Ja, jädrar i den vassen sicket väder vi har idag!

Efter en frostnatt som fick tomatplantorna att lägga sig platt, och dahliorna att slocka betänkligt, kom så värme och strålande sol.

Det var länge sedan vi hade en så lång vår i våra krokar. Det bådar gott inför både sommar och höst - lite normala årstider känns betryggande...

På jaktfronten så har glädjande nog Viskans Kraft röjt sina ledningsgator, så ett av mina älgpass - där tjuren gick ikull förra året - har blivit ännu bättre. Hundarna har fått en ny hundgård och den har fungerat väldigt bra. Den lilla rara labben blev förvisad dit också under dagarna, för han missar inga tillfällen till att mätta den ständigt kurrande magen med möbler, dörrkarmar och gipsväggar. En inte helt okontroversiell diet... Douglas, som han heter, får inte vara med på mina och Eddys långpromenader än, men vi har allmänt roligt i skogen ändå, och tränar en hel del lydnad i stället. Träningsvilligheten ligger inte långt efter min förra schäfers och jag är allt mer nöjd med beslutet att skaffa en labrador. Det är också väldigt trevligt att kunna ha med hunden lös i skogen vid alla de tillfällen jag är där utan att jaga.

Vi har tränat enkla spår, och vi kommer att träna apportering också vad det lider.

Nu håller jag på att inventera grisbeståndet när tillfälle ges. Jag har inte haft Rugern med mig ännu, utan försöker att få en bild av hur mycket gris vi har. Detta har banne mig inte varit lätt... Att få se djuren kan vara nog så besvärligt, och någon slags "betesinventering" kommer inte på fråga, för en enda stackars gris kan härja till ett område så det ser ut som om ett helt regemente haft skyttevärnsövningar på stället.

Vad jag däremot sett på mina små exkursioner är räv. Många rävar. Och jag trodde att jag varit elak mot dem den gångna säsongen... Pyttsan.

Rågetterna börjar se lite lagom havande ut nu, och varje gång jag ser en fin och rund get så tänker jag på hur deras små kommer att bli en helgstek åt familjen räv. Här har för den delen förekommit en del vargobsar i vårt område också, så vi får se om det finns några jaktbara stammar av rådjur och älg kvar till hösten. Vargen är ju inte mycket att göra åt och jag tvivlar på att den kan etablera någon egentlig stam här, men att jag "missat" så mycket räv i markerna irriterar mig. De skinn jag hade i frysen från den gångna säsongen gick åt skogen allihop, tillsammans med en hel del rådjurskött och lite älg när den kära hustrun av misstag drog ur sladden till frysboxen...

Jag anser mig som rätt så härdad genom olika självförvållade situationer jag utsatt mig för under årens lopp, men en full frys med rötet kött....det var ingen lek, det...

Nej, nu ska jag ut i det vackra vädret igen - det är mycket man skall hinna med under sommaren, så det inte blir allt för stora protester från huskorset under hösten...