Hoppa till innehåll

Spårträning


Gårdvik

Recommended Posts

Jag funderade som Jämtland och googlade och fann något slags doftmedel på flaska som man kunde lägga spår med för att få hunden intresserad av björn. För rådjur brukar man väl använda en klöv och dra i ett snöre som jag förstått det.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Ska du prägla hunden på rådjur? Eller är de en stövare som ska bli rådjursren?

Förstår inte frågan riktigt? Förtydliga gärna.

S.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 2 weeks later...

Finns det nå lockmedel för spårträning av rådjur? Räv,gris,björn har jag sett men ej rådjur. ?

Lockmedel för viltspårträning eller eftersöksträning har jag faktiskt aldrig hört talas om att det skulle finns. Håller själv i utbildningar vad avser ovan skall jag kanske tilläga.

Måhända har du blandat samman lockmedel för spårträning med lockmedel man har vid åteljakt, eller så kanske någon annan gjort det och sedan förmedlat det till dig?

 

Om så är fallet är mitt råd i all välmening att du absolut inte (!) skall bruka lockmedel som ovan för spårträning. Då lär du hunden i bästa fall att leta upp grisåtlar.

 

Då det finns en uppsjö av dessa s.k. "fantastiska och effektiva lockmedel" hade jag inte förvånat mig om det på någon dunk/förpackning med lockmedel för åteljakt med små bokstäver  ungefär kan stå: "Kan även användas vid eftersöksträning" eller dyl. I så fall borde du anmäla tillverkaren för vilseledande marknadsföring.

 

Oavsett ras eller ålder, - gör det enkelt för hunden. Börja med en rak linje på max 25 meter med en full sträng av blod där du också drar en viltklöv. Successivt gör du det sedan svårare och svårare men se alltid till att det aldrig är svårare än vad hunden klarar för hemligheten till framgång är att lägga ett spår som hunden alltid lyckas med. Detta gör den motiverad för svårare och mer avancerad träning längre fram (när man bygger ett hus börjar man med att gjuta en stabil grund).

 

En parantes:

Själv använder jag Rhodesian Ridgebacks men då med genuina Afrikanska linjer (minst en av föräldrarna skall vara afrikansk med underlag som bevisar att linjen som den kommer från har brukats för jakt) och absolut aldrig en Europeiska variant som ofta är så sönderavlade att deras ursprungliga gener är totalt urvattnade. Normalt sett har rasen stor passion för jakt liksom eftersök. Undantag , dvs att individer av den Europeiska sorten har dessa gener intakta finns och behöver bara aktiveras/ väckas ur sin slummer.

Tyvärr har jag fått bevittna hur vissa individer av rasen i fråga mer påminner om vissa Dalmatiners; lättskrämda, introverta, otrygga och skygga och ger en bild av en rotlös hund i avsaknad av en egen identitet att falla tillbaka på och är tillika rädda för viltklövar vilket gjorde mig minst sagt förbluffad första gången jag fick bevittna detta men kände främst en form av sorg…..stackars arma hundar som fått falla offer för detta vansinne att försöka göra om dem…..

 

Kennelföretag liksom andra företag måste tjäna pengar. Detta kan man fullt förstå oavsett företag.

Hos nämnda ras fann man i Sverige för snart 40 år sedan (om jag fått korrekt uppgifter) ett säljbart objekt med argumentet  att "de var så vackra" men ett objekt vars arv man behövde sudda ut för att skapa en större marknad. Uppfödarna har således "lyckats" i sin strävan att avla bort jaktlusten hos en jakthund för att göra dem mer säljbara. Bravo, skickligt gjort. Väldigt ödmjukt. Tack.

 

I mina ögon sett enormt sjukt och om inte sjukt så åtminstone ett bevis bland många på hur vissa tar sig rätten att genom medvetet och strategiskt avelsarbete förstöra något som tagit andra generationer av mödosamt och komplext arbete att få fram.

 

De flesta raserna har blivit en ras genom att de specialiserats på att bli så skickliga som möjligt på att lösa en eller flera specifika uppgifter, häri ligger det intressanta med just olika raser. Annars hade vi kunnat nöja oss med att ha blandraser, vilka jag kan tilläga ofta visar sig vara de som sticker ut mest på ett positivt sätt både avseende jakt, skarpa eftersök kl. 03.00 på natten.

 

Kurser håller jag numera bara för dem som ämnar använda kunskaperna till att nyttjas för jakt eller som en aktivering för hundens skull - men aldrig för dem som vill att jag gör deras hundar till Champions i viltspårning i syfte, vilket jag tidigare inte visste, för att vara strategiska och kunna likt roulette välja var man skall lägga brickorna, eller i detta fallet i vilken klass (tror jag det heter) man skall välja. Naturligtvis kan man kombinera jakt och ovan nämnda tävlingsform men tro mig, detta är tyvärr synnerligen sällsynt utifrån de uppföljningar som gjorts. 

 

Skulle det inte vara både lättare och i synnerhet bättre att istället välja en hundras som inte är en jakt/brukshundras?  

Varför kan man man undra? Jo, då man i Europa generellt sett velat göra om Rhodesian Ridgebacks och döma dessa till ett liv vilket ofta går ut på att springa några varv i en manege och "tävla" i exteriör skönhet vilket i sig är idioti då varje domare har sitt subjektiva tycke och smak och som ett led av detta i grund och botten gör att det hela är ett lotteri. Utställning heter det! Ja, det stämmer vid närmare eftertanke: Utställning.

Platsen där de springer 1-2 varv kanske inte heter manege men tror att man förstår vad jag syftar på.

 

Trodde utställningar fanns att finna på museer, konsthallar, utställningar för veteran bilar mm ?????

 

Åter till huvudämnet:

 

Glöm aldrig: Långsamt når du längst. Träning en gång i veckan brukar jag rekommendera. Då bibehåller du hundens passion/motivation och får träningen i sig att bli en belöning. Gör aldrig det fatala misstaget att ge hunden godis då den funnit klöven/kaninen/räven då detta just redan är belöningen i sig men ös på med beröm, skapa en positiv förstärkning eftersom man aldrig kan kommendera eller tvinga en hund till att bli en funktionell eftersökshund. De utför sitt jobb för att de själva vill och tycker det är skoj. Inte flams och trams skoj, fokus på arbetsuppgiften måste finnas. Jämför med jakthundar som viftar på svansen då de får jaga, eller tullens narkotikahundar.

 

Längre fram bör man enligt min mening inte hela tiden använda en klöv och lite bloddroppar. Hunden vet vad den skall göra.  Dra en kanin, räv eller dylikt istället då och då utan bloddroppar. Detta leder till att inte bara motivationen hålls uppe utan blir faktiskt än högre. Dessutom är det ju ett faktum att en efersökshund skall kunna nyttjas till alla olika sorters vilt.

 

Lycka till!!!!                                                         

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser
  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.








×
×
  • Skapa ny...