Älgjakt utan brunstuppehåll i norr

[lsjonsson]

Jag har fått info från säker källa i Jokkmokk att det mycket väl kan bli en älgjakt utan brunstuppehåll för oss här uppe i norr så slipper vi vara ute till sista helgen i nov.

 

Är det någon på jägarförbundet som vet något om det???

[mickekarl]

http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/djur-och-natur/jakt-och-vilt/algjakt/jakttider/Pages/default.aspx

Räcker med att läsa på länsstyrelsens hemsida.

I Västerbotten var det uppe till förslag för andra året i rad att slopa brunstuppehållet men jägarförbundet har här jobbat hårt både i förvaltningsgrupperna och viltförvaltnigsdelegationen för att brunstuppehållet skall behållas.

[lsjonsson]

http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/djur-och-natur/jakt-och-vilt/algjakt/jakttider/Pages/default.aspx

Räcker med att läsa på länsstyrelsens hemsida.

I Västerbotten var det uppe till förslag för andra året i rad att slopa brunstuppehållet men jägarförbundet har här jobbat hårt både i förvaltningsgrupperna och viltförvaltnigsdelegationen för att brunstuppehållet skall behållas.

 

Ja, jag ser det men det var tal om att det skulle gälla hela länet hörde jag för ett par veckor sedan.

[Outdoorsman]

Hör med Björn Sundgren, skulle jag föreslå. Jag har inte hört något specifikt om just BD, men generellt diskuteras brunstuppehållet. Inte om det ska finnas, men om det ligger biologiskt rätt...

[lsjonsson]

Hör med Björn Sundgren, skulle jag föreslå. Jag har inte hört något specifikt om just BD, men generellt diskuteras brunstuppehållet. Inte om det ska finnas, men om det ligger biologiskt rätt...

Ok! Jag ska göra det! I år verkar det inte vara aktuellt iaf eftersom jakttiderna är spikade.

[NiKKEE]

Hör med Björn Sundgren, skulle jag föreslå. Jag har inte hört något specifikt om just BD, men generellt diskuteras brunstuppehållet. Inte om det ska finnas, men om det ligger biologiskt rätt...

 

Älgarna brunstar ju redan i September innan uppehållet, det mest intressanta är väl under vilken period som kon är mottaglig, för som vi vet så är det manliga könet oftast alltid "på" när "kon" släpper till oavsett art

[Outdoorsman]

Älgarna brunstar ju redan i September innan uppehållet, det mest intressanta är väl under vilken period som kon är mottaglig, för som vi vet så är det manliga könet oftast alltid "på" när "kon" släpper till oavsett art

Det är korna som brunstar, inte tjurarna om man ska vara strikt med terminologin. Problemet, i den usträckning det är ett problem, ligger i andra ändan. Korna brunstar fortfarande under den första veckan av oktoberjakten, åtminstone i delar av Sverige.

[NiKKEE]

Sedan tillkommer problem med kor som brunstar om också. Satt och spånade själv lite om man nu strikt vill skydda återväxten till året efter så bör kor fredas efter uppehållet, samtidigt som att om man vill ha "maximal betäckning" av kor bör även tjurar vara fredade fram till uppehållet. Fast skall jag vara petig kan jag nog nästan ifrågasätt om brunstuppehållet har någon inverkan alls? Har du några studier på detta eller så Fredrik?

[lsjonsson]

Jag kan tillägga att en av våra markägare ha sett ko som har brunstat om i mitten på nov. och den kalven var väldigt liten till älgjakten.

Det var en stamko som uppehöll sig i närheten av hans marker el. runt om på grannmarkerna.

Är det vanligt att en ko brunstar om så sent???

[NiKKEE]

Det är ju bara att räkna. Det sägs väl 2 veckor tills den brunstar om. Men skall den verkligen ha brunstat om 4 gånger? Kanske en late bloomer?

[Outdoorsman]

Vill minnas att det är tre veckor... eftersom en del kor (åtminstone i delar av landet) fortfarande är i första brunst runt 15-20 oktober så landar vi väl ungefär så.

 

Jag känner inte till några sådana studier, men jag kan konstatera att norrmännen börjar jaga älg samtidigt som vi tar uppehåll. Principiellt kan jag dock tycka att att idén är god. Rimligen kommer en del av de tjur-ko allianser som bildats under dagarna inför brunsten att spräckas om man jagar då. Det borde leda till att fler kor inte har en tjur av rätt virke nära sig när det är dags, utan att risken ökar att det är unga tjurar. Därmed borde risken för att kon inte blir betäckt öka.

[lsjonsson]

Vill minnas att det är tre veckor... eftersom en del kor (åtminstone i delar av landet) fortfarande är i första brunst runt 15-20 oktober så landar vi väl ungefär så.

 

Jag känner inte till några sådana studier, men jag kan konstatera att norrmännen börjar jaga älg samtidigt som vi tar uppehåll. Principiellt kan jag dock tycka att att idén är god. Rimligen kommer en del av de tjur-ko allianser som bildats under dagarna inför brunsten att spräckas om man jagar då. Det borde leda till att fler kor inte har en tjur av rätt virke nära sig när det är dags, utan att risken ökar att det är unga tjurar. Därmed borde risken för att kon inte blir betäckt öka.

 

Jag har också hört 3 v mellan ombrunsten. Den kalven var rejält liten o röd i pälsen. Kan inte ha vägt mycket mer än ca 20 kg i slaktvikt.

[NiKKEE]

Okej tryckfel i boken jag läste då Kanske man kunde tänka sig kalla det för "smygjaktsperiod/lockperiod" istället för brunstuppehåll. För det är väl mer eller mindre på grund av hunden som det blir splittring av djuren?
Samtidigt så kommer man ju ändå att skjuta bort djur som skulle ha parat sig, tycker själv att det är en svår avvägning men samtidigt att brunstuppehållet kanske inte fyller sin funktion riktigt om det visar sig att korna är mottagliga en bra tid före uppehållet börjar.

[mickekarl]

Brunstuppehållet är en väldigt välanvänd period för jaktprov, både med älghundar och olika andra raser. Störningen för älgar borde vara i hundkontakter eller människontakter där älgarna blir så störda att de splittras över stora avstånd. Huruvida nån älg skjuts eller inte lär knappast påverka de övriga älgarna nämnvärt. Många småviltjägare passar ju på att jaga lire extra dessa dagar dessutom för att inte behöva vara ute samtidigt som älgjägarna.

Visst är det inte lika mycket hundar o folk i skogen under uppehållet som under premiären men jämfört med sista jaktdagarna i sept eller jakten i oktober så är jag inte så säker på att älgarna märker nån större skillnad och då kan man ju fråga sig över nyttan alls?

[Outdoorsman]

... om det visar sig att korna är mottagliga en bra tid före uppehållet börjar.

Det har jag inte sett några som helst data på. Däremot tvärtom, dvs de brunstar fortfarande när oktoberjakten sätter igång och en dryg vecka till.

 

Snabbt sök på Web of Science och citat ur första artikeln:

 

This corresponds to a second oestrus cycle, because two oestrus cycles are separated by some 22-28 days (Schwartz & Hundertmark 1993).

[NiKKEE]

Tanken var ju att en eventuell studie kanske hade visat på det, därför jag skrev om Det är många parametrar som spelar in samt skillnad mellan norra och södra delen av Sverige kan jag tänka mig.

Det absolut enklaste för att slippa ombrunstning måste ju vara att ha en bra könsfördelning med aningen fler tjurar för att säkerställa betäckning vid första tillfället. Tycker detta är ett riktigt intressant ämne att diskutera för det är flera olika åsikter om det hela. Man lär sig alltid någonting av andras tänkanden och får vädra sina egna åsikter för att sedan få lite kritik hur på sitt tankesätt.

[mickekarl]

Om vi på en given yta (t ex ett äso) kan ha 100 älgar i vinterstam enligt de mål vi enats om inom området så är ju den totala mängden älgar en begränsande faktor.

Om vi är riktigt duktiga på att skjuta kalv så kanske vi kan klara oss på att bara 20 av dessa hundra är årskalvar, dvs 80 vuxna djur.

Dessa 80 kan vi då sätta samman på olika sätt beroende på vilka andra mål vi har. Vill vi kunna skjuta så många älgar som möjligt per år och inte är så intresserade av att få skjuta större tjurar så kanske vi kan klara oss på 10 tjurar och 70 hondjur, vi får då många kor som kan föda kalv och vi får många skottillfällen.

Väljer vi att ha 30 tjurar och 50 kor istället så blir det säkert några extra kalvar per ko men det är ju å andra sidan 20 kor färre som kan producera kalvar. Exempel, om de 70 korna får 1,4 kalvar var i snitt så föds det 98 kalvar, för att matcha detta måste de 50 korna få minst 2 kalvar i snitt, då föds det 100 kalvar.

Helt fiktiva siffror men det ger en rätt bra bild åt hur mycket extra kalvar den ökade tjurandelen måste medföra för att gå jämnt ut räknat till antalet födda kalvar och därmed möjligt jaktuytag för att behålla stammen vid samma numerär.

Exempelena ovan är på 12,5 % tjur samt 37,5 % tjur av vuxna.

När jag frågat älgforskare om vilken effekt de sett av tjurandelen på olika ställen så säger de att det är först vid riktigt låga tjurandelar som det börjar påverka mängden kalv per ko och då har de pratat om tjurandelar som är lägre än mitt exempel på 12,5%. Dessutom så är det inte så stor skillnad som en halv kalv per ko heller.

Behöver man inte fundera över det totala antalet älgar i vinterstam så är det lättare för då har man sina 20 kalvar, sina 70 kor och sen lägger man till 50 tjurar dessutom. Då får man en hyffsad tjurandel och en stor mängd födda kalvar, men mannhade plötsligt 40 älgar mer i vinterstam än vad man hade som mål och det slutar som vanligt med att markägarna efter några år av höga skador trycker på om att skjuta ner stammen.

Vill man inte skjuta många älgar utan istället vill kunna skjuta några storoxar så kan man ju ha stor tjurandel med bibehållen vinterstam, färre skottillfällen men fler stora horn.

Min erfarenhet är dock att de flesta jaktlag gärna vill ha både ock men måste de prioritera så vill de hellre skjuta många älgar än stora.

[ozzian]

3 veckor borde gälla alla djur älg, häst, mm

[NiKKEE]

Klart de flesta jaktlag vill skjuta många älgar, jag föredrar dock att skjuta djur med kvalité än att skjuta pinntjurar och kvigor. Problemet är ju dock att många skjuter det som hoppar framför pipan och då blir det svårt!

[Outdoorsman]

Om vi på en given yta (t ex ett äso) kan ha 100 älgar i vinterstam enligt de mål vi enats om inom området så är ju den totala mängden älgar en begränsande faktor.

Om vi är riktigt duktiga på att skjuta kalv så kanske vi kan klara oss på att bara 20 av dessa hundra är årskalvar, dvs 80 vuxna djur.

Dessa 80 kan vi då sätta samman på olika sätt beroende på vilka andra mål vi har. Vill vi kunna skjuta så många älgar som möjligt per år och inte är så intresserade av att få skjuta större tjurar så kanske vi kan klara oss på 10 tjurar och 70 hondjur, vi får då många kor som kan föda kalv och vi får många skottillfällen.

Väljer vi att ha 30 tjurar och 50 kor istället så blir det säkert några extra kalvar per ko men det är ju å andra sidan 20 kor färre som kan producera kalvar. Exempel, om de 70 korna får 1,4 kalvar var i snitt så föds det 98 kalvar, för att matcha detta måste de 50 korna få minst 2 kalvar i snitt, då föds det 100 kalvar.

Helt fiktiva siffror men det ger en rätt bra bild åt hur mycket extra kalvar den ökade tjurandelen måste medföra för att gå jämnt ut räknat till antalet födda kalvar och därmed möjligt jaktuytag för att behålla stammen vid samma numerär.

Exempelena ovan är på 12,5 % tjur samt 37,5 % tjur av vuxna.

När jag frågat älgforskare om vilken effekt de sett av tjurandelen på olika ställen så säger de att det är först vid riktigt låga tjurandelar som det börjar påverka mängden kalv per ko och då har de pratat om tjurandelar som är lägre än mitt exempel på 12,5%. Dessutom så är det inte så stor skillnad som en halv kalv per ko heller.

Behöver man inte fundera över det totala antalet älgar i vinterstam så är det lättare för då har man sina 20 kalvar, sina 70 kor och sen lägger man till 50 tjurar dessutom. Då får man en hyffsad tjurandel och en stor mängd födda kalvar, men mannhade plötsligt 40 älgar mer i vinterstam än vad man hade som mål och det slutar som vanligt med att markägarna efter några år av höga skador trycker på om att skjuta ner stammen.

Vill man inte skjuta många älgar utan istället vill kunna skjuta några storoxar så kan man ju ha stor tjurandel med bibehållen vinterstam, färre skottillfällen men fler stora horn.

Min erfarenhet är dock att de flesta jaktlag gärna vill ha både ock men måste de prioritera så vill de hellre skjuta många älgar än stora.

Nja,

min bild av den vetenskapliga litteraturen är att du kommer få negativa effekter av låg tjurandel betydligt tidigare än så. Visst är det korna som föder fram kalv, men hos älg liksom hos de flesta andra arter är honorna kräsna. Det finns en hyfsat stark effekt av närvaro av tillräckligt gamla tjurar för att korna ska brunsta alls eller acceptera att bli betäckta. Vilket påverkas av tjurandelen, om man inte skjuter extremt selektivt. Och motsatt av vad de flesta gör i praktiken, dvs spara alla gamla... Dessutom bildar tjurar och kor mer eller mindre "par" under ett antal dagar av kons brunst, dvs tjurarna hinner inte med hur många kor som helst under första brunscykeln. Slutligen så påverkar en låg tjurandel och låg tjurålder könskvoten hos kalvarna, samtidigt som de föds sent och blir små. Därmed kommer en hel hög med olika effekter som är negativa på sikt.

Går man under 30 % handjur av den vuxna populationen kan man räkna med att man får diverse negativa effekter. Betydligt bättre är att sträva mot 35-40 % tjur.

 

För att återgå till brunsten så varierar dessutom timingen för honor beroende på deras ålder (unga och riktigt gamla kor brunstar senare) och deras kondition (vikt), samtidigt som det finns en geografisk variation och variation mellan år. Allt detta innebär att det knappast kommer att få in alla inom ett visst tidsmässigt "fönster", utan man får försöka få in merparten. Sedan varierar förstås fönstret  dessutom beroende på vilket datum som råkar infalla på en måndag...

[mickekarl]

Bifogar sammanställning över älgobs för samtliga län där jag ställt tjurandelen i älgobs för 2011 mot antalet kalvar per ko 2012, då borde det vara tydligt att stor andel tjurar 2011 ska generera mpnga kalvar per ko 2012 och vice versa.

Det går att se enstaka län som både bekräftar och motbevisar den tesen men tyvärr är inte sambandet särskilt tydligt när man jämför alla län och skulle man kunna se ett samband så är det inga stora skillnader så jag är skeptisk till den starka påverkan som tjurandelen ofta sägs ha på just mängden födda kalvar. Jag har hellre färre tjurar och fler jakt/skottillfällen.

Det är en skillnad i hur mycket kalv som finns per ko men jag tror att det beror på andra saker än tjurandel, t ex fodertillgång, väder(klimat), rovdjur, kornas medelålder, mm.

[Outdoorsman]

Bifogar sammanställning över älgobs för samtliga län där jag ställt tjurandelen i älgobs för 2011 mot antalet kalvar per ko 2012, då borde det vara tydligt att stor andel tjurar 2011 ska generera mpnga kalvar per ko 2012 och vice versa.

Det går att se enstaka län som både bekräftar och motbevisar den tesen men tyvärr är inte sambandet särskilt tydligt när man jämför alla län och skulle man kunna se ett samband så är det inga stora skillnader så jag är skeptisk till den starka påverkan som tjurandelen ofta sägs ha på just mängden födda kalvar. Jag har hellre färre tjurar och fler jakt/skottillfällen.

Det är en skillnad i hur mycket kalv som finns per ko men jag tror att det beror på andra saker än tjurandel, t ex fodertillgång, väder(klimat), rovdjur, kornas medelålder, mm.

Jodå, jag har både räknat på detta och presenterat det på älgforskarkonferens. Du slås inte av att alla andelar tjur ligger över 30 %, och att genomsnittet ligger typ 3 ggr så högt som vad du räknade på? Det går dessutom inte att bara räkna på antal ett givet år; dålig/sen utparning ger små kalvar och små kalvar ger små vuxna individer. Små vuxna individer får färre och mindre kalvar osv...

[mickekarl]

Jodå, jag skrev oxå att jag bara tog två exempel ur luften, inte för att de var några säkra uppgifter på hur det påverkar kalvantalet dirket utan för att påvisa att det vid större tjurandel också per def blir en lägre koandel och att det ska till en rätt stor skillnad i antalet kalvar per ko för att kompensera för att det totalt blir färre kor.

Inte sällan trummas det ut budskap om att med minst 40% tjur i stammen får man ofta ca 80 kalvar per hundra kor och att detta skulle vara en målsättning för älgstammen i hela landet, dessa siffror härstammar från nån handlingsplan för älg som sjf tagit fram.

Tyvärr så blir ofta effekten att folk tror på att det där med automatik är sant bara för att sjf skrivit det. Kan man få fler att tänka och räkna själva så vore det bättre tror jag.

Jag har inte svaret på exakt hur älgstammen fungerar eller om ett brunstuppehåll är bra eller dåligt, men om man inte blint följer vad nån annan säger utan funderar själv så inser man snart att det florerar mycket antaganden och åsikter som grundar sig i något helt annat än älgförvaltning, biologi eller liknande, dessa gör oftast mer skada än nytta i den lokala förvaltningen tyvärr.

[NiKKEE]

Men anledningen med att ha jämnare könsfördelning är för att få högre kvalité på stammen samtidigt som man minskar betesskadorna. Kalvvikterna är ju direkt relaterade till när de föds vilket i sig är relaterat till när kon blir betäckt som i sin tur relaterar till tjurförekomst. Så att skjuta jämnt mellan könen är inte för att skapa en större stam i alla fall!

[mickekarl]

Hur många kalvar föds sent och blir små pga att tjurandelen blir lägre inom rimliga gränser? Säg om den är 25 % istället för 40%? Är inte detta också en sån där sk sanning som blivit allmänt accepterad att alla småkalvar man ser måste bero på ombrunst?

Hur många av de kalvar som föds är verkligen tillkomna genom ombrunst? Är det givet att 70 kilos kalven är född normalt och 60 kilos kalven är född pga ombrunst? Man ska nog vara lite ödmjuk med att konstatera att saker är direkt relaterade till varandra när det gäller så komplexa samband som biologi ofta är.

Innan man ska fixa till ett problem så bör man vara säker på att det verkligen är ett problem.