Hoppa till innehåll

Viltåker.


OINK

Recommended Posts

Hejsan.

Matte heter jag och jag har ett par funderingar om det här med viltåkrar. Jag har läst en del här på forumet om dessa men skulle vara glad om någon kunde besvara dessa frågor så man får allt i rätt ordning så att säga. Åkern jag tänkt använda för ändamålet är en gammal vall som ligger i skogen (sol finnes) och som det inte odlats något på på åratal. Jag tänkte ta en traktor med jordfräs och fräsa upp denna till att börja med. Nu kommer frågorna om hur jag skall gå tillväga efter att detta är gjort.

1, Är det dugligt att bara fräsa upp den gamla vallen eller måste den plöjas?

2, När ska jag fräsa / plöja? Höst? Vår?

3, Vad lämpar sig bäst att så på en gamal vall? Det finns ju en del att välja på.

4, När ska jag så?

5, Vad ska man tänka på vid skötsel av en dylig åker?

Om ni har mer tips och råd om viltåkrar så ös på bara. Kunskap verkar det finnas gott om här. ;)

Mvh//Matte.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hejsan.

Matte heter jag och jag har ett par funderingar om det här med viltåkrar. Jag har läst en del här på forumet om dessa men skulle vara glad om någon kunde besvara dessa frågor så man får allt i rätt ordning så att säga. Åkern jag tänkt använda för ändamålet är en gammal vall som ligger i skogen (sol finnes) och som det inte odlats något på på åratal. Jag tänkte ta en traktor med jordfräs och fräsa upp denna till att börja med. Nu kommer frågorna om hur jag skall gå tillväga efter att detta är gjort.

1, Är det dugligt att bara fräsa upp den gamla vallen eller måste den plöjas?

2, När ska jag fräsa / plöja? Höst? Vår?

3, Vad lämpar sig bäst att så på en gamal vall? Det finns ju en del att välja på.

4, När ska jag så?

5, Vad ska man tänka på vid skötsel av en dylig åker?

Om ni har mer tips och råd om viltåkrar så ös på bara. Kunskap verkar det finnas gott om här. :D

1. Det bästa är väl att plöja nu i höst och harva eller fräsa till våren.

3.Jag tycker att det bästa är att blanda lite utav varje, tex havre ,olika klöver sorter foder märgkol

4,Så fort det inte kladdar på traktor på våren så att det får så lång växtperiod som möjligt.

5.Gödning i lagom mängd är aldrig fel, skit eller konst.

mvh André

Mvh//Matte.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hejsan.

Matte heter jag och jag har ett par funderingar om det här med viltåkrar. Jag har läst en del här på forumet om dessa men skulle vara glad om någon kunde besvara dessa frågor så man får allt i rätt ordning så att säga. Åkern jag tänkt använda för ändamålet är en gammal vall som ligger i skogen (sol finnes) och som det inte odlats något på på åratal. Jag tänkte ta en traktor med jordfräs och fräsa upp denna till att börja med. Nu kommer frågorna om hur jag skall gå tillväga efter att detta är gjort.

1, Är det dugligt att bara fräsa upp den gamla vallen eller måste den plöjas?

2, När ska jag fräsa / plöja? Höst? Vår?

3, Vad lämpar sig bäst att så på en gamal vall? Det finns ju en del att välja på.

4, När ska jag så?

5, Vad ska man tänka på vid skötsel av en dylig åker?

Om ni har mer tips och råd om viltåkrar så ös på bara. Kunskap verkar det finnas gott om här. <_<

Mvh//Matte.

Det är aldrig fel med några ruggar jordärtskocka. Om man inte har gris på marken (som bökar upp själva skockorna) kommer de ju upp år efter år och fungerar bra som både skydd åt fälthönsen och foder åt pälsdjuren.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hej Matte,

låter som ett bra projekt! Vilken jordbearbetning du behöver beror litet på vad du skall så... men jag tycker du kan chansa på att skippa plöjningen om du fräser ordentligt. Krävs dock att du väljer något som är lättetablerat och konkurrenskraftigt, som inte skall sås alltför djupt, om du vill vara säker på att lyckas. En gammal vall innehåller ofta mycket ogräsfrö, och om du inte tänkt dig att hålla på och spruta en massa kan du glömma fodermärgkål direkt. Den är konkurrenssvag och relativt svåretablerad; vill dessutom ha varm jord, så den bör inte sås tidigt.

Den enklaste viltåkergrödan att lyckas med, och billigast i längden, är att så havre med klöverinsådd vart 3-4 år. Blanda gärna i litet lucern också, som är mer högvuxen och har en rejäl pålrot. Åren man inte sår behöver man bara putsa eller slå klövervallen en gång, om man nu inte har väldigt hårt betestryck. På en nyuppbruten vall kan det vara klokt att välja en konkurrensstark gröda med pålrot, för att få till jordförbättring. En variant är att börja med foderoljerättika, som kan sås på sensommaren och ger foder första hösten, samt en jordförbättring inför kommande säsong. För sent nu dock...

Är du sugen på att komma igång snabbt så sätter du fräsen i jorden bums, harvar och sår råg. Går det så går det... och brodden ger en del foder nu i höst och vinter. Går det inte till så tappar du litet pengar för ustädet och diesel, och får inrikta dig på vårbruk istället. De flesta viltåkergrödorna är vårgrödor. En variant är att fräsa och harva allt och så några remsor med råg nu, bara för att få brodd, men egentligen satsa på att fräsa om alltihop och så igen i vår.

Var du bor i landet spelar självfallet roll för vilka grödor du kan välja...

Jägareförbundet ger en viltåkerkurs, med nyreviderad kursbok, med start i vinter för den som är intresserad.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Tackar för alla svaren. :)

Så det bästa är alltså att fräsa alt. plöja vallen nu i höst, sen fräsa och så i vår, och då så klöverinsådd havre blandad med lucern.

Sen göda med skit eller konstgödsel.

Och man kan så på åkern 3-4 år och sen låta den "vila" med enbart gräsvall om jag förstått rätt alltså.

Kan detta utsäde köpas färdigblandat på t.ex granngården eller köper man separat och blandar själv?

Jag bor i Uppland.

:)

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Tackar för alla svaren. :)

Så det bästa är alltså att fräsa alt. plöja vallen nu i höst, sen fräsa och så i vår, och då så klöverinsådd havre blandad med lucern.

Sen göda med skit eller konstgödsel.

Och man kan så på åkern 3-4 år och sen låta den "vila" med enbart gräsvall om jag förstått rätt alltså.

Kan detta utsäde köpas färdigblandat på t.ex granngården eller köper man separat och blandar själv?

Jag bor i Uppland.

:)

Du kan så havre och klöver i vår, och havren låter du stå och den betas nästa höst. Vill du kan du tröska delar av den som vinterfoder. Klövern etableras alltså under havren, och blir huvudgröda år 2-4. Därmed behöver du bara så vart fjärde år, cirka. Arbetes-, tids- och penningbesparande. Du behöver inte gödsla havren ivår om du inte vill, men kommer få snabbare tillväxt och mer foder om du gör det. Det fina i kråksången är att klövern fixerar kväve själv, och när du väl sått klöver så är åkern sedan självgödslande framöver. Under förutsättning att du bryter klövervallen medan det fortfarande finns klöver kvar... Rödklöver går ur efter c:a 4-5 år.

Slår du klövervallen en gång per år håller du nere tisteln, som annars kommer den att ta över.

Du kan beställa utsöde exempelvis genom Odal, eller kolla om det finns hemma på Granngårdenn om det rör sig om mindre volymer. Vill man ha specialgrödor att blanda i kan man exempelvis beställa från Olssons frö. Vi provar i år dessutom en del fröer från en finsk grossist: http://www.riistasiemen.fi/alg.html

Jag bor själv i Uppland och gör, bland annat, enligt ovan.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det där låter ju riktigt smart. :) Och verkar ju inte så jättebökigt att få till heller. Nu blir jag riktigt sugen på att kånka fram traktor och fräs. :)

Kan man få tag i den där viltåkerboken hos er förresten?

Tackar hjärtligast.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Den reviderade kommer att tryckas under hösten, men det finns en befintlig som huvudsakligen tar upp olika grödor. Den reviderade kommer även kortfattat ta upp litet om hur man plöjer, harvar osv samt att jag lagt till en del nya grödor.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

http://www.jaktsnack.se/index.php?showtopic=10031&st=0

Ovan finner du lite tips och råd. Har hållt på med detta i 20-25 år så misslyckandena är fler än jag kan räkna men även framgångarna. :)

Det finns 2 skolor den enkla och billiga = "take what you get" skolan. Sedan finns det finliret där du satsar mycket och potentiellt kan få otroligt mycket tillbaka.

Läs avsnittet "val av plats", därifrån kan du göra en budget. Kunskap i all ära men tid och tur är lika viktiga parametrar.

Lycka till!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Dörren till Lappland eller med andra ord, sista anhalten för viltet.

Platsen där man driver aktiv viltvård och har vilt eller inte alls.

Stämmer detta?

/Chris

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Visst bedrivs det viltvård även längre norrut, men inte i samma omfattning och inte riktigt samma inriktning. Finns inte heller lika mycket vilt att vårda, men man hamnar förstås snabbt i hönan & ägget diskussioner... Och för 150 år sedan fanns det exempelvis starka inhemska rapphönsstammar i Dalarna och upp längs hela Norrlandskusten.

I delar av Norrlands inland är det idag till och med svårt att hitta någon som fortfarande äger en plog och en harv, och då får man klura litet på hur man skall göra för att anlägga viltåkrar. Håller just på att testa en del olika varianter... rapport kommer!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Vi kanske gillar jordbruk. :wub:

Eller så försöker vi locka vilt från Sörmland :rolleyes:

Dörren till Lappland eller med andra ord, sista anhalten för viltet.

Platsen där man driver aktiv viltvård och har vilt eller inte alls.

Stämmer detta?

/Chris

Mja, tor egentligen stora delar av det stora skogsbältet i söder har liknande förutsättningar, speciellt när det är nästa stora område för rovdjur med stor sannolikhet.

Viltåkrar och viltvård är lite grädde på moset. Där det finns förutsättningar för jordbruk finns det också vilt. Det ser vi också i jordbruksbygderna längre norrut längs kusten. Inom 5 år har vi Vildsvin i Ö-vik. På nåt sett är skogsbygden typ norrlands inland mer ett ekosystem utan viltvård och mindre påverkan av människan. Skogsindustrin pekar sedan med hela handen om vilken densitet man vill ha av älgar och länstyrelserna/jägarna utför.

Tror exempelvis skogsfågelkullarnas storlek är ganska lite avhängt om du skjuter 1 eller 10 rävar per 1000 ha medans det för fältviltet är a och o. Ju längre norrut du kommer ju mer blir årsmån en faktor som avgör för småviltet.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Visst bedrivs det viltvård även längre norrut, men inte i samma omfattning och inte riktigt samma inriktning. Finns inte heller lika mycket vilt att vårda, men man hamnar förstås snabbt i hönan & ägget diskussioner... Och för 150 år sedan fanns det exempelvis starka inhemska rapphönsstammar i Dalarna och upp längs hela Norrlandskusten.

I delar av Norrlands inland är det idag till och med svårt att hitta någon som fortfarande äger en plog och en harv, och då får man klura litet på hur man skall göra för att anlägga viltåkrar. Håller just på att testa en del olika varianter... rapport kommer!

Saltstenar är ju en åtgärd som funkar lite varstans. När jag jagade i Edsele provade vi olika alternativ. Som du säger finns det väldigt lite jordbruksteknik kvar men desto mer skogsbruksteknik. Vi stubbfräste och satte jordärtskocker och salixsticklingar efteråt, det blev riktigt bra mitt på hyggena.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hejsan.

Kom att tänka på detta med sådd. Måste jag använda en såmaskin eller kan jag så för hand? Antar att åker efter sådd även måste vältas. Tror nog att jag kan få tillgång till dessa maskiner också.

Mvh//Matte.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Såmaskin är praktiskt, men inte nödvändigt. Lätt att man sår för mycket av små fröer om man gör det för hand dock... vilket gör att grödan konkurrerar ut sig själv och att det blir onödigt dyrt. Du kan blanda små fröer med till exempel sågspån om du sår för hand, så är det lättare att dosera. Det blir förstås inga snygga rader om man breddsår för hand, och skall man så saker som skall sås med stort radavstånd får man klura litet och ta till någon form av hjälpmedel. Annars är det bara att breddså och försöka kasta jämnt. Förr räknade man med att en erfaren bonde sådde en hektar per timme för hand...

Såmaskinen sprider förstås inte bara ut fröet, utan skall också placera det på rätt djup i såbädden. Små fröer, typ klöver, skall sås så grunt att det ofta räcker att bara välta ned dem med ringvält om du handsår. Större frön, som havre, kan du harva ner. Du harvar då alltså en extra gång efter sådd, och sedan vältar du. Välta är normalt nödvändigt om det skall bli bra, inte minst om du fräser.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

När man ska så den där blandningen av klöver och havre skall man så 2 gånger då eller? Tänkte om havren och klövern ska vara på olika djup eller kan man blanda dessa två och så allt samtidigt med maskin, alt. handså och sen harva ner fröna med efterföljande vältning.

EDIT: Om man sår blandningen klöver/havre så är det då havre/klöver första året och sen enbart klöver resten av de 3-4 åren tills man så om igen? Eller självsår sig havren?

Mvh//Matte. :lol:

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Havren skall ligga djupare i såbädden än klövern. Om du har såmaskin med frölåda, så sköter såmaskinen detta genom att det finns två behållare för utsäde som pytsas ut på olika djup. Vi vanliga dödliga får så två gånger. Så havren först, och välta gärna en gång därefter. Då packar du såbädden litet innan du kör över igen med såmaskinen, vilket minskar risken att klövern hamnar för djupt. Sedan vältar du ännu en gång. Det går att så två gånger utan att välta emellan, men resultatet blir bättre med vältning. Gör inte misstaget att arbeta upp en för djup såbädd; det funkar extra dåligt med insådd, där vallutsädet/klövern ligger högre i såbädden än vad som egentligen är optimalt.

Om du sår för hand så harvar du, sår havre, harvar en gång till, vältar, sår klöver, vältar igen. Harva inte ned kölvern, då hamnar den för djupt.

Du skall så bägge grödorna omedelbart efter varandra på våren/försommaren år ett, sedan sår du inte igen förrän du plöjer upp klövervallen år 4-5. KLövern skall etableras under den växande havren, men är flerårig och kommer att vara huvudgröda år 2-4.

Du vill att havren skall ge foder senare under hösten än vad en bonde som skall tröska havren vill; luras inte till att så samtidigt som de som skall producera spannmål. Att så i månadsskiftet maj-juni räcker gott, och det funkar faktiskt även med runt midsommar. Då kan dock den uppländska försommartorkan slå till... det är säkrare att ligga litet tidigare än så. Ur ditt perspektiv är det bra om din havre just börjar mogna när alla andra tröskar vårgrödor.

Vill man reducera andras skördebortfall, så får man förstås tänka litet annorlunda när det gäller timingen...

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Tackar så mycket för de snabba svaren. Dom är till mycket stor hjälp.

Ska inspektera vad som finns till hands i ladan i morgon. :lol: Så får man sen om det blir handkraft eller maskinkraft.

Mvh//Matte.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser
  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.








×
×
  • Skapa ny...