Hoppa till innehåll

Fodertall och Salix


Humlegaard

Recommended Posts

Jag har av jaktlaget fått uppdraget att sätta tallplantor (250 stycken) samt salix så mycket jag orkar. Syftet med detta är att det blir mer och mer granskog. I granskogen finns det inte så mycket foder för älgarna (och andra djur) så vi ska förbättra förutsättningarna. Hur ska jag plantera detta för bästa effekt?

Jag tänker mig att salixen ska planteras relativt tätt längs våtmarkernas sidor, tallen vet jag inte riktigt var jag ska göra av, jag får inte plantera den på produktiva markytor så vad finns det kvar, där tallen endå kan trivas. Hur tätt kan man sätta dem, jag menar jag vill ju att de ska stå tätt nog för att älgen ska göra sig besväret att gå dit, men glest nog för att det ska bli bästa effekt per planta.

Laget i övrigt har ett stort antal viltvårdsuppgifter, så detta är inte det enda.

/M

  • Like 1
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Salix sitter tätt och de klipper du av i februari så blir det flera, tall som föda, nja inte riktigt med de gillar tall men aldrig varit med att utfodra med tall plantor, för skog sätt de på ett par meters mellanrum.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Ja, jag har inte hittat någon litteratur ang fodertall. Tror du på att sätta salix i kanten av våtmarker?

Som en häck, eller i öar/dungar?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Ja, jag har inte hittat någon litteratur ang fodertall. Tror du på att sätta salix i kanten av våtmarker?

Som en häck, eller i öar/dungar?

Det är energiskog och ger ett gott skydd åt viltet, om det är så mycket för djuren att äta vete tusan, jag hade satt de dungar!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Vilken typ av salix är det du ska sätta? Vissa arter är beroende av lite bättre mark än andra. Gråvide tex. funkar bra även på de lite sämre markerna, medan det man kallar energiskog gör sig bäst på näringsrika jordar. Vilken sort du ska plantera i kanten av våtmarken är alltså beroende på markens egenskaper.

Tallen klarar sig på de flesta ställen men ger mer foder om den planteras på mer näringsrik mark. För att öka foderproduktionen av både salix och tall kan du också gödsla marken och om det behövs, klippa av skott för att växten ska hålla sig inom beteshöjd och producera mer skott.

Älgar äter enorma mängder foder och det behövs stora insatser om det ska göra någon skillnad. Ett alternativ kan ju vara att försöka påverka markägaren till att plantera tall eller lövträd och att ni exempelvis erbjuder er att plantera och ge plantskydd.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Vilken typ av salix är det du ska sätta? Vissa arter är beroende av lite bättre mark än andra. Gråvide tex. funkar bra även på de lite sämre markerna, medan det man kallar energiskog gör sig bäst på näringsrika jordar. Vilken sort du ska plantera i kanten av våtmarken är alltså beroende på markens egenskaper.

Tallen klarar sig på de flesta ställen men ger mer foder om den planteras på mer näringsrik mark. För att öka foderproduktionen av både salix och tall kan du också gödsla marken och om det behövs, klippa av skott för att växten ska hålla sig inom beteshöjd och producera mer skott.

Älgar äter enorma mängder foder och det behövs stora insatser om det ska göra någon skillnad. Ett alternativ kan ju vara att försöka påverka markägaren till att plantera tall eller lövträd och att ni exempelvis erbjuder er att plantera och ge plantskydd.

Markägaralternativet är inte möjligt i detta fall, där är det enbart gran som gäller.

Jag trodde man bara kunde ta vilken energiskog som helst, men platsen som jag tänker mig är en lång och fuktig mosse i mitten av jaktmarken. Den är ca 400 meter lång och 50-150 meter bred. På den växer det idag enstaka träd och massor av gräs. runt om mossen är en skärm av löv och tall innan granplanteringen tar över.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Markägaralternativet är inte möjligt i detta fall, där är det enbart gran som gäller.

Jag trodde man bara kunde ta vilken energiskog som helst, men platsen som jag tänker mig är en lång och fuktig mosse i mitten av jaktmarken. Den är ca 400 meter lång och 50-150 meter bred. På den växer det idag enstaka träd och massor av gräs. runt om mossen är en skärm av löv och tall innan granplanteringen tar över.

Jag har testat energiskog på mossmark. Den växte jättebra 1:a säsongen, men efter vintern hade alla plantor mer eller mindre dött. Vad detta berodde på vet jag inte, men jag tror att det kan berott på att jorden är för sur, kompakt och blöt. Har även satt gråvide på samma mosse och den har klarat sig kanonbra. Videarterna är kända för att vara tåliga och klara lite tuffare förhållanden. Mitt tips är att testa med energiskogen och se om det funkar. Gör det inte det, sätt istället någon typ av vide eller tall. Håll efter gräset om det kväver plantorna. Gödsla plantorna gärna lite också för bättre tillväxt och näringsvärde. Lycka till!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag har testat energiskog på mossmark. Den växte jättebra 1:a säsongen, men efter vintern hade alla plantor mer eller mindre dött. Vad detta berodde på vet jag inte, men jag tror att det kan berott på att jorden är för sur, kompakt och blöt. Har även satt gråvide på samma mosse och den har klarat sig kanonbra. Videarterna är kända för att vara tåliga och klara lite tuffare förhållanden. Mitt tips är att testa med energiskogen och se om det funkar. Gör det inte det, sätt istället någon typ av vide eller tall. Håll efter gräset om det kväver plantorna. Gödsla plantorna gärna lite också för bättre tillväxt och näringsvärde. Lycka till!

Går tallen att sätta även den i mossen?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Går tallen att sätta även den i mosen?

Tall är ett av de trädslag som klarar sig bäst på mossmark och andra sämre marker, dock ska man inte förvänta sig någon jättetillväxt. Men gödslar du kan du höja tillväxten en hel del.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Går tallen att sätta även den i mosen?

Tall är ett av de trädslag som klarar sig bäst på mossmark och andra sämre marker, dock ska man inte förvänta sig någon jättetillväxt. Men gödslar du kan du höja tillväxten en hel del.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

De nyare varianterna av Salix för energiskog är framtagna för att inte vara smakliga för viltet. Mycket bättre att ta sticklingar av naturligt förekommande Salix. Man väljer då att ta sticklingar från buskar som bär tydliga spår av att ha betats; då vet man att man får ngt som är gott.

Sticklingar torkar lätt ut innan de rotat sig; välj fuktiga platser. Om sticklingarna betas hårt under de första par åren så kommer de inte att producera mycket foder. Skydda dem från att betas genom att lägga upp glest med ris runt och över sticklingarna. När de kommit upp rodentligt kan man toppa dem om inte viltet gjort det.

Tall producerar mest foder om de sätts glest. Tallen är en pionjärart som funkar var som helst men konkurreras ut på sikt om man inte håller undan annan vegetation (ex.vis gran). Tallen kommer växa bättre på andra ställen än ute på en myr; välj kanter där viltet gärna uppehåller sig.

Både Salix och tall kan gödslas, men gör du det innan de producerat en ordentlig fodermängd kommer de betas hårt och producera väldigt litet. Om du skall gödsla så gör det inte de första åren, utan först när kvistmassan finns.

Det krävs tillstånd för att gödsla på alla marker som är av den fuktigare typen...

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Detta är en liten djungel... och vill man göra rätt och inte är proffs är det väl frågan om man inte måste fråga Skogsstyrelsen. Det är mycket man måste hålla reda på, exempelvis om marken skall ses som "genomsläpplig". Länk till föreskriften:

http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/te...;epslanguage=SV

Edit: I Götaland är det alltså i flertalet fall inte OK ens på fastmark, men i en del län beror det på inom vilken kommun marken ligger.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Detta är en liten djungel... och vill man göra rätt och inte är proffs är det väl frågan om man inte måste fråga Skogsstyrelsen. Det är mycket man måste hålla reda på, exempelvis om marken skall ses som "genomsläpplig". Länk till föreskriften:

http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/te...;epslanguage=SV

Edit: I Götaland är det alltså i flertalet fall inte OK ens på fastmark, men i en del län beror det på inom vilken kommun marken ligger.

Tack för infon! Hade inte en aning om att det var så begränsat :lol: Jag ber om ursäkt om jag höll på att lura in någon i olagligheter.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Tack för infon! Hade inte en aning om att det var så begränsat :lol: Jag ber om ursäkt om jag höll på att lura in någon i olagligheter.

Jag tror mig veta att du är i gott sällskap... :huh: !

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 7 years later...

Ibland är det bättre att be om förlåtelse än lov..

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 6 months later...

Öppnar en gammal tråd. Satte i våras en kartong med 1000 sticklingar salix av klonen klara. Det verkar som om dessa har klara torkan och tagit sin något sånär. Det roliga är att viltet redan varit och nappat på dom.

Ämnar även att planera salix på en ö som skarvar skitit sönder, de verkar vara tåliga för den näringsrika jorden som blir kvar.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser
  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.








×
×
  • Skapa ny...