Hoppa till innehåll

Aggresiv TJT..


Macke

Recommended Posts

Jag har problem med min tyskhanne.

Han är drygt två år och får väl anses vara en tysk av den lite livligare/skarpare sorten.

Han har alltid varit mycket för att nafsa mm vilket jag hela tiden försökt ta ur honom men utan att lyckas mer än för stunden.

Men nu har han ballat ur totalt och blivit allt mer agressiv och morrar och mer eller mindre hugger efter en emmelanåt när han anser att han inte får igenom sin vilja.

Jag har aldrig någonsin visat någon form av rädsla för honom utan vid dessa tillfällen tagit honom rejält och hållit honom där tills han börjat lugna ner sig för att försöka visa att detta beteende inte är ok, men efter två år så börjar jag känna att jag verkligen inte klarar av att få bukt med detta..

Gör jag fel eller har jag ett "hopplöst fall"?

Det stora problemet är att jag faktiskt inte riktigt vågar lita på att han inte biter någon ordentlig förr eller senare vilket givetvis skulle vara oacceptabelt och vilket känns väldigt olustigt med tre barn hemma varv den minste är knappa året.

Några tips?

/M

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • Svar 54
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

  • Herr Mattsson

    7

  • Suna

    6

  • Macke

    4

  • Wizard

    4

Top Posters In This Topic

Posted Images

Ja ett jävla problem är det iallfal. Men helt klart är ju att hunden har gått ur hand på dej vilket är välldigt jobbigt när man har en hund som visar det genom agrisivitet. Om jag va du så skulle jag försöka komma ikontakt med nån kunnig människa som kan försöka hjällpa dej med problemet,om nu inte det hjällper så är det nog tyvärr bara ett altrenativ kvar.Hundar som visar sån agrisivitet är inget man ska ha kvar tyvärr. Men jag vet vilket problem det är då jag en gång i tiden hade en tysk som idag jagar på andra sidan just på grund av dessa problem

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

väldigt tråkigt att höra. .

hade samma problem i början med min tik. . men jag fick ett tips...

hitta nåt som din hund vägrar släppa.. t.ex en rådjursklöv..

visar han aggressivitet så blir du så inihelvete förbannad.. och jag överdeiver inte.. bli helt enkelt 10ggr aggressiv argare än vad han kan bli.. ryt med så mörk röst du kan och håll han på rygg i nackskinnet så han får obehag(pissar ner sig).. kan ta en stund men du ser i ögona på han när han ger upp och lägger sig undergivet på ryggen med tassarna i vädret..

visa då fortfarande att du är arg.. för tjtn kan lura dig. o visar man då att man är nöjd så -klapp- så sitter han fast i klöven igen och du har misslyckats.

fick ett tips en gång av en stor tjtuppfödare.. typ som ovan. .

"du ska bli våldsamt idiotiskt förbannad o visa med röst och fysisk kraft vem som bestämmer, gör du rätt så behöver du aldrig göra det igen." förutom lite smågnabb så har det funkat för mig.. det handlar inte om att slå! aldrig aldrig! tänk snarare dig själv som en förbannad hund. visa en jävla kraft och pondus helt enkelt.

sorry för luddigt skrivet. .skyller på telefonen i vanlig ordning. . lär ju missförstås. . men det räcker inte med ett "nej" och lite godis om en tjt tilltat.

man sätter ner foten med kraft, att NU är det sluttjafsat för din del! ! typ. :)

det borde funka.

tjtn tål detta. andra raser kan bli förstörda. men detta gav bra kontakt mellan mig o hunden.

vi höll på o gled varann ur händerna totalt ett tag men detta hjälpte.

notera att när hunden slutligen gett sig och står i ett hörn och skäms är det viktigt att ni pussas o kramas o blir kompisar igen. väldigt viktigt.

prova detta när han surnar nästa gång.. visar han tendens till det så ska du explodera.. förbered familjen på det först bara att pappsen kommer att låta arg någon dag men att det är på låtsas.

o som sagt.. inte göra hunden illa. bara skräm skiten ur han med kraft.

mvh

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Dock vill jag flika in en sak här som visserligen är mer sällsynt bland jakthundar än bland husdjuren eftersom vi nog är generellt bättre på att ta ansvar som ägare...

Slutar den inte upp med tendenserna så behövs det bara att den spårar ur en gång när ett litet barn är framme och petar på den så är olyckligheterna framme, och det är vårt ansvar som ägare.

Skulle en av mina hundar visa det beteende du beskriver så blev det godnatt på en gång utan diskussion! Nu har jag spaniels så skillnaden är visserligen enorm :blush:

Det jag vill säga är att går det inte så går det inte och då är det helt enkelt något fel på hunden.

Det finns en hund i min närhet som har gått på min äldsta son två gånger och jag surnade till ordentligt andra gången och i princip gick hem och hämtade bössan för att skjuta hunden.

De lovade och garanterade att det aldrig skulle hända igen men våra barn går inte i närheten av den hunden något mer.

Här har vi ett riskmoment som tickar och det skulle aldrig jag tillåta hemma, även om jag älskar mina hundar något fruktansvärt.

Vi håller tummarna för att det löser sig och lyssna på Herr Mattssons vettiga råd!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

håller helt med Herr Mattsson . har gjort så på hanen här hemma & det funkar kanon. dock har han aldrig uppvisat nått mot barnen här hemma dom kan göra vad dom vill med honom.men som skrivet väldigt viktigt att bli kompisar sen

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Tyvärr har jag gjort detta ett antal gånger, men resultat blir inte det önskade. Kanske för stunden, men inte för framtiden om man säger så.

Hade den här dusten senast i förr går och som sagt jag har haft den förrut.

Jävligt jobbigt att inse detta bara.... för hur det än är gillar jag ju honom.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hej

Har också haft några ordentliga omgångar med en TJT-hane som den förste ägaren inte "tagit ner" som unghund.

Om du anser att hunden är mentalt ok, men anser sej själv vara Alfahannen så kan det nog gå att få ordning på. Om du däremot tror att det är nå´t mentalt fel så är det nog bäst att gräva direkt.

Om du skall prova med holmgångsmetoden, så kolla på hundens ögonvitor. Förmodligen så blir dom alldeles röda när han gått i gång, och då är han INTE kontaktbar. Det spelar alltså ingen roll om du kör med basröst osv., det går inte in.

Alltså är det bäst att försöka avleda honom om han börjar gå igång, annars är det bara att blåhålla honom på rygg tills ögonen blir vita igen och han ,(förhoppningsvis), visar underkastelse.Se´n kan ni möjligen börja resonera...

Lycka till.

FinneoTysk

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag har problem med min tyskhanne.

Han är drygt två år och får väl anses vara en tysk av den lite livligare/skarpare sorten.

Han har alltid varit mycket för att nafsa mm vilket jag hela tiden försökt ta ur honom men utan att lyckas mer än för stunden.

Men nu har han ballat ur totalt och blivit allt mer agressiv och morrar och mer eller mindre hugger efter en emmelanåt när han anser att han inte får igenom sin vilja.

Jag har aldrig någonsin visat någon form av rädsla för honom utan vid dessa tillfällen tagit honom rejält och hållit honom där tills han börjat lugna ner sig för att försöka visa att detta beteende inte är ok, men efter två år så börjar jag känna att jag verkligen inte klarar av att få bukt med detta..

Gör jag fel eller har jag ett "hopplöst fall"?

Det stora problemet är att jag faktiskt inte riktigt vågar lita på att han inte biter någon ordentlig förr eller senare vilket givetvis skulle vara oacceptabelt och vilket känns väldigt olustigt med tre barn hemma varv den minste är knappa året.

Några tips?

/M

På din beskrivning så verkar det som att hunden inte ser dig som sin ledare. Hur är han mot barnen? Har han visat tendenser mot dom också? Vad är det för hund, vilka linjer? Vill du inte skriva ut det här så kan du dra iväg ett pm till mig. Vad bor du? Jag kan kanske förmedla en kontakt med en rutinerad tjt-människa som bor i närheten av dig.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hmmm, jag har ett liknade problem - Med min 1 åriga TJT, inte mot människor, eller andra hundar. Förutom mot min Basset hane!

De formligen ryker ihop så fort de kommer i kontakt med varandra :(. Har blivit några vändor till veterinären.

Har försökt med dominansträning, och tysken han viker ner sig när jag blir förbannad och gör precis som ovan beskrivning.. Han lägger sig på rygg, skäms, försöker smita undan och

kommer sen svansande efter och är underlägsen,,, Bra tänker man!! - En minut senare är allt som bortblåst och han skulle lätt flyga på Basseten om han fick möjlighet..

Inga andra hanhundar är problem...

Nu skall jag testa kemisk kastrering så får vi se om det blir någon förändring, hoppas det.. Lovande hund som driver klövvilt bra, vore synd om jag behöver göra mig av med honom.

Pikehunter

post-2080-0-56173900-1302007367_thumb.jp

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

fan nu blev jag ju sugen att reta upp min för att kolla om detdär med ögonen stämmer :D

men Macke fan.. filma när du ger en omgång o skicka den i mail till mig?

det ska ta så länge så att tillten går över i verklighetsuppfattning och för andra människor ska det se obehagligt ut.. vi snackar fetingvrål och kullerbyttor.. skulle tant astrid eller polisen se dig hamnar du på mentalvård.. har du gjort så? ;)

sen ska makten i huset underhållas efter detta.. men respekten du vann i denna fight ska alltid minnas av hunden. såklart behöver man vara tuff resten av hundens liv och tydlig att det är inte ok att bitas..

sen också så funkar min hund som så att hon efterdetta så mobbar hon min sambo istället där samma kraft och pondus inte finns.. där måste jag gå imellan om det blir strul..

har sett filmer när dom två är ensamma hemma..skrämmande olik är hunden.. elak rent av.. är jag hemma är det lugnt. så dom är fan smarta. när katten e borta biter råttorna matte;)

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

tyskar är långsinta. därför tycker jag att omgången ska vara en stund. men som jag skrev ovan att min är med matte.. så kanske din har samma problem med basseten.. det är ett svårare problem enligt mig då du inte kan göra upp åt dom. samt att basseten har noll att säga till om.

har min en gång retat upp sig på en annan hund så är det spänt for ever. slagsmål är dock sällsynt.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Mycket svårt att ge råd utan att man sett hunden i action...

Jag har som sagt haft en TJT hane som va lite för mycket,,,,

Att lägga omkull, hålla fast, ryta osv funkade inte ett skit.

Hunden går helt enkelt in i försvar o tar till skärpa för att komma ur hotet.

Ju mer man tog i desto argare blev han.

Risken finns att hunden så småningom lär sig att tillrättavisningen är husses/mattes normala urflippning o tar ingen större notis om det o lär sig inte ett skit..

Det som funkade på min va o ta han i nackskinnet o hålla honom över marken en bra stund o ordentligt tala om att han skulle lyssna..

Kunde ta typ 15-20 min...

Men att ta ner en hund hårt är väldigt olika vad det innebär från person till person..

Fysiskt våld funkar sällan, hunden blir bara arg o rädd och går i försvar o blir mycket värre..

En alfahane i en vargflock behöver sällan mer lägga en blick på antagonisten o A-hanens ställning i flocken hinner alldrig bli hotad.

även en tysk är en hund med ursrpung från vargen...

Lyckas vi få alfahanestatus blir vi alldirig ifrågasatta..

En alfahane har inte sin position för att han slåss..

Vi kan alldrig mäta oss med en hunds fysiska förmåga att slåss.

Vi har våra hjärnor, det är den vägen vi ska försöka gå.

Har polare vars rottweilertik va extremt dominant o skitsvår att styra upp.

Där funkade avledningsmanövrar och lydnad klockrent.

Bästa rådet är nog att ta kontakt med en j-vligt bra o TJT kunnig person som kan va med o se vad som händer när det skiter sig o ge direkta och handgripliga råd.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Problemet är inte att jag inte klarar av att bryta ner hunden vid dessa tillfällen ordentligt.

Skulle jag ta i mer än jag gjort skulle det mynna ut i fysiskt våld (läs slå hunden)

Problemet är att han inte lär sig av det och bara gör det en gång utan att det kan upprepas igen, även om det ibland dröjer 3 dagar och ibland tre månader.

Han lägger sig, visar sig underlägsen, sätter svansen mellan benen, kommer och försöker säga förlåt, vi blir kompisar igen och allt det där men sen kan det upprepas igen efter ett tag.

Visst vet jag att hannar i regel är tuffare att få ordning på än tikar men detta anser jag inte vara normalt..

Sen att han bet äldsta tösen (12år) imorse när hon försökte korrigera honom, blev liksom droppen (Bet ju inte sönder henne på något sätt men det blev ett litet blåmärke)

Jag är INTE rädd för honom men nu blev jag faktiskt rädd för vad som skulle kunna hänt om det varit lillpojken han fått ett spel på istället.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

NS är nog den som har föklarat bäst, när och om hunden flippar ut och går över i bärsärk-kommandot så ska du inte trycka ner och hålla fast hunden. Numera så finns det få hundar med den "rätta" tyskmentaliteten vilket till viss del är tur för det är inte många människor som reder ut dom riktiga asen. Mina bästa tips lämpar sig tyvärr inte för att lägga ut här på ett allmänt forum men en gammal tyskprofil lärde mig ett universalknep som kan praktiseras på flera olika sätt och det snälla sättet är att lyfta hunden i nackskinnet så att den tappar fotfästet precis som NS beskriver. Hunden ska alltså upp i luften, och gör man detta i rätt ögonblick samt rätt tajming så ger det önskad effekt men det behöver nästan ses i verkligheten för att man ska anamma det och utföra det på ett korrekt sätt. Allt annant snack om prygel, bestraffning och alfarullningar faller platt när en riktigt rabiat tyskhane flippar ut. Min andra tjt (död och begraven sedan många år nu) var en synnerligen osolidarisk liten elak hund, när den inte gjorde livet surt för sin föregående ägare så slogs den gärna med stora hundar och ju större dess bättre. Jag fick hunden som "lagom" bångstyrig 1,5 år gammal omplaceringshund (allt enligt uppfödaren).Och det var denna hund som lärde mig rasen och tuktning av densamma. Man kan säga att galenskapen och stridslusten i denna hund blev personifierad. Eftersom preskiberingstiden har gått ut så kan jag nu skriva lite roliga och mindre roliga detljer om denna jakthund. Mötte man våld med våld så skakade hunden på sig när den hade fått en rejäl omgång med lämpligt tillhygge och detta bet naturligtvis inte det minsta på terriern. En grym jakthund var han dock framför allt med betoning på grym. Kunde det finnas minsta chans att ta ihjäl något levande väsen så försökte han och ganska ofta lyckades han också med sina uppdrag. Jämför jag med dom tyskar jag har haft efter denna så har bara en enda varit i samma kaliber och den lever faktiskt än idag men han har faktiskt lugnat ner sig med stigande ålder. Detta blev en massa svammel och till viss del sentimentalt dravel. Vad jag försöker säga trådskaparen är att se till att få hjälp innan det är försent. Tyskarna är härliga hundar men dom riktigt enerverande "rastypiska" individerna är inget man ska ha bland varken kvinnor eller barn. I bästa fall blir dom bra och fungerande enmanshundar och i sämsta fall så blir dom föda till daggmask och andra småkryp i jorden.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Problemet är inte att jag inte klarar av att bryta ner hunden vid dessa tillfällen ordentligt.

Skulle jag ta i mer än jag gjort skulle det mynna ut i fysiskt våld (läs slå hunden)

Problemet är att han inte lär sig av det och bara gör det en gång utan att det kan upprepas igen, även om det ibland dröjer 3 dagar och ibland tre månader.

Han lägger sig, visar sig underlägsen, sätter svansen mellan benen, kommer och försöker säga förlåt, vi blir kompisar igen och allt det där men sen kan det upprepas igen efter ett tag.

Visst vet jag att hannar i regel är tuffare att få ordning på än tikar men detta anser jag inte vara normalt..

Sen att han bet äldsta tösen (12år) imorse när hon försökte korrigera honom, blev liksom droppen (Bet ju inte sönder henne på något sätt men det blev ett litet blåmärke)

Jag är INTE rädd för honom men nu blev jag faktiskt rädd för vad som skulle kunna hänt om det varit lillpojken han fått ett spel på istället.

Då har han enligt mig gått långt över gränsen. Han bör jaga i nästa värld.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Då har han enligt mig gått långt över gränsen. Han bör jaga i nästa värld.

Måste hålla med där...

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Problemet är inte att jag inte klarar av att bryta ner hunden vid dessa tillfällen ordentligt.

Skulle jag ta i mer än jag gjort skulle det mynna ut i fysiskt våld (läs slå hunden)

Problemet är att han inte lär sig av det och bara gör det en gång utan att det kan upprepas igen, även om det ibland dröjer 3 dagar och ibland tre månader.

Han lägger sig, visar sig underlägsen, sätter svansen mellan benen, kommer och försöker säga förlåt, vi blir kompisar igen och allt det där men sen kan det upprepas igen efter ett tag.

Visst vet jag att hannar i regel är tuffare att få ordning på än tikar men detta anser jag inte vara normalt..

Sen att han bet äldsta tösen (12år) imorse när hon försökte korrigera honom, blev liksom droppen (Bet ju inte sönder henne på något sätt men det blev ett litet blåmärke)

Jag är INTE rädd för honom men nu blev jag faktiskt rädd för vad som skulle kunna hänt om det varit lillpojken han fått ett spel på istället.

Tror nog problemet ligger i att du inte bryter ner hunden, för det går nog sällan med en dominant tysk hane vad jag har hört. Den går väl på en 150 kilos galt utan att tveka, vad gör dig till något större?

Det känns som att det kommit till ett skede där hunden utmanar dig och där tillrättavisningarna mynnar fel.

Tror inte det blir bra med att hålla ner och dra nack, ryggskinn eller öron av hunden. Det rentav kanske bara triggar igång nästa våg.

Vad utlöser detta beteende?

När är det bra?

Jag hade kontaktat en bra uppfödare som kanske kan ge dig tips eller lämnat ifrån dig hunden för att få rätt på den...

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Att lämna bort hunden för att få "rätt" på den innebär bara att så länge den är hos den som klarar av den , då funkar det. När han sen kommer hem är det samma visa. Detta beteende som hunden visar upp tycker jag visar på att den egentligen inte är beredd att underkasta sig NÅGON mänsklig varelse. Har tyvärr sett alltför många TJT med den attityden.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Om hunden har bitit ungarna så är det bara ta bort han, även om du kan lära dej o styra honnom så kommer aldrig dina barn klara av detta. Det finns vissa gränser som en hund aldrig får korsa. Det låter inget roligt men ta bort den där och köp en ny

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Du har fått många bra och kloka råd. Det ingen betonat är att du gång på gång under kort tid, låt oss säga en kväll måste provocera fram de situationerna då hunden visar aggressiviteten och direkt göra samma sak gång på gång, typ trycka ner, hålla, morra, stirra och Inte släppa greppet innan den viker ner sig. På så sätt kan du visa din dominans gång på gång under en mycket kort tid och på så sätt ta ur honom föreställningen att han kan dominera mäniskorna omkring sig. Håller du inte ut tills den viker ner sig,ja då har hunden fortfarande föreställningen att den har chans att dominera dig. Vänta inte tills situationer uppstår, då är du inte där eller inte beredd! Gör detta med jämna mellanrum varje dag. Är hunden för övrigt frisk i knoppen bör den till slut underkasta sig alla människor i sin omgivning. Men det krävs att du orkar ligga i och alltid vara lika konsekvent.

Du har en ung och ännu formbar hund som kanske dessutom har bra jaktanlag, det vore synd om du tvingades ta bort den. Den har visat tendenser(eller så har jag läst inläggen slarvigt). Jag tycker inte det kvalificerar honom för ett blypiller.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Om den biter en 12-årig tös? :blink:

Slö på att läsa :blush: Har den bitit, huggit eller nafsat?

Ser nu att den bitit då lillmatte skulle korrigera. Olyckligt.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

låter som att hunden hamnat på fel ställe.

jag skulle inte ta bort han.

skulle aldrig i livet ta bort min hund även om hon nafsade till nån framfusig unge. har själv ärr i ansiktet sen jag var barn och provocerade antagligen fram det.(var väl 3 år kanske).. rätt åt mig.

minns ej händelsen. men även den snällaste hund kan bita om den råkar ut för ungar som retas eller beter sig fel. hände även en sak typ när jag var 5-7 år gammal med världens snällaste sct bernarshund.. vi provocerade den till vansinne så den högg kompisen rakt över skallen.. rätt åt oss. vi visste nog vad vi gjorde.. men vem fick skit tror ni? hunden.

ge bort hunden till nån som begriper sig på den blir mitt slutgiltiga tips. o får inte en kunnig person fason på den så då kan man ju ta bort han.. men i en annan tråd har det just diskuterats svart eller vitt och det är ett gammeldags tänk enligt mig. ge han lite chanser att få må bra.. för just nu verkar han vara stressad om han går runt och nafsar efter er.

mvh

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Amakulu, funkar visst ge bort en hund för att få bort olater. Var väl det tramsigaste jag har hört. Är det en tillräckligt kompetent person går det oftast bra. Det handlar ju för hunden att veta gränser.

Få professionell hjälp eller ge bort jycken, finns säkert ett bra hem som inte är lika känsligt (läs: småbarn)

Håller således med Herr Mattsson

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser
  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.









×
×
  • Skapa ny...