Hoppa till innehåll

Vem fäller älgen?


Älgflugornas Herre

Recommended Posts

Ibland känns det som om vissa jägare är viltmagneter. Man får en känsla av att viltet alltid kommer till just dem. Hur kommer sig detta? Har de struntat i sköljmedel när de tvättat sina jaktkläder eller tvättar de kanske aldrig sina jaktkläder? Har de piskat en snok genom bösspipan eller sålt sin själ till djävulen?

Jag har fått tillgång till lite statistik, den gäller ca 60 älgar fällda de sista 15 åren av ett och samma jaktlag om drygt 20 pers. De jagar i Västra Götaland och de flesta jägarna är markägare som bor i jaktområdet. Ett par av jägarna är aldrig med på älgjakten utan fokuserar på småvilt medan de flesta är med några dagar och ungefär hälften är med ofta. Passen lottas så det är inte det som styr vem som får skottchans. 

I grafen här nedan finns statistiken. Tre jägare toppar den varefter de två hundförarna kommer med 5 respektive 6 älgar vardera. Den intressanta frågan är varför tre jägare (passkyttar) sticker ut. Statistiskt sett har alla som deltar aktivt samma chanser så förklaringen måste nog sökas någon annan stans. Jag har två förslag:

1/ dessa passkyttar klarar av att sitta tyst och stilla under längre perioder. 

2/ dessa passkyttar är uppmärksammare och hinner komma i ordning för ett bra skott när chansen uppstår.

Vad gäller punkt 1 så funderar jag på hur pejlar och mobiltelefoner påverkar koncentrationen på omgivningen, den som enkom fokuserar på var hunden är på skärmen blir inte varse ev stänkdjur. Vid punkt 1 kan man även fundera på hur jaktradion är inkopplad, är den kopplad till öronmussla/lurar eller tillåts den ljuda ut i skogen?

Vad gäller punkt 2 så kan det konstateras att ett par av dessa skyttar använder aktiva hörselkåpor aktivt, inte minst för att förstärka omgivningens ljud och därigenom bli varse annalkande djur i god tid, hur används kikare? 

Hur tänker ni när ni ser statistiken? (Ja utöver att markerna/såtarna kanske är så sydsvenskt små att hundarna inte hinner ställa älgarna förrän inne på grannmarken)

image.png.58540a4eb25453feb0f3c49717781e11.png

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

9 minutes ago Älgflugornas Herre sa:

Ibland känns det som om vissa jägare är viltmagneter. Man får en känsla av att viltet alltid kommer till just dem. Hur kommer sig detta? Har de struntat i sköljmedel när de tvättat sina jaktkläder eller tvättar de kanske aldrig sina jaktkläder? Har de piskat en snok genom bösspipan eller sålt sin själ till djävulen?

Jag har fått tillgång till lite statistik, den gäller ca 60 älgar fällda de sista 15 åren av ett och samma jaktlag om drygt 20 pers. De jagar i Västra Götaland och de flesta jägarna är markägare som bor i jaktområdet. Ett par av jägarna är aldrig med på älgjakten utan fokuserar på småvilt medan de flesta är med några dagar och ungefär hälften är med ofta. Passen lottas så det är inte det som styr vem som får skottchans. 

I grafen här nedan finns statistiken. Tre jägare toppar den varefter de två hundförarna kommer med 5 respektive 6 älgar vardera. Den intressanta frågan är varför tre jägare (passkyttar) sticker ut. Statistiskt sett har alla som deltar aktivt samma chanser så förklaringen måste nog sökas någon annan stans. Jag har två förslag:

1/ dessa passkyttar klarar av att sitta tyst och stilla under längre perioder. 

2/ dessa passkyttar är uppmärksammare och hinner komma i ordning för ett bra skott när chansen uppstår.

Vad gäller punkt 1 så funderar jag på hur pejlar och mobiltelefoner påverkar koncentrationen på omgivningen, den som enkom fokuserar på var hunden är på skärmen blir inte varse ev stänkdjur. Vid punkt 1 kan man även fundera på hur jaktradion är inkopplad, är den kopplad till öronmussla/lurar eller tillåts den ljuda ut i skogen?

Vad gäller punkt 2 så kan det konstateras att ett par av dessa skyttar använder aktiva hörselkåpor aktivt, inte minst för att förstärka omgivningens ljud och därigenom bli varse annalkande djur i god tid, hur används kikare? 

Hur tänker ni när ni ser statistiken? (Ja utöver att markerna/såtarna kanske är så sydsvenskt små att hundarna inte hinner ställa älgarna förrän inne på grannmarken)

Jag tror att det är en kombination av punkt 1 och punkt 2, jag vet själv att jag har schabblat bort någon älg genom att t ex surfa på mobilen eller för den delen fastnat med kabeln mellan jaktradio och headset i något i tornet när jag skulle lyfta bössan eller inte ha hunnit få på mig hörselskydden i tid pga hörsnäckan som inte är så behaglig att ha under hörselskydden.

Så nu har jag försökt bygga bort det så gott det går, från och med i år så ska jag lämna mobilen i benfickan hela tiden i passet samt införskaffat Peltor LEP-200 med hörslinga etc så att jag inte har några kablar att fastna med och kan ha hörselskydden i hela tiden...hoppas att det ska ge resultat, att vara tyst i tornet och på vägen dit har jag tillämpat sen tidigare så det fortsätter jag förstås också med :)

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag tror att du har liknande fördelning i många jaktlag. 

När det gäller älgjakt så är det lite förvånande att hundförarna kommer på plats 4 och 5. I de lag jag är med i brukar det gå bättre för hundförarna. 🙂

Det kan nog ha sina förklaringar (små marker, hundar som inte ställer så snabbt, jaktsätt som inte optimerar hundförarens chans att skjuta, och högst eventuellt era hundförares jaktliga förmåga 😉). 

Att sedan en del passkyttar skjuter mer än andra beror i mitt tycke på fokus. De som ofta skjuter tenderar att kunna sitta still och tyst, fokusera på omgivningen för att snabbt upptäcka viltet, samt sist men inte minst så kan de skjuta. De kommer snabbt till säkra skott och tar sina skottchanser. 

De som sitter och talar högt i mobiltelefonen brukar inte skjuta så mycket. Jag skulle vilja hävda att det beror på att de inte är så fokuserade på själva jakten. 

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag tillhör i skov skaran som skjuter mycket, något år alla utom ett djur andra "bara" en älg per/år.

Generalpass stavar jag min lycka, vi har ett antal pass som står för stor del av platser där älgarna tar sin väg via.

Vissa år till andras förtret fick jag general så pass ofta att jag fick en känsla av att andra funderade kring lottningen.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Snabbt till skott skulle jag gissa är det många inte hinner med, har själv skjutit flera älgar när vi varit två st som andra inte alls hunnit med.

Så en bössa man är van hantera och är duktig använda hjälper till sen är det nog en stor fördel vara tyst och stilla på pass.

Jag är iaf dålig på det och talar ofta i telefon när jag ska vara på pass och ändå skjuter älg så länge vinden är bra.

Med bra hundar borde det vara mer älgar skjutna för hundföraren på dom åren om det inte jagas med drivande hundar.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

7 minutes ago karelsk blandning sa:

Med bra hundar borde det vara mer älgar skjutna för hundföraren på dom åren om det inte jagas med drivande hundar.

Det är gråhundar som används.

Åtminstone en av  hundarna skall vara riktigt bra. Men arronderingen är inte den enklaste och marken genomkorsas av ett par landsvägar. Inte  inte blir det lättare av de senaste hyggena, jag har förstått att hunn gärna ställer älgen i ett par tätningar på någon av grannmarkerna. Lite annan arondering och jag tror att statistiken sett annorlunda ut. 

För att förtydliga är tydligen lejonparten av älgarna skjutna på gångstånd. 

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag tror absolut att beteendet i skogen spelar stor roll, hur tyst man är, hur stilla man sitter osv.

Men det vore ju intressant att jämföra med skadeskjutningsfrekvensen på samma jägare.
Vi har en i laget som skjuter mycket vilt, men han skadeskjuter också oftare än andra, vilekt indikerar att han skjuter i lägen där andra väljer att avstå.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

1 hour ago redtop sa:

Men det vore ju intressant att jämföra med skadeskjutningsfrekvensen på samma jägare.
Vi har en i laget som skjuter mycket vilt, men han skadeskjuter också oftare än andra, vilekt indikerar att han skjuter i lägen där andra väljer att avstå.

J2 har upprepade skadeskjutningar. J1 och J3 har inga (vid dessa jakter). 

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag har trots många älgar skjutna på 35 år än så länge haft förmånen att inte skadeskjuta en enda älg.

Tur ja säkert, men jag har genom åren släppt mer än jag skjutit och aldrig ångrat det heller.

Sen har jag mycket överdragskläder som gör att jag kan stå länge tyst och inte frysa.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag gissar att det till viss eller stor del är en åldersfråga:

- Med ökad ålder har du antagligen jagat längre och har mer erfarenhet och koll om vad du ska göra och inte göra
- Med ökad ålder och mer skjutet vilt har du självförtroendet som krävs för att veta när du ska skjuta och att du kan träffa
- Med ökad ålder är sannolikheten lägre att man sitter och pillar med mobiltelefonen

Men det kan också vara relaterat till ego. Med stort ego och behov att vara i centrum behöver man skjuta mycket vilt och förekomma ofta på bilder med sitt skjutna vilt. Det kan ge ett större driv att faktiskt skjuta något jämfört med andra som inte tycker att det är lika viktigt.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Generellt tror jag man kommer långt på rätt beteende på pass, att sitta tyst och stilla och med lite erfarenhet lär man sig hantera även snabba situationer och får därmed skjuta mer. Sen om man har som där jag jagar med lottning av pass behöver man ha lite tur också för vi har iallafall vissa pass med långt högre sannolikhet för att se vilt än andra 🤷‍♂️
 

Men jag vet om en riktigt ovanlig familj där farfar, far och son alla har nåt som gör att de får se och skjuta vilt oavsett hur dåligt pass de än verkar få. Och ingen har varit speciellt tyst och stilla eller för den delen speciellt bra skyttar 😏

själv har jag haft rätt stor utdelning med tanke på tid spenderad i skog jämfört med många andra men det är ändå inget spektakulärt. Man får va glad om man får skjuta en älg vart 4-5 år 🤷‍♂️ Rådjur och vildsvin blir det iallafall några per år.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

2 hours ago redtop sa:

Jag tror absolut att beteendet i skogen spelar stor roll, hur tyst man är, hur stilla man sitter osv.

Men det vore ju intressant att jämföra med skadeskjutningsfrekvensen på samma jägare.
Vi har en i laget som skjuter mycket vilt, men han skadeskjuter också oftare än andra, vilekt indikerar att han skjuter i lägen där andra väljer att avstå.

Med vapen och sikte man tränat med och är van går det mycket fortare att komma till skott. Blir faktiskt bättre efter lite övning.

Finns dom som tar skott dom inte klarar och hoppas att bara få en träff i älgen, som en sa i höst efter 3 skott man måste testa skjuta det kan ta. Är en sån som har mer bom och skadskjutningar än lyckade skott.

En annan i andra laget sköt 3skott på en kviga på dryga 200m och hävdade att det var just över 100m och älgen ligger sa han, sköt rakt mot pass grannen så den hörde kulan från sitt pass och älgen hittades aldrig igen tror jag.

Det är två exempel på såna som alltid skjuter på allt dom ser men mest troligt har dom inte ens prov skjutit bössan före jakten.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

32 minutes ago Mad Mike sa:

Nu jagar jag väldigt lite mot vad jag gjort tidigare, trots det brukar jag ändå skjuta mest.

Två saker om mig på pass.

Sitter aldrig och glor på mobilen under jakt.

Använder min handkikare väldigt flitigt, går aldrig ut utan den,flertalet av mina fällda djur har primärt upptäckts via den och utan den hade nog några aldrig observerats enbart med ögonen.

Mike

Kollat synen nyligen🤣?

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Brukar finnas 3 kategorier jägare i de flesta jaktlag.

- De som sällan ser vilt och därmed ännu mer sällan skjuter. (passpissare och facebookare som regel)

- De som ser mycket vilt och ofta förvaltar chanserna.

- De som ser mycket vilt men ändå sällan skjuter.

Den sista kategorin är lite svårförklarad. Uppenbarligen gör de det mesta rätt utom i själva avgörandet och då av en rad olika skäl. Har en person  i laget här och du kan  placera honom på dynghögen, han  får alltid vilt på sig. Tyvärr felar skyttet rätt ofta, han måste stressa upp sig på nåt sett.

Har andra som är omotiverat försiktiga, de glänser på skjutbanan men i skarpt läge är de mycket återhållsamma. Smäller det är det nästan alltid klockrent men sett till vad de ser så är det för sällan ur min personliga åsikt som hundförare. Ett stillastående svin med bredsida i pass är typ en obs av 100. Svårt att kritisera detta beteende naturligtvis men man känner ibland att de har potential till mer "jaktlycka".

 

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Har blivit bekväm och väljer mina lägen. Men kan även tuffa till mig rejält om någon säger ok. Som när vilt är skadat tex.

Men brukar ofta få vilt på mig

Men en sak är säker garmin räddar liv!

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Alla pejlar är bra för säkerhet av folk och hund,men en och annan älg passerar uran att bli sedd.

Ett exempel, Han på vägen ser i pejlen hunden är ju 1,2km bort det är lugnt ännu och fortsätter tittar i pejlen, nu är hunden 200m ifrån strax händer det nånting. Här har ingenting kommit säger han surt hunden kom utan nånting alls. Men ändå finns det älgspår över vägen som inte fanns där tidigare.

Älgen passerade när hunden var 5-600m från gubbens på pass och ändå är det samma sak varje gång. Hunden är ju långt borta ännu.

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

I mitt jaktlag har vi en som sitter och refererar pejlen som om den vore en fotbollsmatch. Det är rätt praktiskt. Jag vet vad som händer utan att behöva kolla själv utan kan hålla fullt fokus på omgivningen. Annars tycker jag det räcker långt med en hundförare som med jämna mellanrum säger vart hen är på väg och om hen eller hunn närmar sig något speciellt pass.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

10 hours ago Mad Mike sa:

Det här med att vara effektiv på passet och fälla mycket vilt är inte alltid en välsignelse...det kan även vara en förbannelse.

Det är inte i alla lag som det ses med nöjda ögon att vissa ofta kommer till skott, avundsjuka över andras framgångar kan ta över helt, leda till lögner, paktande bakom kulisserna, ändringar av stadgar och tom utröstande av befintliga medlemmar.

Som varande icke markägare gör man bäst i att vara lagom effektiv.

Mike

Jakt och andras kärringar ska man inte hålla på med!

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

33 minutes ago Älgflugornas Herre sa:

I mitt jaktlag har vi en som sitter och refererar pejlen som om den vore en fotbollsmatch. Det är rätt praktiskt. Jag vet vad som händer utan att behöva kolla själv utan kan hålla fullt fokus på omgivningen. Annars tycker jag det räcker långt med en hundförare som med jämna mellanrum säger vart hen är på väg och om hen eller hunn närmar sig något speciellt pass.

Så har vi hos oss, inte pejlreferatorn, men väl hundförarna som säger när dom ändrar riktning, närmar sig någons pass etc :)

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

22 minutes ago, KJE81 said:

Så har vi hos oss, inte pejlreferatorn, men väl hundförarna som säger när dom ändrar riktning, närmar sig någons pass etc :)

Det är ju en säkerhetsfråga för en hundförare att påtala när hen närmar sig ett pass och från vilket håll. :)

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

33 minutes ago redtop sa:

Det är ju en säkerhetsfråga för en hundförare att påtala när hen närmar sig ett pass och från vilket håll. :)

Jepp, men det är inte alla som är så talföra.....

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

I skogen är jag tyst och långsamt snabb om man kan skriva så....

Pratar så lite som möjligt i radio och mobil sms är gott nog om ens det.

Jakt med teknisk utrustning är bara bra vid lokalisering av hund annars skit, njut av naturens under jaga på riktigt och se dig om i terrängen istället för att stirra dig blind i mobil, pejl eller både och.

Jävla kacklande i mobiler och radio är bara ett elände och avslöjar obönhörligen din position för vilt på långa avstånd.

Räcker gott med att få veta att hunden/viltet går i riktning mot si eller så sen käften.

  • Like 2
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser
  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.








×
×
  • Skapa ny...