Konsten att jaga med tråkiga vapen

[marcus.söderlund]

När väl inlägget hamnar ute så har jag suttit o småskrivit på det ett par kvällar. Inte för att det ska bli långt eller "intressant"utan för att jag inte vet riktigt varför jag gör det eller om jag förväntar mig någon reaktion/kommentar.

 

Jag har som många vet sålt iväg precis allt "roligt"i vapenväg.

Kvar finns en använd beretta 391 12/76 med kortaste pipan. Inge vidare skyttevapen men passar bra som fan för jakten för mig då.

En väldigt sleten 1-skotts revolver för avlivning/grytjakt..

"Nytt" in är en tikka t3 i bifrostkolv. Med 3 olika sikten. Ett dag, ett skymning/skytte och ett natt. ( kallas fula ankungen )

Samt mitt första vapen som är påväg hem igen ( ser fram emot detta mest! ).

Suttit och funderat ett par ggr sista veckorna om man skulle ut och jaga men nä, lusten och motivationen faller inte in alls. Finner ingen glädje i att ta fram dessa vapen direkt och gå ut. Dels för att jag har mkt annat att göra hemma och vill ha så mycket tid som möjligt med grabben som blivit min värld!

 

Men det jag funderar på är, varför känns det såhär? Jag är en notorisk bössbytare av rang, jag har få vapen jag ångrar att jag sålt och jag har ett drömvapen jag vill köpa framöver. Men det jag har nu ger så lite inspiration att gå ut så jag låter bli?

Vapnen har inte ens en stor del i upplevelsen och absolut inte dom jag har nu. Det är mer som en hammare för en snickare. Men hur kan vapnen man har styra om man faktiskt tar bössan och går ut eller ej?  Jag öppnar vapenskåpet nån gång ibland nu. Tittar på prylarna o stänger igen.

 

Är det materiella tingen så viktiga undermedvetet så jag låter bli eller är det bara det ökända livspusslet som styr? 

Hundarna styr mycket  om de blir jakt eller ej. Men vapnen?

Är man ensam om att tänka såhär eller har fler känt liknande?

 

Vad ska man göra åt saken? Nu är inte lönnmord på nått rådjur en favoritsyssla för mig men det tar emot bara att ta sig ut?  Härlig tid att beskåda naturen och allt dom rör sig ute nu

 

Eller har det kanske inget direkt med vapen och göra öht utan bara ens ( för stunden? ) svinkande intresse?

 

Om det är prylarna som gör det så hoppas jag verkligen att mitt första riktiga vapen kommer skapa suget att ta sig ut igen, den bössan är nog minst värd, sämsta köp men mest affektionsvärde av alla jag haft öht otvivelaktigt.

 

Må gott och ha en underbar kväll gott folk!

//Marcus

[Bubs]

Intressant ämne, och något jag kan känna igen mig i. Själv så har jag en tikka m65 med en kikare på som förvisso skjuter väldigt bra men det ger inte den där känslan. Något undermedvetet gör så att den aldrig får rastas, utan den bössan som har fått följa med istället det gångna året är min Mosin Nagant m38. En mycket pricksäker tikka med fin slutstycksgång och kikare vs en extremt grovhuggen ryss bössa med öppna riktmedel som använts i krig, men på någe vis så vinner ryssen. Det är ett svår förklarat fenomen, men jag är av övertygelsen att vapen har en själ... Själv dras jag till vapen med en historia, något som har haft en riktigt inverkan på världen. Sen kanske dessa inte är det bästa vapnen, men det är dom som får mig ut på banan/jakt. Kalla det klokt eller inte, men det är en svår sak att förklara för någon som inte är av samma uppfattning. 

[karelsk blandning]

Vad för något är roligt, bara det fungerar och alltid fungerar när det ska användas. Jakt utan hund är inte jakt utan tids fördriv eller hämta mat anser jag iaf.

Det roligaste jag äger är nog en sliten ompipad sako 6ppc med bartlein pipa som alltid skjuter bra.

Efter den är nog min ompipade winchester 70 super grade i 338wm som det blev för tung pipa på så används inte lika mycket nu mer. Hade med den 3 turer förra året och sköt 4 älgar så jobb skapar den.

Sen är det en tikka t3 i 9,3x62 med plast kolv som ser äcklig ut, har rista in vad jag skjutit med den för att hålla koll så det har nog inte gjort saken bättre och att blåneringen halvt försvunnit.

Har sen nån till som håller på funderas att byta ut och ändra om lite i skåpet men det tråkiga fungerar ändå.

Är nog mer hur det känns för stunden att det är tråkiga grejer, du vänjer dig när du inte is byta mer och använder dom du har istället.

I år känns jakten bättre med nytt i laget men ändå inte riktigt bra, en hund kort och hade velat ha kvar karelaren. Då hade det nog varit bättre.

Inte mycket göra åt utan bara beställa en ny och hoppas att det fungerar med det man har annars kan man vara hemma eller på jobbet kanske.

ta dig en tur i höst norrut och jaga på nya markerna och kom hemifrån en stund.

[Mr P]

Barnen har en tendens att få en att skifta fokus från det man har tyckt om ett tag, men dom växer upp fortare än man tror.

[Sako_Finnbear]

För min del spelar vapnen en stor roll då jag alltid varit mycket vapenintresserad

och har sysslat med skytte betydligt längre än jakt. För min del är det helheten,

jakten, naturupplevelsen, ett vackert vapen och en god kopp kaffe, som "gör det".

[KJE81]

Jag har gärna vapen som är välgjorda och vackra att se på, mycket gravyr, fint trä och förstås blånerade pipor...stockkonservativ så inga plastraketer, rostfria pipor eller dylikt. Men när jag började jaga så jagade jag med arvegods av olika slag, bland annat en gammal BRNO ZH305 och det gick ju det också, men jag antar att man blir bortskämd med tiden

[Droggot]

För mig blev det tvärt om när jag fick barn.
Innan barnen kom så hade jag tusen intressen och jakten var bara ett av dom.

När första dottern kom så försvann så gott som all fritid och då blev jakten desto viktigare.
Sen kom andra dottern och nu är det nästan bara jakten jag har kvar som fritids intresse.
Man fick helt enkelt prioritera och jakten är nog det jag alltid kommer att ha kvar vad som än händer.
 

[Daltorpet]

Jag kan hålla med till viss del, vapnet gör stor skillnad för upplevelsen. Jag har fem bygelrepetrar i olika kalibrar som jag använder till allt från jakt på storråttor till jakt på älg och björn. Det är en fröjd att få plocka med sig någon av dessa ut på en jakt eller skjutbana.

 

Jag har också en välskjutande Sako Vixen med både kikarsikte och ljuddämpare. Det blir inte alls samma nöje att plocka med den ut så den står mest och samlar damm.

Jag tycker helt klart man ska ha bössor som man trivs med, det är ju en stor del av jakten att bara vara där och njuta. Det är lite som att skaffa en hund eller jaktform för att jaga ett vilt som blir lättskjutet istället för att satsa på något man tycker är kul och brinner för.

[MagnusN]

Mina vapen ska vara som en bra skruvdragare - inte vackra men en fröjd att använda. Hellre 2 bra än 6 mittemellan om jag tvingades välja. Plast passar mig bra. Det är inte vapen som driver mig ut på jakt eller till skjutbanan.

[Roleinwe]

För mig är vapen och kalibrar enbart verktyg med så lite blingbling som möjligt.

Tyvärr är ögonen av samma ålder som resten av kroppen närmare 70 så numera krävs det kikarsikte.

För övrigt finns det inga tråkiga vapen eller kalibrar möjligtvis inte optimala för ändamålet.

Det viktiga är att vapnet anpassas till skytten och inte som ganska vanligt tvärt om.

Det jag kan beundra är ett bra arbete av en skicklig smed.

[Hipshot]

Tycker det låter som svajjande motivation, som några varit inne på redan så har barn och hela köret förändrat livet. Du saknar motivation och du öppnar skåpet för att vapnen ska "tala till dej"... motivera dej. Har varit i samma sits, är väl delvis kvar där, och jag har märkt att en ny bössa ny kaliber kan motivera en igen. Du är väl inne på samma.. du förändrar garderoben osv för att komma tillbaka. Är det månde skälet till att du köper tillbaka din första bössa..som jag förövrigt missat vad det var för något..?

Samtidigt.. 

Det är liksom ok att göra annat/vara hemma.. skogen finns kvar och viltet likaså. 

Jag fick en enorm dipp när jag förlorade jakten på stortippen, det var så sjukt kul att härja där, så ofantligt mycket fågel.. sen rök det, allt dippade. All annan egen jakt vart rätt seg.. tappade tom motivationen att jaga räv. Paradoxalt nog så åkte man ut ändå.. vilket resulterade i en period med dåliga skott alt bomskott rätt och slätt. 

Nu är en bra tid att göra annat, skita i jakten, ge fan i vapenskåpet.. när sensommaren infinner sig så har det kanske hänt ngt? Då börjar det locka igen?

[exabit]

Kanske blir lite roligare till hösten? Är ju trots allt maj nu med naturens barnkammare i full fart

Önskar att jag hade utnyttjat tiden bättre när jag var singel. Nu med fru och barn och extra körigt på jobbet så är det så jäkla många måsten så man blir spyfärdig stundtals. Att ens hitta några timmar på helgen då för att ta sig ut ensam och göra nåt kul blir svårt. Plus att det alltid finns en känsla av samvetskval när jag är ute själv och vet att grabben och frugan gör något annat ensamma.

Jag har förstått alltmer i efterhand att farsan var en riktig egoist när vi växte upp. Gjorde väldigt sällan något med oss barn som han inte själv var intresserad av. Lämnade oss hemma med morsan på helgen medan han åkte till min farmor och spenderade stor del av helgen där. Det känns helt obegripligt att man kan bete sig så och jag vill absolut inte bli en sån farsa. Alltså, han gav mycket gott också med natur, fiske och jakt, men det känns jäkligt konstigt att lämna barnen med sin mamma på helgen.

Så jag har hamnat i nåt martyrträsk där jag känner att tillvaron ska vara jobbig och fritiden minimal - då är det normalt och ingen kan klaga i efterhand  

Har flera gånger försökt lägga ner jakten och satsa på fotograferandet istället, men det är ännu värre för där känner jag betydligt större prestationsångest än vid jakt. Det är liksom ok att vara ute och jaga tio gånger utan att skjuta ett skit, men med kameran måste man ha med nåt hem varje gång.

Egentligen skulle man bara dra ut i skogen med kaffetermos och mackor och en handkikare. Det hade f-n räckt hur långt som helst...

[KJE81]

7 minutes ago exabit sa:

Kanske blir lite roligare till hösten? Är ju trots allt maj nu med naturens barnkammare i full fart

Önskar att jag hade utnyttjat tiden bättre när jag var singel. Nu med fru och barn och extra körigt på jobbet så är det så jäkla många måsten så man blir spyfärdig stundtals. Att ens hitta några timmar på helgen då för att ta sig ut ensam och göra nåt kul blir svårt. Plus att det alltid finns en känsla av samvetskval när jag är ute själv och vet att grabben och frugan gör något annat ensamma.

Jag har förstått alltmer i efterhand att farsan var en riktig egoist när vi växte upp. Gjorde väldigt sällan något med oss barn som han inte själv var intresserad av. Lämnade oss hemma med morsan på helgen medan han åkte till min farmor och spenderade stor del av helgen där. Det känns helt obegripligt att man kan bete sig så och jag vill absolut inte bli en sån farsa. Alltså, han gav mycket gott också med natur, fiske och jakt, men det känns jäkligt konstigt att lämna barnen med sin mamma på helgen.

Så jag har hamnat i nåt martyrträsk där jag känner att tillvaron ska vara jobbig och fritiden minimal - då är det normalt och ingen kan klaga i efterhand  

Har flera gånger försökt lägga ner jakten och satsa på fotograferandet istället, men det är ännu värre för där känner jag betydligt större prestationsångest än vid jakt. Det är liksom ok att vara ute och jaga tio gånger utan att skjuta ett skit, men med kameran måste man ha med nåt hem varje gång.

Egentligen skulle man bara dra ut i skogen med kaffetermos och mackor och en handkikare. Det hade f-n räckt hur långt som helst...

Det är samma här, jag utnyttjade tiden dåligt när jag var ensamstående och nu med fru, stort hus under pågående renovering och gård med massa byggnader och mark som ska underhållas samt två barn, varav ett är under året så blir det alldeles för lite tid för jakt.

[culot]

Jag förstår inte varför frugan snackar om nya Gardiner när jag vill ha en ny bössa ?? 

Ellr han som sa Köpa mat nu när vi inte har en droppe i huset ?? 

 

Men jag vet Tids-ryggsäck  och  Ekonomi-ryggsäck  gör att saker blir trist.

När jag slutade tävla så var det för att  jag kände att jag " smet "  vilket vart en Ryggsäck som gick ut över skyttet

Ska man ligga på nån  nivå i Sporting så var man även då tvungen att lägga ner mycket tid och en smula pengar.

[exabit]

8 hours ago KJE81 sa:

Det är samma här, jag utnyttjade tiden dåligt när jag var ensamstående och nu med fru, stort hus under pågående renovering och gård med massa byggnader och mark som ska underhållas samt två barn, varav ett är under året så blir det alldeles för lite tid för jakt.

Därför blir jag ännu mer förvånad nuförtiden att folk inte verkar fatta att de har mycket mer pengar än tid. När jag säljer saker ska det åkas och hämta prylen och lägga två timmar på det trots att jag skrivit i annonsen att frakt ingår. DET är riktigt jävla skumt! Och det är INTE för att de vill träffa mig  

[marcus.söderlund]

Många bra och intressanta svar här!

Kommer ta mig tid framöver och svara/fråga när jag kommer på saker. 

 

Men många har bra infallsvinklar.

 

Just barnet mitt har gjort allt annat rätt blekt i jämnförelse, dom som känner mig skulle inte kalla mig barntypen innan jag sj fick en son. 

Samt gården som tar mkt tid och tankar från en. Nu har jag ingen megagård direkt så långt ifrån, men iaf runt 30 hektar o de finns en hel del jobb o göra på denna plätt😁 vilket jag tycker är roligt som fan oxå!

 

Sålde av allt typ av värde och lägger pengarna som handpenning på hjulingen, ja jag har mer behov av en bra sådan än en fin bössa🙄 och de känns bra även om de sved o sälja finbössan.

 

Hippen: min första bössa är en ombyggd mauser m96 med en trevlig träkolv som är byggd av han som sålde den till mig från början. Inge märkvärdigt alls men en bössa som jag använt mkt o fällt en del med och bössan är utformad som en bra jaktbössa enligt mina kriterier. Mest av nostalgiska skäl dock.

 

Sammanfattat så tar sonen mest tankar och tid, gården därefter och hundjakten  därefter.

Tappade ännu mer lust o sug av jakten efter beskedet med försenad grävlingsjakt. Den ser jag alltid fram emot och planerar semestern kring den😓

 

Nu gör jag kväll. Tack för alla dess svar o skönt att veta att man inte är helt själv om att uppleva detta.

[karelsk blandning]

Fanns en sako 6ppc på blocket, den kan vara kul ha.

 

Till en rolig jakt bössa måste en rostfri pipa och stock I något dött material vara bra, gärna byggd lätt och smidig. En fällbar stadig stock hade varit fint i hölster säcken.

Jag bär iaf mina bössor mer än skjutande under jakten så jag har börjat uppskatta lättare vapen och för ryggen fungerar det bättre, men samtidigt vill jag ha kort pipa, dämpare och en långskjutare i samma bössa helst.

 

[Joacim]

Jag upplever precis samma som dig och har börjat sälja av allt oväsentligt, kvar finns 1st Browning AB3 I 30-06 med ett Hawke 4-24 samt en hagelbock och en SvS med hanar. Även bocken hänger lite löst. 

Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som gör att jag numera kollar väldigt begränsat på vapen och utrustning. Jakten finns med mig än i form av att jag fortfarande kollar en hel del Youtube osv men att rent praktiskt ta mig ut har blivit en hög tröskel och istället far jag runt som en dåre i bilen kring 22-22.30 och söker av efter grisar som ställer till oreda i spannmålen men än har jag inte behövt vända hem efter bössan. 

Jag har istället skaffat mig ett nytt intresse som även det börjar gå över styr och det är kanske just det som kan vara den springande punkten, när saker går över styr då finns det en vändpunkt och allt som går uppåt har ett fall förr eller senare, kan det vara så att du är påväg ner nu och när grabben växt upp en smula och ni fått ordning på gården så börjar det tugga på upp igen? 

Jag tror dock att det är bra att ventilera tankar som dessa på forumet och jag är den första att skriva under på att det gör något med den där "våndan" och tankarna/bristen på gnistan. Numera skriver jag väldigt begränsat här inne men just här va igenkänningsfaktorn för stor för att låta bli. 

Så va inte orolig, det kan kännas tomt utan de där ständiga tankarna där om den bästa bössan, bästa kalibern eller bästa optiken men bara låt det hållas och ta hand om familjen och de dina. 

Mvh Joacim 

[sidelock]

Jag tänker inte så mycket på bössor längre, men mest för att jag är så glad för de jag har. Det är inte mycket att bättre på längre och de är roliga att ta ut allihop.

Samtidigt, i skiftet april-maj stängs jaktfunderingarna ner till 90%. Då börjar min sommarsäsong med odling, fjäderfä, slaktkaniner, lantrassvin och biodling. Där blir ett ordentligt uppehåll och även om jag fuskar lite på bockjakt etc så tar jaktfunderingarna vid ordentligt först i oktober när kalkonerna är levererade, bina invintrade och kaniner och grisar ligger i frysen.

[MagnusN]

Lusten till allt möjligt tryter i perioder. Har jagat väldigt lite sedan hundsäsongen tog slut och då gillar jag verkligen kråkjakten. Beror på mkt jobb, långtidssjuk unge, frånvaro av det vanliga jaktsällskapet mm som gör en sliten och omotiverad. Brukar ofta tycka att det är skönt att komma iväg på något annat när det är mycket i vardagen men inte den här perioden.

[Dahla]

 

[hs_merkel]

Har tappat suget helt, först dog hunden, var tvungen att tacka nej i sista sekund till valp. sen blev det bråk om marken. Sen blev jag sjuk. Inte jagat på hela säsongen, missa även bäver jakten och kråkjakten. Hoppas jag får vara med i höst? Känns som bössorna inte spelar någon roll längre, visst fundera man på olika byggen sen tittar man i skåpet att de mästa dör nog av de som finns där?

Ser fram mot grävling/gris jakten med hund I augusti 

[karelsk blandning]

1 hour ago hs_merkel sa:

Har tappat suget helt, först dog hunden, var tvungen att tacka nej i sista sekund till valp. sen blev det bråk om marken. Sen blev jag sjuk. Inte jagat på hela säsongen, missa även bäver jakten och kråkjakten. Hoppas jag får vara med i höst? Känns som bössorna inte spelar någon roll längre, visst fundera man på olika byggen sen tittar man i skåpet att de mästa dör nog av de som finns där?

Ser fram mot grävling/gris jakten med hund I augusti 

Surt nånting när det blir sådär med marken och ännu tråkigare med hunden, har haft samma men markerna löste sig och ny valp hittade hit.

Så det kanske blir nån älg även i år, varit hämta s&b 3-12 jag köpte i helgen nu ikväll.

[hs_merkel]

På 2021-06-02 at 22:14 karelsk blandning sa:

Surt nånting när det blir sådär med marken och ännu tråkigare med hunden, har haft samma men markerna löste sig och ny valp hittade hit.

Så det kanske blir nån älg även i år, varit hämta s&b 3-12 jag köpte i helgen nu ikväll.

De ordnar sig! Men för tillfället känns allt piss!

[karelsk blandning]

2 hours ago hs_merkel sa:

De ordnar sig! Men för tillfället känns allt piss!

Jo det blir fort så å ännu värre om man står utan hund plötsligt.