomma, jag får jobba lite med nu.

/Kalle

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
Sign in to follow this  

  • Recently Browsing   0 members

    No registered users viewing this page.

×
×
  • Create New...