Hoppa till innehåll

Foxtrot Echo

Recommended Posts

Jag vet att man inte kan generalisera kring raser, alla hundar är individer och det mesta hänger på föraren osv.
 
MEN; om man ändå ska göra ett försök till generalisering när det gäller förighet och lydnad under jakt hos älghundsraserna?
 
Jag jagar mest i Västsverige, på flera olika marker, med det gemensamt att de är relativt små, och att vilken älg som är lovlig ofta är hårt reglerat. Att kunna kalla av hunden när den fått tag på fel älg, eller när det går ur marken, blir då viktigt om man vill ha bra jakt. 
 
Den absoluta majoriteten av älghundar jag jagat med under 25 år har man när de väl fått älgkontakt haft tre alternativ för att kunna koppla hunden: Skjut älgen, kasta sig efter och ta hunden ala fotbollsmålvakt vid lämplig vägkorsning, eller låta hunden stå kvar och skälla/förfölja tills den tröttnar.
 
Men i min närhet finns/har funnits även tre duktiga (inget fel på jaktlusten) älghundar (Laika, Karelare och Gråhund) som jag när jag lånat dem, utan att känna hundarna extremt väl, utan problem kunnat kalla av direkt på ståndet (om de ex stått med en icke lovlig älg) och två av de tre även på lite distans.
 
Man behöver ju inte läsa så många provberättelser från ex älghunds SM för att inse att den typen av förighet/lydnad är rätt ovanlig på hundar som dessutom jagar bra. Förutom arv och genetik kommer ju som bekant även förarens intagning in som en viktig variabel för hur lydig hunden blir.
 
MEN; om man då ändå ska ge sig på att generalisera: Finns det någon av älghundsraserna som ger bättre odds än andra för att få en hund med både stor jaktlust, lydnad och förighet enl ovan?
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Tror som jämta att det sitter mer i föraren än i rasen. Nu är jag väl inte rätt man att uttala mig, då min inkallningsnivå ligger mellan alternativ 2 och 3....

Jag tror det kräver lite mer att dressera en älghund än många andra raser, då den ska jobba självständigt långt från föraren. Jag har sett flera väldresserad hundar, som också varit osäkra, med följden att sök och förföljande varit bristfälligt. 

Generellt är det ju mycket lättare att dressera en hund med mindre jaktlust.... Ska du skaffa en hund så kan du läsa mycket av provberättelserna från jaktproven hos föräldrarna.... även om jag är av övertygelsen att lydnad inte är nedärvbart, så ger det en hint...

Dessutom tror jag du har lättare att lyckas med en hund utan långa förföljanden, samt en som bryter ståndskall självmant. Sammarbete är också något att hitta på.....det är iaf jag övertygad om att det är till viss del nedärvt....

Nu är jag långt ifrån rutinerad, men det är iaf lite av dom tankar jag har...

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Inga rasföreträdare som har något att säga i frågan?

Nästa vinkling då; att nå fram till vilkorslös inkallning på distans från ståndskall med en älghund, eller vilkorslös inkalning från fullt drev på distans av typ en drever. Vilket är svårast?

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

All grundläggande dressyr är den samma hos alla hundraser oavsett om det är jakt- el. sällskapshund men sedan beror det mycket på husse o matte o tiden man lägger på den. Det är nyttigt att gå på dressyrkurser med olika hundraser från valp- o unghundstadiet o lära den att man inte ska busa m. m. utan komma direkt till husse/matte. 

Vad beträffar inkallning så finns det olika lösningar. Ett ex. som jag läste om för länge sedan o det var en älghund. Husse hade tränat den med att komma genom att gnida 2 stenar mot varandra (samma stenar alltid i fickan o stenar är ju delvis ett av de naturliga inslagen i naturen.) o sedan gav han hunden en bit pannkaka o det funkade kanonbra. Han gjorde så även på jaktprov. Jaktprovsdomaren var mäkta imponerad när hunden kom med blixtens fart o lämnade älgarna vid fullt ståndskall.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

1 hour ago Foxtrot Echo sa:

Inga rasföreträdare som har något att säga i frågan?

Nästa vinkling då; att nå fram till vilkorslös inkallning på distans från ståndskall med en älghund, eller vilkorslös inkalning från fullt drev på distans av typ en drever. Vilket är svårast?

Vad som är svårast beror på den specifika hundens motivation att göra det den gör (i.e. jagar). Rent krasst handlar inkallning bara om två saker. Det första är att hunden måste förstå vad inkallningen/kommandot betyder. Det är väl den lätta biten. Det andra är att när väl hunden förstår det måste den även vilja komma, dvs. vara motiverad att komma på given signal. 

Problemet är att när hunden jagar så är den (förhoppningsvis) väldigt motiverad att göra just det, vilket gör att din inkallning måste vara än mer motiverande för hunden än jaktsituationen den befinner sig i för att fungera där och då. Så i princip det som avgör huruvida ens inkallning fungerar eller inte är hur väl du lyckas motivera hunden att komma på given signal...å där är alla hundar individer med olika preferenser.

Det man möjligtvis kan göra (iaf. teoretiskt möjligt) är att, förslagsvis i tidig ålder, starkt betinga inkallningen så att den så att säga sitter i ryggmärgen på hunden. Dock tror jag det är väldigt svårt med jakthundar, framförallt med de som arbetar längre från föraren, då betingningen även måste göras i jaktsituationer för att sitta ordentligt, vilket gör att vi är tillbaka på det där med motivation i jaktsituationen.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det handlar inte om motivation, det handlar om att hunden ska komma. Punkt. Du kan aldrig vara roligare än jakten, så hela poängen i inkallning är helt enkelt träning. Hunden ska komma helt villkorslöst, alltid och det gör man genom att träna träna träna. 

Titta på fågelhundarna (spaniel, vorsteh, setter etc), jaktlusten i dom hundarna får nog anses extremt hög men förarna lägger också ner tusentals (!) timmar på att träna dom då dom inte blir jaktdugliga om dom inte lyder. Så skillnaden är nog att en helt ouppfostrad spets, drever eller liknande kan fortfarande göra nytta i skogen och incitamentet för att lägga ner dom timmarna blir mindre och därför blir det inte gjort.  

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det är en ganska stor skillnad på en fågelhund och en älghund!

En fågelhund arbetar hela tiden i kontakt med föraren. En älghund ska däremot arbeta självständigt, ofta några km från föraren. Jag tror inte det är så svårt att dressera en älghund till ovillkorlig lydnad!

Men....att göra det utan att det påverkar självständigheten är betydligt svårare!

Jag vet inte vad du har för erfarenheter av älghundar....själv har jag inte jättestor erfarenhet, men har haft 4 pointrar, 1 vorsteh, samt har numer en labbe....vad gäller spetsar så här jag haft tre finnspetsar, en jämthund samt två gråhundar....varav jag har en nu!

Dacke är istort helt odresserad, men.....det är den bästa hunden jag gör, släpper jag honom blir det till 99% jakt!

Hade betydligt bättre pli på de tidigare spetsarna, men dom var inte eller i närheten vad gäller jakten.... Sen är det nog mycket som påverkar i arv mm, men...vill ändå påstå att det kräver enormt mycket mer erfarenhet att dressera en spets än en fågelhund, utan att det ska påverka jakten!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

48 minutes ago Skånepåg sa:

Det handlar inte om motivation, det handlar om att hunden ska komma. Punkt. Du kan aldrig vara roligare än jakten, så hela poängen i inkallning är helt enkelt träning. Hunden ska komma helt villkorslöst, alltid och det gör man genom att träna träna träna. 

Titta på fågelhundarna (spaniel, vorsteh, setter etc), jaktlusten i dom hundarna får nog anses extremt hög men förarna lägger också ner tusentals (!) timmar på att träna dom då dom inte blir jaktdugliga om dom inte lyder. Så skillnaden är nog att en helt ouppfostrad spets, drever eller liknande kan fortfarande göra nytta i skogen och incitamentet för att lägga ner dom timmarna blir mindre och därför blir det inte gjort.  

Du blandar ihop önskvärt resultat med mekanismen som leder till resultatet. Det enda du har att jobba med för att uppnå det önskade resultatet, oavsett hur många utropstecken du sätter bakom "punkt", är att få hunden att först förstå vad du vill den ska göra och sen motivera den att göra just det i en given situation. Det är liksom hela grunden i dressyr, oavsett om du tränar fågelhundar, lydnadshundar eller älghundar.

För att få ett stadigt beteende (skapa synapser i hjärnan som leder till att hunden gör det utan att tänka, per automatik eller ovillkorligen om man föredrar det ordvalet) krävs sedan antingen otroligt hög motivation eller massor av repetition för att befästa det.

Det svåra är sedan givetvis att tillämpa detta i praktiken och för det finns det som sagt mängder av tekniker och metoder, men grundprinciperna är detsamma och de kommer vi inte ifrån. Förstår man dem blir det mycket enklare att anpassa sin träning efter sin hund och oftast skulle jag säga blir det mer (tids)effektivt också. :)

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Har tränat brukshundar många år och provat olika ledarskaps stilar i förhållande till syfte med hunden.  Det ena utesluter inte det andra som jag ser det.

Självständighets kravet förekommer också inom bruks träningen där lydnad är en av grundpelarna i de flesta fall och vilar på en relation av samarbete mellan hund och förare mera än total lydnad. Även om det brukar vara resultatet av samarbete. Jag ser inte varför lydnads träningen med jakt raser skulle försämra  jakthundars självständighet?

Självständigheten är väl själva kärnan i en jaktras eller? Lydnad handlar väl mera om vilken relation till föraren hunden har.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag menar inte att lydnaden försämrar jakten. Men gör du lite fel med en älghund så kan du ta bort självständigheten, och hundens focus ligger på att ha koll på föraren och vara denna till lags istället för att springa iväg en km och leta älg....

En fågelhund jobbar ju hela tiden i princip under förarens uppsikt, och det gäller sig naturligt att den här uppmärksamhet på föraren....

Jag vet inte mycket om brukshundar, men är det inte så att du sätter dom på att spår, och sedan ska dom lösa uppgiften!? En spets....eller för den delen en drivande hund arbetar ju i princip självständigt från det att du släpper den.... 

 

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag förstår,

Helt rätt när man tränar sök eller spårning inom bruks. Men vallning är också bruksarbete och där ligger fokus på att få styrning på fåren tex att gå i en viss riktning.

Föraren och hunden har samma mål. Varför föraren inte toppstyr utan dirigerar. Men båda är lydnad.

En tränad bruks vallhund arbetar i timmar på flera kilometers avstånd men ändå dirigerad av föraren utan problem. Tänkte bara den tekningen skulle vara användbar när man tränar älghund.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jaha, inga rasskillnader då alltså. Tack för svar!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser
  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.








×
×
  • Skapa ny...