Jump to content

Fröblandning till viltåker för klövvilt?


Per Gustafsson
 Share

Recommended Posts

De (mycket få) gånger glyfosat återfinns i grund eller ytvatten är det i 99,9% av fallen användarfel som är orsaken och nästan alltid vanliga konsumenter som utfört behandlingen. Sprutar du på mikrobiell aktiv mark och undviker vindavdrift till vatten och förstås inte sprutar över öppna brunnar är modern glyfosat helt nedbrutet på ett par få dagar, den binds väldigt hårt till marken och är i princip orörlig i markvattnet. 

 

Dock skall den inte hanteras av amatörer utan adekvat utbildning i växtskyddsprodukters handhavande i icke godkänd utrustning, det skall inte ens myggmedel heller för den delen som egentligen är farligare än glyfosat (Roundup). 

 

Det man hittar i grundvattnet är i regel Atrazin eller BAM (som är en farlig nedbrytningsprodukt av Atrazin och Bentazon) en produkt som varit förbjuden sedan 1989 i Sverige och också användes flitigt av villaägare på hårdgjorda ytor. Som synes hittades ingen glyfosat eller dess nedbrytningsprodukt Ampa under åren 2010-14. I huvudsak är det således gamla synder som hittas tyvärr även om de lyckligtvis blir färre och färre.

 

http://www.slu.se/sv/webbtjanster-miljoanalys/vaxtskyddsmedel-i-miljon/dricksvatten/?PresType=ExceedTable&LocType=CC&LocID=SE&MetType=DrinkWatSamples

 

Glyfosat är inte munvatten, det är inte någon kemisk produkt men den klarar år efter år KEMIs nålsöga i landet med det hårdaste reglementet i världen. Hade ett vanligt hallon varit föreställning för en registering som växtskyddsmedel hade den förmodligen inte klarat det pga sin kemiska sammansättning. Sveriges bönder är förmodligen också bäst utbildade i världen, problemet är mer de som inte är utbildade men ändå använder.

 

Lej för sprutning av ett proffs så är glyfosat ett bra verktyg, betydligt miljövänligare än bränna fossila bränslen till förbannelse.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

De (mycket få) gånger glyfosat återfinns i grund eller ytvatten är det i 99,9% av fallen användarfel som är orsaken och nästan alltid vanliga konsumenter som utfört behandlingen. Sprutar du på mikrobiell aktiv mark och undviker vindavdrift till vatten och förstås inte sprutar över öppna brunnar är modern glyfosat helt nedbrutet på ett par få dagar, den binds väldigt hårt till marken och är i princip orörlig i markvattnet. 

 

Dock skall den inte hanteras av amatörer utan adekvat utbildning i växtskyddsprodukters handhavande i icke godkänd utrustning, det skall inte ens myggmedel heller för den delen som egentligen är farligare än glyfosat (Roundup). 

 

Det man hittar i grundvattnet är i regel Atrazin eller BAM (som är en farlig nedbrytningsprodukt av Atrazin och Bentazon) en produkt som varit förbjuden sedan 1989 i Sverige och också användes flitigt av villaägare på hårdgjorda ytor. Som synes hittades ingen glyfosat eller dess nedbrytningsprodukt Ampa under åren 2010-14. I huvudsak är det således gamla synder som hittas tyvärr även om de lyckligtvis blir färre och färre.

 

http://www.slu.se/sv/webbtjanster-miljoanalys/vaxtskyddsmedel-i-miljon/dricksvatten/?PresType=ExceedTable&LocType=CC&LocID=SE&MetType=DrinkWatSamples

 

Glyfosat är inte munvatten, det är inte någon kemisk produkt men den klarar år efter år KEMIs nålsöga i landet med det hårdaste reglementet i världen. Hade ett vanligt hallon varit föreställning för en registering som växtskyddsmedel hade den förmodligen inte klarat det pga sin kemiska sammansättning. Sveriges bönder är förmodligen också bäst utbildade i världen, problemet är mer de som inte är utbildade men ändå använder.

 

Lej för sprutning av ett proffs så är glyfosat ett bra verktyg, betydligt miljövänligare än bränna fossila bränslen till förbannelse.

Se där. En som kan och kan uttrycka sig.

 

Skrivit av en med adekvat utbildning, ett så kallat proffs.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Håller med. Utnyttja proffs, om det behövs. Vilket dock långt ifrån alltid är fallet. God, "bred" viltvård innebär inte bara bulk utan även att som komplement till produktionsgrödor se till att det finns andra grödor, glesare grödor, grödor med osådda fläckar, ogräs och insekter för exempelvis fasaner, harar och rapphöns. Dvs inte bara att producera maximalt med exempelvis fodermärgkål eller foderraps/ha. Att låta bli att spruta och gödsla på delar av åkern (eller hela, om förutsättningarna är rätt), typiskt runt kanterna är ett bra och billigt sätt att uppnå detta. Då är det dessutom mindre bekämpningsmedel som hamnar där det inte ska finnas, dvs i den värdefulla zonen mellan åker och annan mark.

 

Det är lätt att förblindas av produktionstänk och att det ska synas att man är händig, dvs det växer som tusan där man vill det och så har man bara remsor och fläckar där man lämnat sådana.

 

Själv tycker jag att jag hållit allt på en acceptabel nivå utan att spruta och med gröngödsling, men det beror förstås på vilken gröda man väljer också. Att slippa utgiften för gödning och bekämpningsmedel är bra för viltvårdsbudgeten, men självklart måste man även väga in hur mycket mark man har till sitt förfogande och hur mycket foder man vill producera.

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Kul att höra att spillet från torken kommer till nytta! Har några projekt på gång i närheten av ett par av mina viltåkrar. Dels utökning av viltåker utav skogbevuxen åkermark, ett par kantzoner som ska huggas/planteras med löv och buskgrupper. Två viltvatten har jag inplanerat inom en tre års period.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Vore väl bra om det bara var spillet...... har väl hänt några gånger att spjällen inte står rätt när man startat anläggningen = blandsäd till mina höner och mat till dom vilda :biggrin:

Link to comment
Share on other sites

Vore väl bra om det bara var spillet...... har väl hänt några gånger att spjällen inte står rätt när man startat anläggningen = blandsäd till mina höner och mat till dom vilda :biggrin:

Men du ska veta vad tacksamma de är över ditt lilla slarv :)

Link to comment
Share on other sites

Men när man har sommarpraktikanter är det bra med plats för korn blandat med asfalt. En bild från förra året. Det vi samlade upp på vägen fick en alldeles egen silo. Har blivit mat till många vildsvin (inte här) och det finns några ton kvar. 

post-10445-0-87799700-1438717879_thumb.j

Link to comment
Share on other sites

Vända den var tydligen inget problem, gick på en millisekund enligt praktikanten. Det jobbiga kom efter så att säga.... 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
 Share

  • Recently Browsing   0 members

    • No registered users viewing this page.
×
×
  • Create New...