Drivande Viltspårhundar/ ADB

[Miljöfriend]

Tråden handlar om ADB (Alpenländische dachsbracke), en drivande viltspårhund. Målsättningen är att vi här förmedlar fakta och våra egna erfarenheter om rasen. Kort beskrivning av rasen,fritt tolkat från www.svshk.org

Alpenländische Dachsbracke (Österrikisk Viltspårhund) utmärker sig som en liten schweisshund med tilltagande popularitet. Den används inte enbart på spårarbete utan även som drivande hund på allt hårvilt. ADB:n är en modig hund som används även till jakt på vildsvin här liksom på kontinenten.

På sårat vilt skall en väl förd och tränad dachsbracke, liksom alla schweisshundar, arbeta lugnt och säkert i den långa spårlinan. Måste hunden släppas på ett flyende skadat vilt skall den snabbt följa efter med skall för att ställa viltet med kraftigt skall tills hundföraren kan avfånga viltet. Vid behov så kan hunden själv avfånga viltet. Den stora fördelen med rasen är det säkra spår-, hets- och ståndskallet så att föraren vid varje tillfälle kan höra jaktens förlopp och anpassa sig därefter.

Ytterligare ett viktigt arbetsområde är drevjakten, som kräver jaktpassion, spårtrohet, spårvilja och bra näsa hos hunden. Här skall en dachsbracke på förarens kommando ivrigt och systematiskt söka vilt och med ett kraftigt drevskall förfölja det för att slutligen driva det mot jägaren. Det är varken en planlös, vild hetsjakt eller ihållande och vidsträckt över alltför stora ytor.

[Miljöfriend]

Jag läste en raspresentation i Hundsport idag som handlade om Alpenländische dachsbracke – ”Alpstövaren, en genuint gammal jaktmodell”, vars utseende och arbetssätt varit detsamma i hundratals år. Jakthundar av den här typen användes långt innan jaktvapen var uppfunna. Hundarna spårade viltet ledda i lina på samma sätt som sker än i dag. Den här rasen har inte bildats genom inkorsning av andra hundraser. Jakthundsavel sköttes av yrkesjägare vilka endast tog hänsyn till hundarnas prestationer, utseendet var av underordnad betydelse. Rasen är en utpräglad jakthund som används som viltspårhund vid sök efter högvilt, men även vid drevjakt på allt hårvilt.  

[Christian N]

? långt innan jaktvapen var uppfunna. 

 

En stilla fråga utöver att vara lite så där oföklarat/opåkallat vad vill du förmedla med dina inlägg och tråden som sådan, jag gillar hundrasen som sådan i och med de exemplar jag har träffat men förstår fortfarande inte varför/hur du skriver som du gör.

 

/CHristian

[kalleanka70]

Hänger inte heller med? Ska du köpa en dylik och vill göra lite reklam för rasen eller?

Alla hundar blir inte bättre än de fostras så mycket hänger på hundförare/ägare hur den utvecklas till jakthund.

iPad Tapatalk HD

[Miljöfriend]

? långt innan jaktvapen var uppfunna. 

 

En stilla fråga utöver att vara lite så där oföklarat/opåkallat vad vill du förmedla med dina inlägg och tråden som sådan, jag gillar hundrasen som sådan i och med de exemplar jag har träffat men förstår fortfarande inte varför/hur du skriver som du gör.

 

/CHristian

Det var ett utdrag från texten i Hundsport om nu någon skulle vara intresserad. Det är ju trevligt att du känner till och gillar rasen men det är säkert många som inte inte känner till att rasen existerar trots att den är gammal.

[Herbert]

Och för de som inte vet hur alpstövaren ser ut, denne herre dock från en parning på jaktliga meriter (alltså inte godkänd av avelsrådet).

/ Herbert

[kalleanka70]

Fina hundar helt klart :-)

iPad Tapatalk HD

[Alpländare]

Och för de som inte vet hur alpstövaren ser ut, denne herre dock från en parning på jaktliga meriter (alltså inte godkänd av avelsrådet). / Herbert

Det finns ju harhägn också för våra alpstövare.

[Miljöfriend]

Avelsrådet har sina regler vilka jag stödjer och din hund är jättefin. För att bli avelsgodkänd så krävs att avelshundarna har gått jaktprov. Det är i dagsläget bara ett fåtal som har gått spårprov och drevprov med sina avelshundar (det finns även andra varianter som man kan gå). Jag tror också att samtliga hundar som har de jaktliga meriter som krävs är avelsgodkända. Förhoppningsvis så kommer allt fler att avelsmeritera sina hundar. Utöver de jaktliga meriterna så är det även flera andra krav som skall vara uppfyllda för att hundarna skall kunna avelsgodkännas, till exempel Hd, exteriört och ålder. Dessa meriter verkar inte vara några svårigheter att få utan det som brukar saknas, konstigt nog, är de jaktliga meriterna.

[Herbert]

Avelsrådet har sina regler vilka jag stödjer och din hund är jättefin. För att bli avelsgodkänd så krävs att avelshundarna har gått jaktprov. Det är i dagsläget bara ett fåtal som har gått spårprov och drevprov med sina avelshundar (det finns även andra varianter som man kan gå). Jag tror också att samtliga hundar som har de jaktliga meriter som krävs är avelsgodkända. Förhoppningsvis så kommer allt fler att avelsmeritera sina hundar. Utöver de jaktliga meriterna så är det även flera andra krav som skall vara uppfyllda för att hundarna skall kunna avelsgodkännas, till exempel Hd, exteriört och ålder. Dessa meriter verkar inte vara några svårigheter att få utan det som brukar saknas, konstigt nog, är de jaktliga meriterna.

Jag håller med dig, hade ju gärna haft en efter godkänd parning men pga ovanstående problematik så fanns det tyvärr inga valpar efter några sådana föräldrar, kanske en kull som i år var svaret och då återstod ett alternativ... Personligen tror och hoppas jag att det kommer bli fler starter ibland alla de valpar som nu fötts och föds.

Jag har fått ett försmak av Balders jaktliga egenskaper. Dels i Boda där han imponerade för sin ålder samt ett klockrent drev på 5-10min efter två fjolårs dovkalvar när han drog ifrån mig, bröt vid en bred och djup bäck vilket var skönt... Längtan efter hösten är stor.

Såg bild på den Norska svarta tiken, såg riktigt fin ut och de skrev att det var dags att anmäla intresse.

/ Herbert

[Miljöfriend]

Jag håller med dig, hade ju gärna haft en efter godkänd parning men pga ovanstående problematik så fanns det tyvärr inga valpar efter några sådana föräldrar, kanske en kull som i år var svaret och då återstod ett alternativ... Personligen tror och hoppas jag att det kommer bli fler starter ibland alla de valpar som nu fötts och föds. Jag har fått ett försmak av Balders jaktliga egenskaper. Dels i Boda där han imponerade för sin ålder samt ett klockrent drev på 5-10min efter två fjolårs dovkalvar när han drog ifrån mig, bröt vid en bred och djup bäck vilket var skönt... Längtan efter hösten är stor. Såg bild på den Norska svarta tiken, såg riktigt fin ut och de skrev att det var dags att anmäla intresse. / Herbert

Det har jag missat, skall kolla hemsidan.

[Herbert]

MF, jag skickad e dig ett MMS, de är utlagda på Norsk alpinsk dachsbrackeklubb på Facebook. 

[Miljöfriend]

Jag håller med dig, hade ju gärna haft en efter godkänd parning men pga ovanstående problematik så fanns det tyvärr inga valpar efter några sådana föräldrar, kanske en kull som i år var svaret och då återstod ett alternativ... Personligen tror och hoppas jag att det kommer bli fler starter ibland alla de valpar som nu fötts och föds. Jag har fått ett försmak av Balders jaktliga egenskaper. Dels i Boda där han imponerade för sin ålder samt ett klockrent drev på 5-10min efter två fjolårs dovkalvar när han drog ifrån mig, bröt vid en bred och djup bäck vilket var skönt... Längtan efter hösten är stor. Såg bild på den Norska svarta tiken, såg riktigt fin ut och de skrev att det var dags att anmäla intresse. / Herbert

Det blir säkert mycket fina valpar. Problemet är att det är svårt att få något besked om hur man ligger till på kölistan. Jag vet inte om man prioriterar norska köpare, men det klarnar väl i slutet av månaden.

[Miljöfriend]

Instruktion hämtad från SvShk "Kortdrivarens/mellandrivarens injagning – korta råd för Alpenländische Dachsbracke En ”kortdrivare/mellandrivare” är olika saker beroende på var och hur man jagar och är en produkt av arv och miljö. Förutom arvet är det grunddressyren och injagningen som avgör om den blir en kortdrivare eller inte. Kontakten med den unga hunden är mycket viktig och man bör umgås så mycket som möjligt för att minska deras självständighet – alltså ingen hundgårdshund för jämnan.

 

Inkallning

En trygghet är framför allt att kunna kalla in och stoppa sin hund i alla lägen. Inkallningsträning kan man börja med redan på valpen i samband med måltiderna genom kommando eller signal. Vänj den också vid att ta bakspår och komma på visselpipa eller jakthorn. Under jakt ska hunden hålla förarkontakt och inte vara ute på egna äventyr. Låt inte passkyttar eller någon annan koppla upp hunden.

 

Befäst grunddressyren

Ta med den unga hunden i alla tänkbara vardagssituationer och passa på att utnyttja dessa för att få en grundlydnad, t ex den får börja äta först på kommando, gå in och ut ur hus och bil på befallning osv. På köpet befästs också ledarskapet. För att lyckas, ha tålamod och gå långsamt fram med små steg i träningen. Går man direkt från dressyrplanens måttliga störningar till jaktens enorma retning med färsk viltvittring och synkontakt med vilt, så går oftast hunden helt ur hand. Steget blir för stort. Vistas i marker tillsammans med unghunden, även när det inte är jakt, och provocera och vänj den vid viltstörningar, så bygger man successivt upp lydnaden och kontakten.

 

Spårträna

Träna unghunden på blodspår eller släpspår som legat ett par timmar. Förutom att hunden kan användas till eftersök, så stimuleras den till ett lugnt och spårnoga arbete även då den driver.

Försök att bli klar med spårträningen innan man börjar jaga med hunden för att undvika att den slår över till färska spår om den först tränats på drevjakt. Det är även en fördel om man önskar avels-meritera sin hund.

 

Börja inte jaga för tidigt

Det viktiga är inte att vilt skjuts för unghunden, vänta hellre en säsong. Då minskar risken för att unghunden utvecklas till en jaktidiot som jagar helt på egen hand. Hundar med stor jaktlust, som ohämmat får utveckla sina talanger på klövvilt utvecklas ofta till långdrivare.

 

Träna upp söket

De jaktliga förutsättningarna, terrängen, såtarnas storlek och vilttillgången skiljer sig åt högst betydligt beroende på var i landet man jagar. Jaga in unghunden ensam, sitt ner och vänta så får hunden i lugn och ro söka ut. När hunden försvinner ut på en söktur, stanna eller rör dig sakta framåt så att hunden verkligen får tid att kamma igenom terrängen. Vid upptag, stå kvar och vänta tills hunden återvänder efter fullbordat drev.

 

Träna på hare

Börja med hare! Träna gärna på öppna fält med full uppsikt över hundens förehavanden. Hunden ska aldrig se haren springa undan, utan sätts på löpan. Haren lämnar mindre vittring och är svårare för hunden att följa än vad klövviltet är. Träningen utvecklar hundens spårsäkerhet. Lär hunden att ta bakspåret tillbaka genom att stå kvar på upptagsplatsen.

 

Injagning på klövvilt

En bra förarkontakt skapas bäst genom att föraren går ensam med unghunden utan att andra hundar och jägare distraherar. Släpps den ihop med andra hundar under jakt, finns det risk för att den blir en ljudförstärkare som enbart hänger på. Jagar flera hundar i flock, tenderar dreven att bli långa, då hundarna hetsar varandra."

[Miljöfriend]

Det blir säkert mycket fina valpar. Problemet är att det är svårt att få något besked om hur man ligger till på kölistan. Jag vet inte om man prioriterar norska köpare, men det klarnar väl i slutet av månaden.

Det blev 9 st. svarta valpar från avelsgodkända föräldrar. Dessutom har det fötts en kull i Finland där mamman har hittills högsta uppmätta poäng från Formbewertnung i Skandinavien.

[Miljöfriend]

Det blev 9 st. svarta valpar från avelsgodkända föräldrar. Dessutom har det fötts en kull i Finland där mamman har hittills högsta uppmätta poäng från Formbewertnung i Skandinavien.

http://www.dachsbracke.no/pages/kull.htm

http://www.freewebs.com/mehtaapu/pentuja.htm

http://www.dachsbracke.no/pages/staur.htm

Mankhöjd Diana 38 cm

[Miljöfriend]

Det fanns tydligen valpar kvar (otingade). Föräldrarna är fullt avelsgodkända. http://www.dachsbracke.no/pages/kull.htm

[Miljöfriend]

Blir valpköparna alltmer införstådda med att man enbart skall köpa valpar efter avelsmeriterade föräldrar? Detta för att få hundar med största möjliga jaktliga förutsättningar och hundar som följer rasstandarden. Skaffar man en relativt kostsam hund så vill man väl att den jagar och spårar bra, samtidigt som man vill att den exteriört och medicinskt skall klara avelskraven? Jag hoppas och tror att aveln av ADB i Sverige i framtiden, kommer att följa avelsrekommendationerna för rasen. Detta är en förutsättning för en fortsatt gynnsam utveckling av rasen. Det har varit en tid då man kunnat sälja ADB – valpar utan behöva ha några som helst meriter. Hoppas att detta aldrig kommer att upprepas. Nu och i en överblickbar framtid kommer det att finnas valpar efter avelsmeriterade föräldrar efter bästa tänkbara linjer varför ingen skall behöva köpa valpar efter icke godkända föräldrar.

[hobbe]

Största "hotet" mot en liten ras är när "man" konstant målar upp rasen som svaret på alla jaktliga situationer... Det är just då de uppfödarna som inte bryr sig om avels rådets rekommendationer får möjlighet att sälja valpar.. Och kärleks aveln drar igång när pengarna styr..

J.

[Miljöfriend]

Största "hotet" mot en liten ras är när "man" konstant målar upp rasen som svaret på alla jaktliga situationer... Det är just då de uppfödarna som inte bryr sig om avels rådets rekommendationer får möjlighet att sälja valpar.. Och kärleks aveln drar igång när pengarna styr..

J.

Jag håller med om att det är ett stort hot att ha en jakthund som klarar av nästan alla situationer. En sån hund vill många ha. Därför bör vi avhålla oss från att köpa av uppfödare som inte bryr sig om avelsrådets rekommendationer utan vars absolut största syfte är att tjäna pengar och som inte bryr sig om hur rasen utvecklas. Förhoppningsvis så kommer det liksom nu även fortsättningsvis gå att få tag på valpar från avelsgodkända föräldrar.

[hobbe]

Ok, skall vara lite tydligare... Det finns INGEN ras som klarar nästan all jakt.... Kanske 40-50% av jakten som vi bedriver i Sverige ( med betoning på kanske)

Det är i MIN mening helt idiotiskt att måla upp en ras så pass mycket som du gör, gynnar ingen och definitivt inte ADB....

Men det är klart allt är relativt, beror på hur lite man jagar eller om man "bara" ser drev jakt på rådjur som nästan all jakt.. ( och eftersök på rå).

Jag vet att ADB även jagar dov & gris( jagade med tre olika förra säsongen,av 3 olika individer var det bara 1 som gick på grisarna, vet tyvärr inte vart dom kom ifrån eller om dom var avels meriterade..)

Har inte ADB i dags läget, men funderade att ta in en i hundstallet ( köper bara valpar ifrån meriterade föräldrar oavsett ras!). Men blir lite väl misstänksam när man målar upp rasen som svaret på nästan allt.

Bra saker behöver sällan "Reklam";),

Nu har jag sådan tur att jag kommer få jaga med en ADB under sin uppväxt och det lilla jag har sett så kommer det att bli bra, och nej han kommer inte ifrån en rekommenderad kull:) men gris är inga problem hittills! ( inte min ADB alltså.)

Så möjligtvis så kan det komma in en även hos mig, beroende på hur ung hunden tar sig den här säsongen.

J

[N S]

Håller med hobbe.

Och då har jag ändå en unghund av rasen..

När man går ut med att rasen är "guds svar på jakthund" och den perfekta hunden till allt.

Då krävs det nog att man har "torrt på fötterna"...

 

En bra ADB kan inte slå en bra ställande hund på tex älg.

En bra ADB kan inte mäta sig med en bra stövare på hare.

En bra ADB kan nog inte ens mäta sig med en drever heller för den delen... ADBn ska inte ha den drevtiden som det krävs för en drever att gå till förstapris.

En bra ADB kan inte gå i gryt... inte mäta sig med en retriever på  apportering...

Eller för den delen stå för fågel, träskälla osv, osv..

Det är bland annat av dessa anledningar vi har olika raser...

 

Att ADBn duger till en hel del är ingen överdrift men nån måtta på superlativen får det väl ändå va   

De meriterings krav som nu finns, typ godkänt i grishägn... kravet för godkännande är att hunden skäller på grisarna minst 10min under 45 min prövotid.

Innebär att hunden kan gaffla några minuter i taget, springa som en jojjo fram o tillbaka till husse osv.

Är väl ingen annan jakthunds ras som har hägn test på gris som avelsmeriterande ?

Undrar varför ?

 

Dessutom blev jag lite förvånad nu när jag fick sista medlemstidningen.

Inte en bild, inte en berättelse eller annat som har ren jaktlig anknytning denna gång i tidningen.

Bilder på hundar i spårlina, rapporter från KM, landskampsuttagning osv. Viltspårsprov m.m.

 

Givetvis inget fel i det, sånt ska vara med. Men nån bild på hund och vilt, eller någon berättelse om ett skarpt E-sök vore kul.

 

Sen är det givetvis så att det inte är speciellt lätt att va redaktör för en tidning.

Det är medlemmarna som ska skicka in bilder och berättelser.

Tidningen blir inte bättre än det medlemmarna bidrar med så enkelt är det ju.

 

Sen är det så som hobbe skriver...

En bra jakthundsras behöver ingen reklam.

 

Ytterligare ett råd,...

 

Skynda långsamt... ingen gång under historien har det varit gynnsamt för en ras att höjas till skyarna...

Det slutar med förskräckelse helt enkelt.. med sönderavlade linjer, översjö på värdelösa hundar, sjukdomar osv, osv..

[Miljöfriend]

Naturligtvis så håller jag med dig i det mesta. En ADB är ju inte speciallist på allt och är dessutom olämplig till vissa typer av jakt. Hur som helst så är rasen just nu väldigt poppis vilket bl.a. innebär att många får så brått att skaffa valp så att de inte kan vänta på att det finns avelsmeriterade hundar att tillgå. Följden kan bli hundar som inte följer rasstandarden, dåliga jaktegenskaper, sjukdomar, sönderavlade linjer, osv.osv. Att vänta tills det finns avelsmeriterade hundar med bra linjer att tillgå är väl att ”skynda långsamt”?

Beträffande tidningen så håller jag med dig om sista numret. Vi får väl hoppas att såväl tidningen som hemsidan blir bättre så småningom. Båda bör bli mer ”levande” där det händer saker, bra berättelser och liknande.

Beträffande avelsmeritering så kan den göras på olika sätt: Nuvarande regler är:

Det som gäller för avelsdjuren utöver hälsoaspekterna är nedanstående krav:

 

• Ett 1:a pris öppen klass viltspårprov samt ett 1:a pris på drevprov

eller

• Ett 1:a pris öppen klass viltspårprov samt godkänt vildsvinsprov eller godkänt anlagstest i vildsvinshägn

eller

• Lägst godkänd på eftersöksprov för vildsvin samt ett 1:a pris på drevprov

eller

• Avelsgodkända prov i något av de samarbetande utländska klubbarna inom ILV.
• Lägst excellent i kvalitetsbedömning vid officiell utställning eller Sehr gut eller vorzüglich vid Formbewertung.

 

Att det skulle vara meriterande för en ADB att ha lika långa drevtider som en drever är underligt. Om en ADB driver längre än 40 minuter så får den inget pris. Det är andra egenskaper som premieras för en ADB än för en drever.

[N S]

Jo, poppis blir den av lätt förklarliga själ.. Detta ständiga promotande på olika forum 

 

Om vi då delar upp det lite och enbart förutom utseende och sjukdomsbild, tar dessa avelskriterier.. vilka jag ser som de lättaste

• Ett 1:a pris öppen klass viltspårprov samt godkänt vildsvinsprov eller godkänt anlagstest i vildsvinshägn.

Ett första pris på konstlat spår, ren träningssak..  och sammanlagt 10 min skallande på en gris i hägn. 

 

Garanterar det en bra avelshund ?

 

 

Angående jämförelsen med drevern så va det i sammanhanget bästa jakthunden.. 

Det är olika hundar och ska jobba olika men används till samma vilt, typ rådjur, hare räv.

Men vilken är bäst ?

Jo den som passar husses jakt och jaktmöjligheter, inte rasen i sig.

Som jag ser det kan man inte promota ADBn som den som passar bäst för allas jakter.

Inte heller den ras som alla vill eller ska ha...

[Per Gustafsson]

Jag kanske ska dela med mig om hur jag som nybliven ADBägare kom i kontakt med ADB och förstod att rasen förmodligen är rätt för mig.

Det började 09 då en bekant köpte en ADB tik vid namn Almeviks Diana. Vi träffades på en jakt utanför Falerum och jag började fråga lite om hunden. Han berättade lite om hunden och vad den skulle ha för jaktsätt. (Jag hade redan läst en del om rasen men inte så mycket) Jag tyckte att det lät lite väl bra för att vara sant o tog det hela med en nyp salt. Jag kam tillägga att Dana som hon kallas enbart fått gå blodspår vid det här laget. Det gjorde hon utmärkt enligt Håkan som ägaren heter. Hösten gick o jag träffade inte Håkan mer det jaktåret. Nästa år så jagade vi mer ihop o nu hade Dana blivit en riktigt bra "mellandrivare" hon jagade 10-20 min och sökte alltid upp föraren mellan upptagen. Håkan berättade att blodspåren hade funkat bättre innan hon fick börja jaga o gå några riktiga spårningar. På de lagda blodspåren reagerade hon typ så här "Fan husse det här är ju bara larv! Den där klöven har ju vart död i flera månader o blodet har ju för fasen vart fryst! Ge mig ett riktigt spår". Han fick av denna anledning slita lite för att sommaren efter ta öppen 1an på viltspår. Vi jagade flera gånger ihop denna sesången o jag fick skjuta några Dov o något rådjur för henne. (Hon är injagad på en mark med oerhört mycket Dov o föredrar Dov i alla lägen) Gris är det bara sporadiskt på hennes hemmamark så det är hon inte så van vid. Jag har känslan att hon har lite respekt för gris.

Året efter så bjöd jag med Håkan på jakt hemma och Håkan kom mer än gärna! Ena gången han skulle komma så fick han lämna återbud kvällen innan pga jobb men han frågade om jag kunde tänka mig att låna Dana så hon fick jaga av sig lite då han haft lite för mkt jobb senaste veckan. Jag åkte o hämtade henne på kvällen o hon fick bo hos mig över natten.

Dagen efter så var det dags att se vad hon gick för. Jag släppte henne och 10 min senare så drev hon för fullt. Efter 20 min o lagom som det hade gått över gränsen så släppte hon. Hon tog spåret tillbaka o genade lite men var snart tillbaka hos mig. Detta imponerade på mig starkt! Då taxen jag haft sedan 01 inte direkt är jätte sugen på att komma tillbaka mellan dreven...

Hon hade 4 jakter den dagen o de 2 första låg på 20 minuter, 3e drygt 10min och 4e på 5min.

Tyvärr fick vi inte skjuta för henne denna dag då passkyttarna för dagen var lite väl hårdtryckta.

Senare på vintern så var Håkan med om en trafikolycka vilket gjort att han har lite problem att röra sig i skogen. Därmed bad han mig om jag kunde gå med Dana när vi jagade nu förra jaktsäsången. Jag ställde givetvis upp på detta. Jag gillar verkligen den hunden o jag fick skjuta rätt mycket för henne den här sesången. Jag fick under året även jaga med några andra ADB. Jag började nu kolla efter en egen valp då jag fastnat så mycket för ADB ock framförallt Dana! En dag ringde Håkan o pratade vilket vi brukar göra någon gång i veckan. Han frågade nu om jag var intresserad av en valp efter Dana. Jag var givetvis intresserad! Han fick tag i en hane som skulle passa bra och när det vart löp så vart det parning. Tyvärr så fick Dana ett Epelepcianfall mitt i dräktigheten och detta ledde till att Håkan valde att göra kejsarsnitt och ta bort valparna omgående. Vilket givetvis var det ända rätta! Nu förändrades allt fort o jag fick börja leta igen. Jag kontaktade Avelsrådet, jag pratade med Freddan 78 här på forumet o jag pratade även med andra uppfödare, Jag o sambon åkte o träffade Fredrik o Josefin på Workingwess, Deras båda tikar var riktigt trevliga! De kunde dock inte lova att vi skulle få någon valp då vi skulle ha en hane o det var X antal före oss i kön o valparna var ju ej födda. Några veckor senare fick jag ett mail från Lars Bengtsson LarsB här på forumet om att han hade en hane kvar då en köpare hoppat av. Vi bestämde att vi skulle komma ner o kolla o träffa tiken o de skulle få träffa oss. Hans tik Odda var även hon mycket trevlig! När vi ändå var i krokarna så åkte vi ner till Said på Nygårdsbracks. På vägen hem så diskuterade jag o min sambo om de olika kullarna. Det var inget lätt val vi stod inför!

Jag gjorde så att jag sa till min sambo att hon fick bestämma. Hon sa att hon helst ville ha från Lars o jag höll med pga att den kullen är avelsgodkänd. Jag säger inte att den kullen är bättre men jag resonerar så att om hunden blir så bra att det kan vara aktuellt med avel så är det fördel om det varit avelsgodkänt även bakåt i leden. Jag ringde Lars på väg hem o sa att om han tyckte att vi passade så ville vi gärna ta en valp därifrån. Han sa att han uppskattade yngre jägare med stort hundintresse så vi fick gärna köpa.

Nu är det 10 dagar sedan vi hämtade Bagge som vi kallar honom för o vi är jättenöjda hittills.

Nu återstår det att se om han blir vad jag hoppas på men det får tiden utvisa!

Jag säger som flera andra skriver i denna tråd att ADB är inte svaret på allt men för min typ av jakt och marker så är jag säker på att den kommer att passa.

//Per G