Näsan är bättre än ögonen...

Tog samma cykeltur som häromkvällen med Lejln ikväll... Då vi passerat husen i grannbyn på väg hemmåt där det blir bara skog på höger sida så börjar han dra på som en dåre igen... Jag låter han springa i full fart med blicken målmedvetet framåt, tittar jag ner på han, pratar lugnt å frågar -"Men va äre som luktar så gott åt dig nu då?" Så höjer jag blicken å tittar jag upp mot skogsbacken å tro ni inte på fanken att där i skogen ca 30m in står samma oxe som jag såg på andra sidan byn häromkvällen...  Jag är då till 99,9% säker på att de är samma. Å lika förstelnad ikväll också passerar vi han utan att hunn få syn på han nu heller.  

Fast jag är då inte orolig för hösten... Hade han varit lös så är jag rätt säker på att han letat upp oxen i skogen istället för att springa på vägen som han ju va tvingad till nu...  Sen ser han så förvånad ut då den goda doften plötsligt försvinner ur näsan...