Hoppa till innehåll

Rovdjur kontra viltolyckor!


Kias Husse

Recommended Posts

Finns det något statistik på om det förekommer fler eller färre viltolyckor i områden med stor rovdjursstam?(i första hand marker med varg och björn)

Vilket iof borde vara ganska lätt att sammanställa!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Tvärtom, ganska omöjligt att sammanställa. Olycksantalet beror på en mängd faktorer:

- Viltstammarnas täthet

- Snöförhållanden och annan väderlek

- Trafikintensitet

- Körbeteende

- Viljan att anmäla olyckor

- Hastigheten och siktförhållanden inom ett område

Att kompensera för alla dessa faktorer och ett gäng till klarar vi inte och då går det inte att isolera rovdjurens eventuella påverkan.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Tvärtom, ganska omöjligt att sammanställa. Olycksantalet beror på en mängd faktorer:

- Viltstammarnas täthet

- Snöförhållanden och annan väderlek

- Trafikintensitet

- Körbeteende

- Viljan att anmäla olyckor

- Hastigheten och siktförhållanden inom ett område

Att kompensera för alla dessa faktorer och ett gäng till klarar vi inte och då går det inte att isolera rovdjurens eventuella påverkan.

Har vi inte rätt god uppfattning om hur många rovdjur det finns på en viss mark!?

Antalet vilt på området finns det väl beräkningar på!?

Antalet viltolyckor samt antal bilar/dygn och antal km väg i området, finns väl hos vägverket.(kollisioner med större djur tex älg, rå, hjort mm antar jag anmäls i de flesta fall)

Man kan titta på vår och sommar årstiderna för att eliminera "fel" pga av jakttryck och snödjup.

Med dessa faktorer bör man kunna göra ett ungefärligt antagande, för att få en fingervisning åt vart det lutar.

Om det tex finns 10-15 områden som vi anser att det finns många rovdjur på och man jämnför dom borde det gå att se någon form av trend......

Sen är det alltid helt omöjligt att säkert säga hur mycket det det finns av olika viltarter, men vi har väl uppskattningar som vi tror stämmer rätt bra.

Så felmarginalen kan inte vara så mycket större än våra uppskattningar av vilt, trots att övriga faktorer kan påverka till en viss del.

Kan väl vara värt att titta på och se om det visar något eller om det efter granskning är helt omöjligt att säga något.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Komplicerat... vad är din hypotes?

Det finns rovdjurstäta områden med täta viltstammar och rovdjurstäta områden med mycket svaga viltstammar. Hur förekomsten av rovdjur påverkar viltets rörelsemönster kommer potentiellt att inverka på antalet olyckor, och rörelsemönstren kan dessutom påverkas av viltstammarnas täthet... utöver alla andra faktorer. För att analysera detta kommer det att krävas ett stort antal områden där vi känner alla dessa olika faktorer men som ändå är någorlunda jämförbara.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Komplicerat... vad är din hypotes?

Det finns rovdjurstäta områden med täta viltstammar och rovdjurstäta områden med mycket svaga viltstammar. Hur förekomsten av rovdjur påverkar viltets rörelsemönster kommer potentiellt att inverka på antalet olyckor, och rörelsemönstren kan dessutom påverkas av viltstammarnas täthet... utöver alla andra faktorer. För att analysera detta kommer det att krävas ett stort antal områden där vi känner alla dessa olika faktorer men som ändå är någorlunda jämförbara.

Det finns en allmän uppfattning(iaf där jag verkar) att finns det rovdjur(björn/varg) på marken, så skenar framför allt älg mycket lätt.

Så istället för att dom stå i upptag eller innom någon km, med rovdjur på marken kan det gå i flera mil innan det står. Vilket torde medföra att älgarna riskerar att passera fler vägar. Om älgen blir störd av något (även när det inte är älgjakt) så borde chansen vara större att dom orsakar olyckor. Jag misstänker även att om dom är störda/jagade av rovdjur, så är dom inte heller försiktiga vid vägar utan kommer ut på vägen helt utan förvarning....... Att jämnföra med att när dom korsar vägar pga bete mm, då det ofta går lugnt när dom ska över vägen och älgen kan stå i väggrenen/diket en bra stund innan dom kliver upp på vägen.

Det upplevs som det finns områden med rätt svaga älgstammar där älgarna iaf uppehåller sig vid/på vägar. Trots svag älgstam i området kan det vara fler olyckor där, än områden med mycket täta stammar.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det finns en allmän uppfattning(iaf där jag verkar) att finns det rovdjur(björn/varg) på marken, så skenar framför allt älg mycket lätt.

Så istället för att dom stå i upptag eller innom någon km, med rovdjur på marken kan det gå i flera mil innan det står. Vilket torde medföra att älgarna riskerar att passera fler vägar. Om älgen blir störd av något (även när det inte är älgjakt) så borde chansen vara större att dom orsakar olyckor. Jag misstänker även att om dom är störda/jagade av rovdjur, så är dom inte heller försiktiga vid vägar utan kommer ut på vägen helt utan förvarning....... Att jämnföra med att när dom korsar vägar pga bete mm, då det ofta går lugnt när dom ska över vägen och älgen kan stå i väggrenen/diket en bra stund innan dom kliver upp på vägen.

Det upplevs som det finns områden med rätt svaga älgstammar där älgarna iaf uppehåller sig vid/på vägar. Trots svag älgstam i området kan det vara fler olyckor där, än områden med mycket täta stammar.

Det finns en delvis relevant studie av Wiebke Neumann i Umeå, som visar att det inte sker fler älgolyckor under älgjakten än annars, trots att älgarna rimligen rör sig mer då. Annars tar du även upp en annan komplicerande faktor, nämligen att tillgången till foder kan vara bättre i anslutning till vägarna. På en del håll...

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det finns en delvis relevant studie av Wiebke Neumann i Umeå, som visar att det inte sker fler älgolyckor under älgjakten än annars, trots att älgarna rimligen rör sig mer då. Annars tar du även upp en annan komplicerande faktor, nämligen att tillgången till foder kan vara bättre i anslutning till vägarna. På en del håll...

Följdfråga.

Kan man se i statistiken att olyckorna minskar om man röjjer bort sly i vägkanten?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Nej, egentligen inte. Inte heller varningsskyltar av olika slag har någon effekt. Det enda som hjälper är sänkt hastighet.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Nej, egentligen inte. Inte heller varningsskyltar av olika slag har någon effekt. Det enda som hjälper är sänkt hastighet.

Jo en hjälper, och det är den för bumpig vägbana som således kan ge skador på din dyra bil. Men den är den enda som statistiskt säkerställer just sänkt fart och mindre olycksfrekvens.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Bumpig vägbana är ett sätt och fartkameror ett annat. Man jobbar nu faktiskt aktivt från Vägverk och polis med att finna olycksdrabbade vägsträckor, via den nya databasen som har "premiär" idag, där man sedan sätter kameror.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Bumpig vägbana är ett sätt och fartkameror ett annat. Man jobbar nu faktiskt aktivt från Vägverk och polis med att finna olycksdrabbade vägsträckor, via den nya databasen som har "premiär" idag, där man sedan sätter kameror.

Låter för en gångs skull som en vettig ansats.

Men finns det någon fundering på andra åtgärder. Att sänka farten är visserligen en mirakelmedicin i många hänseenden. Men personligen skulle jag gärna se att man höjde säkreheten även genom andra åtgärder. Som t.ex. villtövergångar.

Vad gäller villtstängsel utan övergångar väntar jag bara på första rapporterna om älgar med inavelsproblem...

MVH // Henrik

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Viltövergångar är inte alltid så lyckade och framförallt är de dyra. Anpassade undergångar där vi redan har småvägar planskilt är mycket effektivare.

Vad gäller viltstängsel så är de på majoriteten av de områden där de finns idag inte ekonomiskt försvarbara. Dessutom stoppar de endast 30 -80% (beroende på kvalitet / underhåll) av övergångarna. En betydligt allvarligare barriär i landskapet är trafikintensitet. När vi kommer över cirka 5000 ADT korsar viltet nästan aldrig vägen, trots att den inte har stängsel... Som hos vargen så är inavelsproblematiken i mitt tycke en smula överdriven. En varg från finland eller en älg vart 3 år som korsar vägen räcker långt... Man blir faktiskt förvånad när man följer GPS-märkta älgar. De korsar förvånansvärt ofta stängslade vägar.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Viltövergångar är inte alltid så lyckade och framförallt är de dyra. Anpassade undergångar där vi redan har småvägar planskilt är mycket effektivare.

Vad gäller viltstängsel så är de på majoriteten av de områden där de finns idag inte ekonomiskt försvarbara. Dessutom stoppar de endast 30 -80% (beroende på kvalitet / underhåll) av övergångarna. En betydligt allvarligare barriär i landskapet är trafikintensitet. När vi kommer över cirka 5000 ADT korsar viltet nästan aldrig vägen, trots att den inte har stängsel... Som hos vargen så är inavelsproblematiken i mitt tycke en smula överdriven. En varg från finland eller en älg vart 3 år som korsar vägen räcker långt... Man blir faktiskt förvånad när man följer GPS-märkta älgar. De korsar förvånansvärt ofta stängslade vägar.

Hej

Om gången är över eller under spelar ingen roll för mig. Bara villtet kan byta område utan att hamna framför bilen...

Det du beskriver ovan är dock väldigt intressant. Skulle man gå för långt om man påstår att bra över/under gångar på högtrafikerade vägar skulle kunna vara effektivare än stängsel? Eller åtminstone jämförbara?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Njaä, grejen är den att på hårt trafikerade vägar, med mer än cirka 5000 ADT, så spelar det ingen roll om du har passager eller stängsel, viltet vänder regelmässigt 200 meter från vägen på grund av störningen. Om vi undantar t ex grävling och igelkott som fortsätter dit nosen pekar...

Vi har passager på stora vägar som inte används för att de helt enkelt är för mycket ljud, ljus eller något.

Dock passerar alltid någon annorlunda individ varje år, vi har ju regelbundet vilt inne i centrala Stockholm, som gör att inavel antagligen är ett mindre problem.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Njaä, grejen är den att på hårt trafikerade vägar, med mer än cirka 5000 ADT, så spelar det ingen roll om du har passager eller stängsel, viltet vänder regelmässigt 200 meter från vägen på grund av störningen. Om vi undantar t ex grävling och igelkott som fortsätter dit nosen pekar...

Vi har passager på stora vägar som inte används för att de helt enkelt är för mycket ljud, ljus eller något.

Dock passerar alltid någon annorlunda individ varje år, vi har ju regelbundet vilt inne i centrala Stockholm, som gör att inavel antagligen är ett mindre problem.

OK Men det kan väl knappast vara en knivskarp gräns vid 5000ADT? (Vad ADT nu står för...)

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Nej, det är definitivt i9ngen knivskarp gräns och den varierar med art. Men problemet är generellt, mycket trafik gör det mycket svårt att få vilt att passera i någon högre utsträckning. ADT = lite förenklat, antal bilar per dygn.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.








×
×
  • Skapa ny...