Farsan Baloo

I morgon ska jag ta min brorson med på jakt, grabben är en duktig långhållsskytt som nyligen surade över att serierna inte längre låg på 96-100... Ja, han hade gått från liggande skytte till stående dito och fixade till att börja med "bara" 75-80 serier. Nu ska han dock få prova på hur det kan vara på jakt men vi börjar på skjutbanan, han har aldrig avlossat en hagelsmäll så han får väl torrträna lite på banan först. Hoppas bara "gamla Bettan" inte skrämmer slag på pojkstackar'n... Hon sparkar en del, Bettan!

Man blir ju glad när någon vill ta del av ens kunskaper och intressen, mina egna barn är mindre än måttligt intresserade och jag ser stora svårigheter med att få med dom ut i skogen så brorsbarnen får duga. Är ingen pedagog, långt ifrån men man hoppas ändå kunna förmedla lite av vad det handlar om, framför allt att jakt är så mycket mer än själva smällen och dödandet. Anser att jakt är danande, man måste anpassa sig till naturen och i mesta möjliga mån spela med i de givna situationerna, sedan är ju både förmågan att vara tyst och stilla samt tålmodigheten värdefulla kunskaper i naturen. Just tyst och stilla tycks vara en bristvara för ungar idag, alla lyssnar ju på musik jämt eller så babblar de på i mobilen och som om inte det räckte spelar dom väl TV-spel precis hela tiden... OK, kanske lite fördommar där men ändå!

Nä, likt Baloo den dumma djungelbjörnen så ska jag lära människoynglet allt jag kan om skogen och jakten (nåja, det går nog fort säger nu Bagheera, djungelkatten...) och vi ska jaga på vad jag tror vargfria marker så vi kör med drivande hund, snart nog en omöjlig företeelse så det gäller att passa på.

Moss å grankott!