Hoppa till innehåll
https://www.Reservdelar24.SE


  • Liknande innehåll

    • Jonas Saade
      Av Jonas Saade
      Hej allihopa! Undrar ifall det finns någon i gruppen som kan tänka sig sälja rådjursskinn/hud. Söker isånafall 3 stycken rådjursskinn/hud från 3 olika rådjur. Bor i Helsingborg, jag jagar själv inte och är nu medlem på denna sidan, skulle uppskatta om ni hjälpt mig hitta det jag letar efter. Har läst på nätet att man kan göra lite olika saker med det, så vill testa vad slutresultatet blir av dom. 
      Ni kan nå mig på 0760809009.
      OBS!!! Det måste vara rådjursskinn/hud.
      mvh Jonas Saade!
    • JaktOscar
      Av JaktOscar
      Hej!
      Har en hund som jag tänkt använda till bl.a. eftersök. Han jagar bra och spårar noga. Vad krävs för att jag ska få använda honom vid trafikolyckor? Vad krävs för att polisen ska anlita mig med hund för eftersök på rådjur, räv eller hjortar?
      Tack för svar och skitjakt!
      /O
    • Floen
      Av Floen
      Verkar som staten inte bara slänger lystna blickar på viltvårdsfondens kassakista, de slår nu upp hål efter hål i denna kassakista som nu tyvärr dräneras på pengar till allt fler verksamheter som inte har någonting alls med viltvård att göra. 
      Ett exempel på ett stort hål som uppstått är när viltvårdsområdeslagen tillkom ( förmodligen medvetet ) är att
      Lantmäteriet  sitter och upprättar markägarförteckningar för ägarna inom viltvårdsområden, de sitter sedan och föreslår uteslutningar ur områdena. Länsstyrelsernas viltvårdsenheter sitter sedan i sin tur och handlägger dessa uteslutningar.  Allt med stöd i den nya viltvårdsområdeslagen för att komma åt dessa pengar.
       Länsstyrelsen fakturerar sedan viltvårdsfonden både för den egna kostnaden samt för Lantmäteriets kostnad.
      Kostnaden för att ta fram en sådan lista vid Lantmäteriet skall ligga omkring 60 000kr enligt uppgift. Vad sedan Länsstyrelsen själva debiterar är okänt.   De här listorna upprättas ofta kontinuerlig.
      Ett räkneexempel: 
      Säg att ett jaktlag består av 17 personer:  Dessa betalar in avgifter för statliga jaktkortet för totalt 
      17 * 300kr = 5100kr om året vilket går direkt in till Viltvårdsfondens kassakista.
      Hur många år måste jaktlaget betala in denna årliga avgift för att finansiera Lantmäteriets markägarförteckning?
      Detta låter sig enkelt beräknas:   60 000kr/ ( 5100kr/år) = 11,8 år.
      Dessutom tillkommer okänt antal år för Länsstyrelsens egen handläggningskostnad.
      Under denna tid så har garanterat nya markägarförteckningar tagits fram med  ny handläggning vid Länsstyrelsen.  
      Det är lätt att inse att med denna modell kommer viltvårdsfonden att dräneras mer och mer  för varje år som går.
      Större delen av jägarkåren tror säkert att deras avgifter faktiskt gör nytta i form av viltvård.  Så är tyvärr inte fallet!
      Pengarna går nu även till att finansiera verksamheter som det aldrig tidigare funnits något behov av. 
      Viltvårdsfonden verkar tyvärr alltmer fungera som en kuliss för medborgarna i vars skydd staten ska kunna 
      smygbeskatta desamma för helt andra ändamål. 
      Jag tycker det är hög tid att klippa av alla dessa obehöriga sugrör i kassakistan som parasiterar på den ursprungliga avsikten med viltvårdsfonden.
      Än värre är det med fiskevårdsföreningar runtom i landet som i stor utsträckning drivs på ideell basis. Dessa tvingas  själva finansiera liknande markägarförteckningar med samma orimliga kostnader vilka sedan ska göda Lantmäteriet.
      Hur främjar detta fiskevården? Några pengar till fiskevård blir det knappast kvar när Lantmäteriet fått betalt. Statens olika upplägg för att håva in pengar till den ofantliga sektorn blir allt mer makabra och medborgarfientliga samt nu även naturvårdsfientliga.
      Frågan är också varför Lantmäteriet dyker upp som gubben i lådan på allt fler områden. 
      Lobbyism?  P.g.a. vinstkrav som de får hjälp på traven med att uppfylla?  Vad besitter Lantmäteriet för jaktliga kunskaper?
      Lantmäteriet känns faktiskt alltmer som en främmande makt som ställer till mer oreda än de gör någon nytta alls för de enskilda medborgarna.

Recommended Posts

lasse_c

Koympning var ett nytt ord för mig men speglar bra det jag håller på med. Har gott om vildapel i åkerkanter och i hagarna. Hittar man söta äpplen så skulle jag gissa att det handlar om någon äldre sorts odlade äpplen eller kanske rent av en urgammal ympning. Frukten på ett vildapelträd är inte "god" för människor.

Att odla kärnor står på min lista och efter vad jag läst och lyssnat mig till ger dessa träd ytterst sällan en god frukt (men mycket användbara stammar för ympning). Det är ju det här hela processen med att ta fram nya sorter går ut på; ett strikt kontrollerat pollinerande mellan olika sorters äpplen, provodling och så, once in a lifetime, en ny sort med goda äpplen! Tänk att få döpa en ny äpplesort...

  • Like 2

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
vildmark

Vildapelns kärnor är lätta att gro. Fördelen med att ta en ympstam från vildapeln är att den är anpassad för vårt klimat och dessutom får en bättre rot. Större rot ger bättre näringsupptag och således större fruktskörd. 

Aroma.. Katja och Ingrid Marie gillar jag..

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
lasse_c

Nämen är det inte lilla Ingrid-Marie!

20170225_083932.thumb.jpg.e0a136ed7179034344d11ecd8b18a6e1.jpg

Stor skillnad i grobarhet på odlade äpplen och vildapel? I krukorna finns kärnor efter svensk frukt, nyligen konsumerad (Ingrid-Marie, Rubinola och Cox Orange). Tackar för inspirationen!

 

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
Dansken

Ingrid Marie är mitt favoritäpple så jag kommer och pallar ett hos dig när träet har växt till sig ;)

Min far hade ett James Grieve träd som han var mycket rädd om- dom var också goda.

För övrigt borde vi vara mera rädd om goda Svenska frukter i stället för att importera  kemikaliedoppade Italienska och Franska äpplen som smakar av sockerbetor

  • Like 2

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
ÅlandsFilip

Passar på att fråga när det finns en tråd så passligt. Min farbror har en äppelodling han tänkt ge upp eftersom träden inte ger så mycket längre och det är mycket arbete.

Träden är rätt stora nu. Kan man gräva upp dem och köra ut dem i naturen med lyckat resultat? Tänker att det finns saker man ska tänka på när man gräver upp dem osv.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
lsjonsson

Jag tror att du ska fråga din farbror el. rådfråga på en handelsträdgård om råd, hur stor grop du måste gräva, gödsling, ev matjord. Jag gissar att din farbror kanske sitter inne med lite kunskap i ämnet eftersom han har en äppelodling o måste ha fått lite tips under sin resa gång.:thumbsup:

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
M-Ola
3 hours ago ÅlandsFilip sa:

Träden är rätt stora nu. Kan man gräva upp dem och köra ut dem i naturen med lyckat resultat? Tänker att det finns saker man ska tänka på när man gräver upp dem osv.

Nu är jag ingen expert men skall man flytta träd som växt länge på platsen bör man ta med lika mycket jord som kronan är stor över marken. Dvs att vuxna träd är svåra att flytta. Finns speciella maskiner för detta, men när man gjorde det i Malmö för några år sen med 20 år gamla oxel-träd så fick man ta hit en maskin från Tyskland. Tror notan stannade på ca 30.000:- per träd. Då flyttades ett fyrtital har jag för mig.

Verkar finnas ett företag här nere som flyttar träd i varje fall: Flytta träd

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
ÅlandsFilip

Ja, riktigt så stora är dem inte. Tror det är en liten "prova om det går" grej. Träden blir eldade eller får växa på plats annars.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
Galne

Det man kan göra är att skära ner i marken och korta in rot system så det matchar kronan, för då kommer trädet lägga kraft på att skjuta nya rötter i stället för tillväxt nästa säsong. Läste en del om detta på nätet när jag köpte huset och förra ägaren ville flytta päronträden de planterat i samband med deras döttrars födelse.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
lsjonsson

Se där ja! Det var ju en intressant lösning. Går det även att kapa ner det i toppen en bit så att det blir mer lätthanterligt? Frågan är bara en fundering som jag fick.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
Galne

Vill minnas man skulle beskära på våren, kapa rötter på hösten och flytta våren efter!

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
lsjonsson

Ok!

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
lasse_c

Min lilla äppelodling är snart klar för omskolning i nya krukor.

20170402_093130.thumb.jpg.8be934d37a1310267b849b5b98f5746e.jpg

  • Like 2

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
lasse_c

Om någon vecka ska här ympas!

20170427_180445.thumb.jpg.9b6fa4e41cfd71367c177d13b101b100.jpg

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
lasse_c

Då är jag igång.

20170506_131518.thumb.jpg.2340eb75730195ade184ee370b89da7d.jpg

Viktigt att ympen är jordad...

 

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
Finn Inge Vidare
16 hours ago lasse_c sa:

Viktigt att ympen är jordad...

Å fasen! då förstår jag varför det inte funkar för mig vid mina försök!:rolleyes:

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
alias
På 2017-02-15 at 09:53 lasse_c sa:

Koympning var ett nytt ord för mig men speglar bra det jag håller på med. Har gott om vildapel i åkerkanter och i hagarna. Hittar man söta äpplen så skulle jag gissa att det handlar om någon äldre sorts odlade äpplen eller kanske rent av en urgammal ympning. Frukten på ett vildapelträd är inte "god" för människor.

Att odla kärnor står på min lista och efter vad jag läst och lyssnat mig till ger dessa träd ytterst sällan en god frukt (men mycket användbara stammar för ympning). Det är ju det här hela processen med att ta fram nya sorter går ut på; ett strikt kontrollerat pollinerande mellan olika sorters äpplen, provodling och så, once in a lifetime, en ny sort med goda äpplen! Tänk att få döpa en ny äpplesort...

Såg denna dokumentär för några dagar sedan:

https://www.svtplay.se/video/9914623/urshults-applekungar/urshults-applekungar-avsnitt-1

Där nämns bl.a. begreppet "koympning".

Förövrigt en helt klart sevärd dokumentär om ett fenomen och hantverk som håller på att försvinna...

 

MVH
Alias

  • Like 2

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
Finn Inge Vidare

Läsvärda Böcker för ämnet och som alla är skrivna av Anton Nilsson en verklig entusiast som kunde sin sak, pomologernas guru!

  1. Våra Äppelsorter: innehåller beskrivning på 257 sorter med lite historik Utgiven av Allmänna Förlaget.       ISBN nummer 91-38-09727-3
  2. Våra Päron, Plommon och   Körsbärssorter.  Utgiven av Karlebo Förlag AB  ISBN nummer 91-85026-34-4
  3. Ympning av fruktträd.        utgiven av ICA Bokförlag. ISBN nummer 91-534-1460-8

Finns troligen inte att få tag i nya utan det är antikvariat eller Tradera som gäller!

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
lasse_c

Detta ska ta mina koympningar till nya höjder i vår!

20170830_162755.thumb.jpg.e4e6310371d1fb97a867333c3793f0c5.jpg

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
Finn Inge Vidare

För flera år sedan skulle man ha ympat då det blivit ett katastrofalt frukt och bär år!

I skogen kanske ett tak av björk sparat frost känsliga äppelblommor.:(

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
vildmark

Jag har fått skapligt med frukt och bär.. men så är man ju biodlare med..

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
lasse_c

Glöm inte bort att komma ihåg att ta ympriset nu! Här är en näve blandat från mina egna träd. I veckan hoppas jag få besöka diverse vänner och kollegor och nypa lite i deras.

20180107_132545.thumb.jpg.8cedf5643b2e1acc7944336ec01038b6.jpg

 

  • Like 1

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser
vandraren

Men.... 7/1 var senaste inlägget i denna, vad som blivit, ymptråd. Hur har det gått denna säsong? Ge oss mer! Känner en här förekommande ympare, så viss koll har jag... Gräver själv ner lite äpplen/vildäpplen här och där, istället för att kratta upp dem och sedan slänga dem! Bättre att få ett litet spirande träd, och sen få hjälp med ympning.

Således ett tips till trådstartaren oxå: gräv små grunda gropar här och där, trampa i ett äpple och vips har du trän, som vissa blir foder i sig, medan andra klarar sig och bär frukt för djuren om några år. De kan nog inte planteras för tätt heller? Har sett dem nästan bilda snår på sina ställen. Och i Bohuslän växer apel så det knakar!

p.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att lämna en kommentar

Skapa ett konto

Registrera dig för ett nytt konto i vårt samhälle. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här.

Logga in nu

  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    Inga registrerade användare tittar på detta sida.

×