Fråga om Björnjakt

[Foffe]

Vid ett samtal med några jaktkamrater här i byn idag så kom vi in på Björnjakt. Någon har sagt att om det fälls en Björn så tillfallar björnen markägaren. Sen sa en annan person att vi inte får jaga björn för att det finns nått predjukat om att nått med björnjakten.

Nu har vi så att det står i stadgarna för villtvårdsområdet att Björn är småvillt.

Är det så att Björnen tillfallar markägaren om det skjuts en Björn?

Redigerad Juli 10, 2014 med Foffe

[Mr Fiberclass]

Nu blandar vi äpplen och päron. Inom VVO talar man enligt stadgarna om älg samt "övrigt vilt". Att björn tillhör kategorin övrigt vilt och inte älg är tämligen klar. Ska man jaga björn inom ett VVO under VVO:ts vingar så ska beslut om björnjakt fattas enligt särskilda regler i lagen om VVO. Om inga beslut finns så får var och en jakträttshavare jaga på sin egen mark. Vill man samjaga så går det på frivillig basis. Enligt NVV så tillfaller björnen jakträttshavaren, vilket kan vara samma som markägaren dvs om denne inte upplåtit jakten. Se mer i citerade artikel ur Svensk Jakt:

 

Frågor kring björnjakt

 

I år har vi haft den första jakten med det nya regelverket kring den regionaliserade rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverket fattade i somras beslut om särskilda föreskrifter och allmänna råd om länsstyrelsernas beslut om licensjakt på björn. Dessutom delegerade Naturvårdsverket beslutsrätt till länsstyrelserna om såväl skyddsjakt som licensjakt. Ungefär på samma sätt kommer det att bli med lo och varg, men vi håller oss till björnjakt så länge.

 

Avsikten med Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd var att i vissa frågor styra upp besluten från länsstyrelserna, såsom vilka djur som fick fällas, begränsningar av jaktmedel, jaktledarens ansvar, anmälan av fällt vilt, platsundersökning och eftersök samt besiktning av fällda djur. I huvudsak innehåller föreskrifterna det som förut framgick av Naturvårdsverkets årliga beslut om björnjakten, men vissa saker är nya eller ändrade.

 

En fråga som har förtydligats är vad som avses med en åtel. Huvuddefinitionen ”material som iordningställts i syfte att locka till sig vilt” är överfört från förra årets beslut men nu har Naturvårdsverket också i ett allmänt råd angivit att ”rester av vilt på plats där vilt fällts, som inte flyttats eller på annat sätt iordningställts i jaktsyfte, bör inte betraktas som åtel”. Som huvudregel innebär detta att räntan som lämnats i skogen efter en älg inte är att betrakta som en åtel.

 

Liksom tidigare har i föreskrifterna angivits att ”jakt får inte bedrivas med hjälp av åtel”. Observera att detta inte är samma sak som att jaga ”vid” en åtel, utan om man på något sätt nyttjar en åtel kan man fällas till ansvar. Här har Naturvårdsverket i ett allmänt råd angivit att ”upptag av björnspår med hjälp av jakthund vid en åtel bör betraktas som jakt med hjälp av åtel”. Kom dock ihåg att en vanlig älgränta inte är en åtel, och då kan man alltså släppa sin hund där.

 

De relativt nya reglerna om begränsning till användning av högst två hundar vid björnjakt verkar inte vara föremål för större uppmärksamhet, men tyvärr så har flera fall av fällda björnhonor lett till förundersökningar om grovt jaktbrott. Förra året så tog Naturvårdsverket bort fredningen av årsungar. Endast hona som åtföljs av ungar och ungar (oavsett ålder) som följer hona är nu fredade. Detta står också i föreskrifterna.

 

Problem har dock uppstått då en hona fällts och det har funnits mer eller mindre mjölk i juvret. Jägaren har inte observerat några ungar men en förundersökning inleds och björnhonan tas i beslag med allt vad detta innebär. Bara för att det finns lite mjölk i juvret betyder det inte att honans unge eller ungar alltjämt lever. Ungarna kan ha dött innan och mjölkproduktionen avstannar ju inte omedelbart. Så hur vet man då att en hona är ensam? Det är en jättesvår fråga att svara på för varje situation är ju olik den andra. Ett par rättsprocesser pågår också för närvarande som kan leda till svar, men dessa har vi inte ännu. Klart är dock att man under en viss sträcka och/eller tid måste ha kunnat observera djuret för att kunna avgöra om det är ensamt eller inte. Det är därför inte att rekommendera att man skjuter på en björn som springer över en väg, om man inte kunnat studera björnen innan.

 

Likaså har för sen anmälan om fällda björnar orsakat en del pådrag framförallt i höst. Problemet är kanske just den regionalisering som skett. Vissa länsstyrelser vill ha in anmälan senast 21.00, andra inom tre timmar och vissa inom en timme efter att björnen fällts. I det perspektivet känns det då orimligt att en person riskerar straff för grovt jaktbrott bara för att man ringt in en timme och 20 minuter efter att björnen fällts, alltså 20 minuter för sent. Hade det skett i ett annat län hade det däremot varit helt ok. Detta är ju inte bra men en konsekvens av den frihet länsstyrelserna har, så kom ihåg att läsa igenom regelverket noga innan jakten så vi slipper onödiga anmälningar.

 

Avräkning av påskjutna björnar har också orsakat en del rabalder när länsstyrelserna trots att man inte hittat tecken på träff och erfarna jägare anlitats för eftersöken bedömt dem oskadade. Naturvårdsverket har i sina föreskrifter angivit att ”påskjutet djur skall avräknas såvida det inte genom fältkontrollen har påvisats att djuret är oskadat”. Det är naturligtvis svårt att bevisa något som inte finns, och en del tolkningar har framförts om att man måste hitta kulan för att avgöra om den har träffat eller inte. Här finns dessvärre inga enkla svar och sannolikt kommer detta att utvärderas till kommande jaktsäsonger.

 

En fråga till som varit föremål för större uppmärksamhet är jakten efter björn inom viltvårdsområden. Vissa har med anledning av ett domstolsavgörande från i somras ifrågasatt om man överhuvudtaget får jaga björn i viltvårdsområden. Domstolen fann att ett beslut om jakt efter björn inom ett viltvårdsområde var felaktigt eftersom det inte var motiverat. Domen är överklagad så vi vet ännu inte hur det slutligen kommer att bedömas.

 

De som säger att björnjakt inom viltvårdsområden är otillåten glömmer att den fråga som bedömdes av domstolen var om ett beslut av viltvårdsområdet om områdesjakt på björn var i sin ordning eller inte. Inte om björnjakt var otillåten. I frånvaro av ett beslut om områdesjakt inom ett viltvårdsområde, så disponerar varje markägare över jakten själv, alltså på samma sätt som om det inte fanns ett viltvårdsområde. Det är inte alls ovanligt att endast älgjakten regleras inom ett viltvårdsområde och då jagar alla markägare övrigt vilt (inklusive björn) på sin egen jaktmark. Dessa kan då välja att på frivillig väg jaga tillsammans, precis som alla andra markägare kan göra, som inte har sin mark inregistrerad i ett viltvårdsområde. Om man då vill jaga björn samtidigt när man samjagar älg inom ett viltvårdsområde går det alldeles utmärkt.

 

Slutligen, glöm inte att om ni jagar björn med halvautomatiska kulgevär, så får man bara ha ett magasin som kan laddas med högst två skott, samt ett skott i loppet. Jag förstår faktiskt inte varför vapenhandlarna inte försöker sälja fler tvåskottsmagasin, eftersom de då tjänar mer pengar. Glöm inte heller att jakt efter björn endast får bedrivas från en timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång. Sluta jakten i tid alltså! Vi behöver inte fler fall av misstänkta brott mot gällande regler som utreds av polis om vi skall få behålla vår björnjakt.

 

 

Faktaruta

 

Se mer om särskilda regler angående björnjakt i Svensk Jakt nr 8/2009.

[Foffe]

Oki Då vet jag lite mer. Vi har ett beslut att alla som vill får gå ut o jaga Björn den 21 aug tidigare så var endast under älgjakten vi fick jaga björn. På senaste årsmötet så beslutades det att vi får jaga från den 21 aug.

TAck för svaret.

[henke67]

Följdfråga.

Kan VVOt även besluta om krav på gemensamhetsjakt på övrigt villt. Dit ju björnen hör.

[henke67]

Det blir ju kanske svårt att bedriva gemensamhetsjakt på åtel... Det vi brikar besluta är att det är gemensamhetsjakt som gäller premiärveckan. Därefter fritt fram.

[lsjonsson]

Det blir ju kanske svårt att bedriva gemensamhetsjakt på åtel... Det vi brikar besluta är att det är gemensamhetsjakt som gäller premiärveckan. Därefter fritt fram.

 

Tillägg:

 

Dom enda gånger som vi har gemensamhetsjakt på björn är varje dag under älgjakten när vi jagar älg annars får vem som helst gå ut o jaga björn om man har markägarens medgivande vid kontraktsskrivningen om man behöver det o inte är markägare. I o f s så behöver markägaren anmäla vad han/hon har tänkt att jaga så dom vet det när jaktkorten inom vvo ska lösas.

[Mr Fiberclass]

Man får besluta om antingen områdesjakt eller gemensamhetsjakt, det går inte ha båda samtidigt... Kolla vad era stadgar säger - det är de som styr om man kan besluta om gemensamhetsjakt för övrigt vilt.

[lsjonsson]

Det är så det är sagt på vvo årsmöte. Gemensamhetsjakt under älgjakten o däremellan har dom sagt att antingen får vi jaga själva el. ordna en egen gemensamhetsjakt någon av dom dagarna det inte är älgjakt.

[Mr Fiberclass]

Då har man nog fattat ett stadgevidrigt beslut som kan upphävas om någon klagar till Lst. Kolla era stadgar.

[lsjonsson]

Då har man nog fattat ett stadgevidrigt beslut som kan upphävas om någon klagar till Lst. Kolla era stadgar.

 

Så har vi haft det sedan björnjakten blev öppen för hela länet.

Ok! Tack för svaret!

[henke67]

I mitt fall är det nog så att jag varit med och fattat besluten. Så då blir väl följd frågan om det händer något mer än att beslutet ändras om någon anmäler?

Men det blir ytterligare en följdfråga som jag vet varit uppe förut men utan något riktigt svar. Vad är den exaktadefinirionen av gemensamhetsjakt? På älgen så har vi sagt att man skall vara minst två och att man skall ha anmält till ordinarie jaktledare att man tänker ge sig ut så att han kan samordna om fler är intresserade.

[Mr Fiberclass]

Gemensámhetsjakt får man definiera själv i stadgar/årsstämmobeslut. Om det håller vid en rättslig prövning vet man först efteråt - inga avgöranden finns ännu. Eftersom det finns krav på att jaktledare ska finnas så är dock sannolikt ett minimikrav att denne deltar. Sedan kan man tänka sig att tex  halva jaktlaget eller ett visst minsta antal personer ska delta för att det ska anses som gemensamhetsjakt, hur många får avgöras beroende på det antal jaktberättigade som finns (rimligen en större andel av dem).