Jump to content

Första åtgärder


aasenheim
 Share

Recommended Posts

Jag har tagit över ett areende på drygt 130 ha. . Drygt hälften är skog och resten åker och beten. På marken finns sedan tidigare ett par utfodringsplatser för rådjur. Vad jag vet har inga andra viltvårdsåtgärder vidtagits. Räv finns det en del. Förutom att hålla efter räven, vad tycker ni är prio ett för att få till ett bra viltvårdarbete?

Vad är bästa vintervistet till rådjuren och hur ofta måste jag fylla på vid utfodringen?

Sen vill jag gärna ha era bästa tips för vad jag kan göra för att öka harpopulationen? För utom att skjuta räv då...

Link to comment
Share on other sites

Fyll på mat när den börjar ta slut/blir dålig.

Skapa ställen där de kan gömma sig, taggiga buskar, rishögar eller en SJ-pall med igenspikad ovansida funkar. Skjut alla köttätande fåglar, alla mårddjur samt andra små rovdjur.

Link to comment
Share on other sites

Fyll på mat när den börjar ta slut/blir dålig.

Skapa ställen där de kan gömma sig, taggiga buskar, rishögar eller en SJ-pall med igenspikad ovansida funkar. Skjut alla köttätande fåglar, alla mårddjur samt andra små rovdjur.

Vet inte släktskapet på katt men om den inte går som mårddjur bör du hålla efter dom med.

Link to comment
Share on other sites

Rensa räv och svartfågel. Gör två åtlar.

Bygg har golv. 4 lastpallar en pressning över sen ris.

Sätt ut salt stenar.

Toppröj sly i diken och kraftledningar. Ringbarka asp.

Gör en viltåker.

Vi kör hösilage och sen havre i spridaren.

S.

Link to comment
Share on other sites

Ska man ha saltstenar året om?

Link to comment
Share on other sites

Vart på era marker placerar ni hargolven?

Link to comment
Share on other sites

Ska man ha saltstenar året om?

Ja. Om du tycker det är dyrt tillverkar du ett tak till stenen så vittrar/regnar den inte bort lika fort.

Link to comment
Share on other sites

Tack ska ni ha. Bara att sätta igång då!

Link to comment
Share on other sites

Rävåtel.. värmländsk tunnelfälla.

Ett gäng mink och mård fällor.

Grävlingfällor..kråkfällor.

Effektivt att nyttja fällor för att minska rovdjuren. Saltstenar..hargolv..fågelholkar.. hugg fram ekar och spara på rönnar.. plantera ut växter som ger mat. .tex vinbär. .måbär .vresros..jordärtskockor. .

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Har du möjlighet så plantera buskar och annan tätväxande växtlighet. Odlingsområden innebär tyvärr öppna områden. Haren blir ett lätt ett byte, både för de luften och de på marken i just det öppna.  Möjlighet att planterar lite skydd i odlingsmarken???  Har man tur så finns där holmar av sten som kan "bättras" på  med just lite buskage.  Allt skydd till jösse uppskattas. :yes:  

Link to comment
Share on other sites

Svårt att förbättra för dem här hemma då det växer björnbär överallt, nåde den katt som sticker näsan dit. :biggrin:

Link to comment
Share on other sites

Svårt att förbättra för dem här hemma då det växer björnbär överallt, nåde den katt som sticker näsan dit. :biggrin:

Här är det små sporadiska buskar med björnbär ( läs 8-10 bär :biggrin: ). Men vildhallonen, snöbären och "videkissebuskarna" bland annat står som lite andpust för jösse. :thumbsup:   

 

Björnbär?? Någon paj på gång fram över???  :biggrin:

Link to comment
Share on other sites

80 liter plockade per dag är ingen ovanlighet här när de mognar. :cool: på en plockare. :yes: följaktligen används de till allt.

Link to comment
Share on other sites

Ni som frenetiskt snackar om att avliva katter till höger och vänster borde läsa på Lagen om tillsyn över hundar och katter.
 

Övergivna eller förvildade katter (21 §)
Den enda bestämmelsen utöver 1 § som gäller katter återfinns i 21 §. Bestämmelsen kommer ursprungligen från jaktlagstiftningen men överfördes 1988 till 7 § gamla tillsynslagen, och är oförändrad sedan dess. Den innebär att en jakträttshavare eller någon som företräder denne får avliva en katt som med skäl kan antas vara övergiven eller förvildad. Jakträttshavare är som huvudregel fastighetsägaren (10 § jaktlagen). Det är alltså inte fritt fram för var och en att skjuta en katt på tomten eller i skogen. Inte heller får kommunen bedriva ”kattjakt” om det inte är kommunal mark eller fastighetsägaren/jakträttshavaren har godkänt det. Inom tätbebyggt område krävs tillstånd från polismyndigheten för att få avliva en övergiven eller förvildad katt. I en dom den 19 oktober 2005 har Kammarrätten i Göteborg (mål 220-05) klargjort att tillstånd krävs för varje enskild katt; generella tillstånd kan alltså inte utfärdas. Att uppsåtligen eller av oaktsamhet avliva en katt utan att ha sådant tillstånd är belagt med böter i 23 § 1 st 3 p. 
Att avliva någon annans katt som inte är övergiven eller förvildad kan bedömas som skadegörelse enligt 12 kap 1 § brottsbalken. Det är dock ett uppsåtligt brott, så det räcker inte för straffansvar att inte ha haft skäl att tro att katten var övergiven eller förvildad (NJA 2001 s. 115).

 

Bara för att ni ser en katt på den mark ni arrenderar så kan ni inte skjuta den och tro att ni agerar korrekt. Ni skall ha synnerliga goda skäl för att det är en förvildad katt innan och ligger det en eller flera gårdar i närheten så lär det snarast röra sig om en tamkatt - vilket man inte skjuter på eget bevåg.

 

Skall ni göra en viltvårdsinsats så satsa då på att skapa skydd och föda samt ha rävpopulationen under kontroll. Har ni åtel så kan med fördel svartfågel även det skjutas.

Link to comment
Share on other sites

WIZ

Jag anser nog att du har fel. Lagen säger ju skäl att anta. Det där med synnerligen hittar jag ingenstans. Oxh det ärskillnad

Link to comment
Share on other sites

WIZ

Jag anser nog att du har fel. Lagen säger ju skäl att anta. Det där med synnerligen hittar jag ingenstans. Oxh det ärskillnad

 

Hur avgör du att en katt är förvildad då när du inte kan kolla på avstånd om den är chippad, tatuerad i örat eller helt enkelt saknar dessa id-märkningar trots att det är närmsta gårdens tamkatt? Skjut först och fråga (kolla) sen håller ju inte direkt...

Är jaktmarken mitt ute i skogen så är det väl en femma men som jakten är här nere där man i princip jagar mellan gårdarna så skulle aldrig jag med säkerhet kunna säga vilken katt som är tamkatt och vilken som är förvildad, och då är det rätt ruttet att chansa.

Link to comment
Share on other sites

Ruttet att chansa kan nog vara sannt. Och ännu värre om man egentligen vet eller har på känn men skjuter ändå. Men det förändrar inte att det är en jäkla skillnad på skäl att anta och synnerliga skäl.

Link to comment
Share on other sites

Den som gått fram till ex en fälla med en vildkatt i har nog inte så många tvivel på om den är förvildad eller ej!

 

De blir ganska snabbt rätt så vildsinta.

 

Jag vet att lagen säger att man ska ge f-n i andras katter och hundar vilket är helt riktigt!

Däremot så skiljer sig ansvaret mellan hund och katt ganska mycket.

Hundar får inte vara lösa under yngeltiden i skogen.

Katter har Mars april som sin strövtågstid.

Om man är så rädd om sin katt kan man kastrera den så den håller sig hemmakring eller hålla efter den på samma sätt som en hundägare får göra.

Annars är man inte särskilt omedveten om att den lätt kan förolyckas , orsaken behöver ju inte vara jakt i viltvårds syfte utan även bilar,andra predatorer osv.

 

Ruttet att chansa kan peka tillbaka till kattägaren, även en tamkatt jagar för att få mat om det är något gry i den.

 

Edit Ber Ts om ursäkt för att vara ot

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

  • 5 months later...

Tar upp tråden igen. Det var ju inte jättemycket snö ifjol. Tyckte ensilaget gick åt dåligt trots bra med rå. Men de hade väl annat Att tillgå antar jag. Ska jag köra nåt med än ensilage vid foderbordet?

Funderar också på att anlägga en rävåtel. Tips inför det? När är bästa tiden för vak?

Link to comment
Share on other sites

Klart storbocken ska anlägga en rävåtel.

Bäst fungerar åteln när det är snö och kyla...men hösten brukar vara fin också när rävvalparna är ute och springer och likaså grävlingarna.

En stadig grop fylld med käk och täckt med sten eller lastpall utgör grunden. Sen strös käk på marken som gör att räven uppehåller sig länge på platsen..hundfoder är perfekt. Det är även bra att locka fågel till platsen med godbitar. Korpen är rävens matklocka och talar om att det finns käk.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Vildmark:?förutom hundfoder runt om, vad brukar du ha i gropen?

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

I gropen har jag det jag får tag på. Fisk..brax..mört..gäddrens. Eller en knippe gäss/fågel. Älgben.. Större grejer som inte grävs upp så lätt och gärna 10-25kg på en gång. Flådda rävar och grävlingar gräver jag ner och stenar över..det luktar fan på sommarn om man anlägger åteln redan då.. Får du tag på ett älgskinn så vik in mat i det och gräv ner..det ger dem jobb riktigt länge.

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Hargolv: ska de ligga längs diken eller åkerkanter eller närmare dungar och annat högre skydd? Lastpall, 4 st i kvadrat eller vilken strl är lämplig?

Link to comment
Share on other sites

Hargolv: ska de ligga längs diken eller åkerkanter eller närmare dungar och annat högre skydd? Lastpall, 4 st i kvadrat eller vilken strl är lämplig?

Dungar med naturligt skydd. Granar m m.

Gärna högt så de är torrt för dem. Dem år de är blött.

S

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
 Share

  • Recently Browsing   0 members

    • No registered users viewing this page.
×
×
  • Create New...