Hoppa till innehåll

Hur blev det med medlemstappet efter tvångsanslutningen till Sv.Jakt


asm

Recommended Posts

LEHD: Är du helt säker på att det finns fler familjer där båda är medlemmar i Jägareförbundet än där båda är medlemmar i samma fack? Jag är rätt säker på att det är tvärtom, sedan behöver inte jämförelsen vara bra eller relevant för det...

 

Jag kan kommentera den biten som tidigare fackpamp... Det är få familjer - procentuellt - där de förvärvsarbetande tillhör samma förbund, men även om det hovrar mellan fem- och tioprocentstrecket blir det absolut fler familjer än de med dubbelt Jägareförbudsmedlemskap - även procentsatsen för de senare är lika eller högre.

 

Och för att besvara din fråga: jämförelsen är varken bra eller relevant.

 

Det som måste vara nyckeln är att få klarhet i varför de som lämnat förbundet gjort detta. Att fråga kvarvarande medlemmar är helt, totalt, vansinnigt resursslöseri: huvuddelen av dem är inte medlemmar för att de gjort en klarsynt analys och anser att ni jobbar med rätt frågor i rätt tid, har en demokratimodell som fungerar samt står bakom era medlemmar i deras kamp mot myndigheter och att de därigenom får god valuta för sina surt förvärvade slantar, åt er utgivna - utan för att man "ska vara med" om man är jägare. Precis som en riktig arbetare "ska vara" med i facket och rösta på sossarna, helt oavsett vilken katastrof detta resulterar i.

 

På samma sätt som Anders Arbetare blundar för snattade chokladbitar, "arbetarförkämpar" som gått direkt från skolbänken till välbetalt pampjobb - gärna mygelvägen, f.ö. -och skyller på "de där jävla borgarna" för försämringar deras egenvalda regering införde för några valperioder sen är Gerhard Jägare varken medveten om eller ens intresserad av vilka frågor som förbundet faktiskt driver - om de driver några öht...

 

"Det är klart de jobbar för mig, jag är ju medlem!" - mer tankemöda än så läggs inte ned och medlemsavgiften betalas glatt.

 

Jag har vid några tillfällen genom åren sagt upp morgontidningen. Detta har varje gång resulterat i ett telefonsamtal där de undrat varför, om jag inte varit nöjd med tidningen eller priset eller det tröstlösa as till utbärare som gäspande droppar en vattenskadad och rökstinkande "morgon"tidning i brevlådan vid elvatiden samt ett ärligt försök att vinna tillbaka mig som prenumerant. Detta är alltså vad tidningar, med en relativt stabil prenumerantstock, gör som standard.

Jägareförbudets medlemmar försvinner i strömhopp men ni gör ing-en-ting.

 

Inse fakta: svaret finns INTE bland de som är kvar. Slösa inte bort mer av de snart knappa resurserna på att springa åt fel håll.

 

-- Mats

  • Like 2
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Mats: Innan du uttalar dig tvärsäkert kanske du ska ta reda på vad vi gör och fakta...

 

- Vi har under många år ringt upp och frågat medlemmar som hoppat av. Nu har vi inte resurser att ringa alla men tillräckligt många för att ge ett gott statistiskt underlag.

 

- Vi gör varje år undersökningar bland allmänhet och bland jägare i allmänhet om synen på jakt, viltvård och förbundet.

 

- I "Jakten på framtiden" är medlemsenkäten en del. Några hundra woorkshops en annan del, intervjuer med externa intressenter ytterligare en del och fokusgrupper med tillhörande intervjuer och workshops ytterligare en del. I flera av dessa delar läggs särskilt fokus på just "avhoppade" medlemmar.

 

Exakt vad är det du saknar i det ovan nämnda?

 

I min värld har vi stenkoll på varför de som lämnat oss gjort det. Vi har tusentals telefonsamtal, utredningar från externa insitut mm att grotta runt bland. Svaren är rätt entydiga så det finns inte mycket utrymme för tolkningsfel, annat än att bestämma sig för att de som hoppat av ljuger, om man nu inte gillar svaren.

 

Det vi däremot inte alls har koll på är varför vi inte rekryterar nya, unga jägare. Där är jag öppen för kritik.

 

Din fackjämförelse stämmer inte heller. Vi har en majoritet av Sveriges jägare i våra led. Jämför vi dem med den genomsnittlige jägaren är de betydligt mer intresserade och engagerade. De jagar mer, har fler jakthundar mm mm.

 

Gör vi ing - en - ting? Har du koll på "Jakten på framtiden"? Den särklassigt största satsningen på förnyelse det här förbundet gjort på 183 år...

 

Att sedan påstå att morgontidningarnas prenumerantstock är ett under av stabilitet i jämförelse med oss var onekligen intressant...

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag är i det stora hela nöjd med hur förbundet sköter sig centralt. Jag upplever er som företräder mig som pålästa och drivna i ert jobb.

 

Jämförelsen mellan SJF och facket är intressant då det i båda fall handlar om att hålla uppe strukturer. Rekryteringsbasen till fackföreningarna var inget problem i dåtidens Sverige. Den genomsnittslige arbetaren var fattig och jobbade under förhållanden som i bästa fall var dåliga men allt som oftast usla. Nu har vi som arbetar i Sverige generellt sett en väldigt bra sitution och då är det genast lite svårare att mönstra den där stridsviljan och inse nödvändigheten i att hålla sams. Risken för att somna vid sin post är alltså stor.

 

Samma sak tror jag vi ser hos SJF. Föreningen startades därför att jakten behövde styras upp och man gjorde ett bra jobb. Nu har vi på det flesta håll en fungerande och bra jakt och då tenderar många att glömma bort vikten med att enade.

 

SJF är inte unika i den här frågan. Svensken innehar väl topplats när det gäller individualism har jag för mig. Jag tror att vi blir mer och mer individualistiska därför att vi har råd... en stund i alla fall.

 

Problemet är nog till syven och sist att vi medlemmar har blivit bekväma. Nu måste vi förstå att det är vårat förbund och att det är dags att göra sin röst hörd.

 

Sen har jag personligen aldrig kunnat se nåt reelt alternativ till SJF. "Ensam är stark"-förbundet"?

 

//

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Maddog: Jo, du har en väldigt viktig poäng där. Men, jag tror också att den grupp vi är allra sämst på att rekrytera är den nya, snabbt växande gruppen, som börjar jaga utan någon som helst koppling till vare sig en jaktmark eller "mentorer". De är svåra att fånga upp...

dom nya utan kontakt med andra jägare är nog ganska bra att lyssna och ta till sig på tex detta forum. dom med mentorer lyssnar nog på dom i första hand ända tills dom får erfarenhet nog att ta egna beslut.

precis som i optiktrådar med andra ord. :smile:

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Om ni har alla svar så kan inte lösningen vara långt borta. Måste kännas tryggt.

Jag förstår inte riktigt vad du egentligen påstod när du angrep min "fackjämförelse", men klart är att ni engagerar färre av det totala antalet jägare än vad LO/TCO gör av totala antalet löntagare. Lika klart är att dessa jägare -  utgörandes en majoritet - rimligen måste räknas in då "den genomsnittlige jägaren" bestäms: anser ni att dessa 60-70% alla är "betydligt över genomsnittet" rekommenderar jag i första hand en grundläggande kurs i matematik.

Klart som den sprödaste kristall är att dessa medlemmar kan intressera och engagera sig bäst de vill, de kan lik förbannat inte ens skriva en motion om kretsstyrelsen tycker annorlunda. Just denna odemokratiska uppbyggnad är anledningen till att jag själv slutligen gav upp, då jag såg många saker som behövde ändras men gång på gång på gång på gång körde huvet i väggen.

 

Jag är övertygad om, och det lyser igenom inte bara i ditt senaste utan även tidigare inlägg från dig och andra i förbundstoppen, att er bild av den typiske medlemmen inte nödvändigtvis speglar verkligheten utan hellre är lite romantiserad - för att vara snäll, jag kunde ha använt "verklighetsfrämmande". Därtill är jag irriterande medveten om hur lite som i alla fall historiskt har gjorts till gagn för alla medlemmar, liksom hur mycket som gjorts trots att det faktiskt varit direkt negativt för en verkligt stor del av svenska jägarkåren. Då till och med personer i förbundstoppen skämtar om "Sydsvenska Jägareförbundet" borde klockor ringa, men tåget har fått stånka vidare mot stupet...

 

Nu är det mesta historia och jag är på intet sätt motståndare till ett modernare, mer demokratiskt förbund där svenska jägare kan samlas - något som kan vara ett stöd och en resurs för dessa - och min förhoppning är att vi en dag har ett sådant. Mitt eget, aktiva, medlemskap i ett dylikt är självklart.

 

Jag avslutar med en lätt pungspark, för att återgälda vänligheten:

 

 

Att sedan påstå att morgontidningarnas prenumerantstock är ett under av stabilitet i jämförelse med oss var onekligen intressant...

 

Tidningen ifråga hade 26700 prenumeranter år 1986 och 34700 2011, vilket i princip följer antalet hushåll i residensstaden. Hur ser er utveckling ut under samma period?

 

-- Mats

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

"Jag avslutar med en lätt pungspark, för att återgälda vänligheten:

 

 

 

Tidningen ifråga hade 26700 prenumeranter år 1986 och 34700 2011, vilket i princip följer antalet hushåll i residensstaden. Hur ser er utveckling ut under samma period?

 

-- Mats"

 

Och den trenden gäller för alla tidningar, eller?

 

Sedan förstår jag ärligt inte riktigt hur du kan anse att vi ska strunta i vad våra befintliga medlemmar tycker? SJÄLVKLART måste man för att kunna växa intressera sig för vad de som inte är medlemmar idag tycker. Vilket vi gör. Men vad sänder det för signaler om man sedan struntar i vad personerna tycker när de väl blivit medlemmar? Eller befintliga medlemmar? Känns som ett extremt "recipe for disaster"... 

 

I min värld måste en medlemsorganisation självklart balansera nuvarande medlemmars intressen mot potentiella medlemmars intressen, men med absolut sjävklarhet måste medlemmarnas intressen gå först. Vi tjänstemän och förtoendevalda arbetar för och representerar först och främst vår medlemmar; ingen medlemsorganisation kan uppnå någon storlek och stabilitet om man inte vilar på denna grund. 

 

Dock kan vi i  mina ögon bli betydligt bättre på att fånga upp vad våra medlemmar tycker och vill. Detta är bland annat vad vi nu jobbar med.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Mats: Vi har inte alla svar, men vi har betydligt bättre underlag än vad du har, uppenbarligen. Ditt problem är att du bestämt dig för lösningen innan du tagit del av alla underlag. Den satsning vi gör under våren, vilken du för övrigt valt att "glömma", kommer att ge ett i föreningssverige tämligen unikt material. Låt oss avvakta det innan vi bestämmer oss för vad som är fel och måste rättas till. OK?

 

Jag behöver uppenbarligen en matematikkurs. Du hävdar att våra nuvarande medlemmar är soffliggare, alla data jag har visar att våra medlemmar är över genomsnittet i engagemang, jaktlust mm. Var har jag fel?

 

Medlemsdemokratin tror också jag måste förändras. Den gamla folkrörelsemodellen funkar dåligt idag, vilket förra årets misstag är ett exempel på. Problemet är att det finns ont om bra lösningar att adoptera.

 

"Det stånkande tåget" kan inte någon av oss här inne ta ansvar för, vi är alla ganska nya i förbundet och definitivt nya i "toppen". Hela "toppen" är för övrigt ny och det enda den "toppen" hittills egentligen skarpt åstadkommit är en början på ett förändringsarbete. Däremot kan man fundera, vilket jag gjort en hel del, över den ganska vanliga åsikten att vi inte vet vad vår "genomsnittlige" medlem vill, tycker och prioriterar. Jag är rätt säker på att jag är en av de fem personer i landet som träffar flest jägare öga mot öga årligen. Jag har inte varit på en enda godsjakt under senaste säsongen men jag har jagat i Norrland mer än 30 dagar i olika föga fashionabla gäng. Jag var ute i "Bygdegårdarna" nästan 50 kvällar, utöver jakterna. Titta i vår verksamhetsplan för 2013. Fokus på älg, rovdjur, kustjakt och fjäll. Inte en rapphöna eller fasan i sikte. Symptomet är dock fortfarande där, vi "lyssnar" inte på medlemmarna och jägarna. Där måste vi hitta en ny modell. Även om jag inte alls köper att en medlemsenkät är förspilld tid och illa satsade resurser, vi organiserar faktiskt fortfarande en majoritet av jägarna, det är inte oväsentligt vad de tycker och tänker.

 

Sist, men inte minst, ska du få en lätt kvällspungspark tillbaka. Du skrev faktiskt morgontidningar. De har inte direkt gått som tåget. "Din" tidning må ha gjort det, men jag tror inte det beror på telefonintervjuerna, sådana gör alla dylika tidningar sedan många år. Jämför vi då ditt tidsintervall, 1986 - idag så är faktiskt inte dagens situation för Jägareförbundet särskilt dålig. Men, vi ska givetvis ha högre ambitioner, vilket du ger ett mycket bra uttryck för i din "vision". Låt oss jobba dithän.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det var mitt specifika exempel, jag skrev inte om några generella trender - "tidningsdöden" är känd för de flesta.

 

Hur som helst ska jag tona ned vad som kan uppfattas som kritik, då foget därför huvudsakligen ligger i historiens rymliga ryggsäck. Tvärtemot vad som kan (fel)tolkas i mina inlägg önskar jag er all lycka till med arbetet och hoppas att ni når målet - och, förstås, att detta mål är ett livskraftigt, demokratiskt Jägareförbund för alla jägare. En stilla önskan är dock att era svar i pågående och kommande debatter gärna får präglas mer av klarsynt konstaterande och framtidsvision än av angreppsförsvar - själv ska jag försöka undvika att provocera fram det beteendet.

 

-- Mats

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Linkis,

 

det där kan ni bara lösa med direktare demokrati, vi har varit igenom detta tidigare. Folk har favoritfrågor och skiter i annat - vilket är HELT naturligt eftersom omvärlden är komplex och det är inte alla som kan arbeta med jaktpolitik på heltid. Men man vill gärna göra sin röst hörd och vill inte få den fimpad av sin kretsordförande. 

 

Det är ju därför du får 100 meningsyttranden per dag! Man vill inte gå genom den sure pensionären som vet bäst. Man vet att det är för många våningar för att komma fram till ett beslut. Ni behöver etablera mekanismer för direktdemokrati. 

 

Nu är det naturligtvis inte alla medlemmar som är IT-kapabla (eller hur är det...?) men det finns alla möjligheter att skapa metoder för att ta sig förbi filtret av lokalorganisationer idag... om man vill att det skall bli så. Låt lokalorganisationerna ta sociala frågor, skapa jakttillfällen för nya jägare, etc etc. Men låt dem inte filtrera medlemmarnas åsikter uppåt. 

  • Like 2
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Var har jag fel?

 

 

 

Påståendet att två tredjedelar av en grupp skulle vara "betydligt mer intresserade och engagerade" än genomsnittet av samma grupp. Förstår du verkligen inte denna matematiska omöjlighet?

 

Men jag hänvisar till mitt tidigare inlägg och konstaterar att jag hellre är en del av en lösning än ett problem, så jag lämnar denna debatt. Ingenting blir bättre av en massa tjafs och som du själv skrivit är ledningen ny, vilket problemen inte är...

 

Dock kommer jag säkerligen att läsa eventuell fortsättning så ta inte för stora friheter med retursparkandet, jag är ännu elakare i PM. ;-)

 

-- Mats

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Ni tappar medlemmar främst för att ni är dåliga på att ta tillvara era medlemmars intressen. Ni har genom historien haft och i många fall har ni fortfarande en enastående god insyn i maktens korridorer. Ni upplevs av många som att ni pratar brett och håller tunt. Är egentligen bara sunt att människor börjar genomskåda den här cirkusen, och inte bara vara medlem för att farsan och hans farsa osv var/är medlem.

 

Det är många som är besvikna över hur den svenska jakten har utvecklats här i landet bara under de senaste 20 åren. Normalt vill man att man som medlem ha ett förbund som arbetar för ens intressen. Men istället har vi ett förbund som mer än gärna i sin iver att vara populära bland de folkvalda i maktens korridorer, gärna arbetar för att införa diverse olika begränsningar. Nu senast jobbar ni för att det ska bli allmänt vedertaget att våran blyammunition är i det närmaste livsfarlig och sprider död inte bara för viltet, utan även för jägaren själv och dess närmaste. Inte klarar vi av att hantera mer än 4st vapen, ev. kan vi få äga 6st om vi kan krysta fram någon trovärdig motivering varför just JAG behöver vapen nummer 5 eller 6.

 

Sedan har vi erat fleråriga arbete med att göra livet surt för små markägare, som återigen är ett exempel på där ni jobbar mot tillgängligheten till jakt. Ett jägareförbund förväntas arbeta för att göra jakten mer tillgänglig och mer accepterad i samhället. Att slänga sig med "one liners" som t ex "man ska inte skjuta mer djur än marken bär" faller platt till marken när man läser tillgänglig statistik för t ex älgjakten. Ni måste bestämma er, antingen har vi världens bästa älgstam eller så har vi det inte. Om vi nu har värdens bästa älgstam, så ska vi självklart jobba för att fler får chans till jakten inte tvärtom pga. personliga principer. Linkis nonchalanta överslätande här ovan gällande B-områdena talar sitt tydliga språk.

 

Rovdjursfrågan ska vi nästan inte ens nämna, för den är ju så talande självklar. Det har gått åt fanders med björnstammen och lodjurstammen, och ser patetiskt illa ut vad gäller vargstammen. Vad gäller vargstammen är ni helt enkelt inte trovärdiga i och med eran officiella inställning till max 150st vargar och högst 2st revir per landskap. Har hittills inte sett röken av någon som helst seriös förklaring till hur detta i praktiken skulle kunna hanteras.

 

Allt kommer hela tiden tillbaka att ni avfjärmar er från medlemmarna och vill hellre på tjänstemannanivå umgås med eliten i maktens korridorer.

 

Vi var många som med frågande min tog del av förra årets medlemsförändringar innefattande medlemsavgift och tidningen. Måste även det vara ett bra exempel på hur långt ifrån medlemmarna man egentligen står.

 

Detta tror jag till stor del är orsaken till att ni tappar medlemmar.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Du är hjärtligt välkommen Mats! Pungsparkar, åsikter eller allehanda yttringar behövs, mer än någonsin, just nu. Så ös på bara.

 

Bengt: 94% av våra medlemmar har tillgång till nätet hemma, på jobbet eller via familjen. Det kollade vi när det begavs sig med Viltdata. Så, visst går det att förändra, men i en folkrörelse måste man  ha alla med och inte rusa mot framtiden utan att ha hört samtiden. Lugn och fin... Vi är på rätt väg.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Lite vild tanke: behövs det inte PARTIER inom jägareförbundet? Fraktioner som den vanlige rösta-var-fjärde-år-svennen kan stödja och som försöker sammanställa ett "kit" som sammanfattar olika strömningar? Förutsatt att det går att rösta alltså för den vanlige medlemmen ;) 

 

Då kan man ha en Jägareförbundet Rovviltsvägrarna, Jägareförbundet Vik-kolvar-med-trummagasin, Jägarförbundet Stövare&stoppur, etc.... Typ. 

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag tror brnofox2 är inne på rätt spår. Det blir allmänt svårare och svårare att attrahera yngre i organisationer. I jämförelse med facken kan man ju fundera på hur deras medlemssiffror hade sett ut utan draghjälp från A-kassa och inkomstförsäkring. Jag tror man måste attrahera genom individuell nytta. Alltså se till att man inte klarar sig utan förbundet. I mitt fall så fanns det liksom inget alternativ att inte gå med när jag började jaga, bara att få viltkalendern med jakttider var argument nog. Vad det är idag som behövs vet jag ej men det brukar finnas kreativa människor som bara lever för att komma på sådana ting.  Webben, wehunt etc är bra saker som kan locka yngre men detta är saker som förväntas idag, inget mervärde. Urtapp kommer organisationer alltid ha av olika skäl, ser det som betydligt värre om jaktkorten ökar men inte inflödet till förbundet. 

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Tror också brnofox är inne på rätt spår men med den skillnaden att vi är individualister för att vi kan inte för att vi har råd.

I dåtidens feodalsverige så var det i stort sett lika med dödsdom att försöka med ensam är stark,endast i grupp gick det att överleva.

Idag är detta inte ens en fråga,jag gick ur facket för många år sen när jag insåg att dom inte arbetade för mig utan för gruppen,jag förhandlade fram en mycket bättre tillvaro helt på egen hand.

Samma sak med SJF,dom arbetar inte för mig utan för kollektivet och kollektivet och jag har inte samma agenda,här är problemet att jag inte har en motpart att förhandla själv mot så det är lite moment 22....jag skulle vilja vara medlem men jag kan bara inte...

/Mike

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Sven-Bertils Mamma:

 

Det du skriver om att många tror att SJF är nån klubb där högdjur sitter och groggar känner jag igen på vissa i min omgivning.

 

Vad jag skulle vilja göra då är att kunna visa vad jägarsverige skulle vara idag om inte jägareförbundet funnits. En alltigenom hypotetisk fråga , men inte desto mindre intressant. Vem skulle då slå på larmknappen när EU kommer på en massa dumheter? Eller när nån organisation vill förbjuda löshundsjakt?

 

Kul att du ger SJF en chans. Jag är ingen förtroendevald men har varit medlem sen jag började jaga.

 

//

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Sven-Bertils Mamma:

 

Det du skriver om att många tror att SJF är nån klubb där högdjur sitter och groggar känner jag igen på vissa i min omgivning.

 

Vad jag skulle vilja göra då är att kunna visa vad jägarsverige skulle vara idag om inte jägareförbundet funnits. En alltigenom hypotetisk fråga , men inte desto mindre intressant. Vem skulle då slå på larmknappen när EU kommer på en massa dumheter? Eller när nån organisation vill förbjuda löshundsjakt?

 

Kul att du ger SJF en chans. Jag är ingen förtroendevald men har varit medlem sen jag började jaga.

 

//

Vad gäller EU, eller EG som det hette på den tiden, så stod Jägareförbundet och talade sig varm för EG och försäkrade att den svenska jakten skulle finnas kvar så som vi var vana vid. Inte skulle jakten påverkas inte...

 

Är ju pga. de insatta i all EG/EU förhandlingar som pågått både före och efter vi gick med i EU, som gjort att vi sitter där vi sitter idag.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Utan att negligera problematiken med tidningstvång, ev. misslyckanden i rovdjurspolitik, ev. EU optimistiska uttalanden. så tror jag fortfarande att urträden kopplade till detta utgör en ganska liten del.

Det är nog ett ganska litet fåtal som engagerar sig så pass mycket i "ideologiska" frågor att de lämnar förbundet pga avvikande åsikter.

Jag jagar i 2 jaktlag och har aldrig hört någon ens nämna jägareförbundets roll i rovdjursfrågan. Däremot diskuterar man rovdjuren kontra "de som bestämmer" (regering,NVV etc.)

Har en del erfarenhet av arbetsgivarorganisationer och vill påstå att dessa kan göra relativt stora snedsteg utan att det märks i medlemsregistret. Det som däremot alltid slår stenhårt mot antalet medlemmar är: ökning/sänkning av avgift, medlemsnytta (ex. billigare försäkringar) Yttre hot (ex. fackliga blockader). Min teori är alltså att för att öka antalet medlemmar måste man hitta på något som ger individen nytta. Rabatter på hundfoder räcker nog inte.

Alternativet är att måla upp ett otroligt dystert scenario (yttre hot) om jaktens framtid vilket får folk att engagera sig vilket jag dock tror är betydligt svårare. Det brukar inte fungera förrän det faktiskt är verklighet.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Ni som nu är nya medlemmar, hjärtligt välkomna! Jag lovar att vi ska göra allt vi kan och lite till för att behålla er. Trogna medlemmar förtjänar man...

 

Glöm nu inte att fylla i webenkäten för medlemmar:

 

http://www.jagareforbundet.se/Jaktenpaframtiden/

 

Det är ni som formar vår framtid. Spar inte på krutet!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Fick mitt medlemsnr igår, så nu har jag fyllt i enkäten.

Övervägande bra frågor, jag var inte snäll, men 100% ärlig.

Hoppas det kommer något gott ur denna undersökning, då SJF har fått mottagit en del kritik från sina medlemmar vad gäller tillgänglighet och lyhördet på sista tiden, så anser jag anser att ni ska ha en elogé för att ni har tagit fram denna enkät.

/ Janne

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.
×
×
  • Skapa ny...