Linkis- ja men då så, av förklarliga skäl då jag inte har betalt för detta, har ju ett arbete, tro det eller ej så blir det rätt kort här.
Bly- ert debacel i våras var knappast för medlemmarnas bästa, snacka om att på ett bakvänt och felaktigt sätt öppna pandoras ask.
Vapen- Mini-14 frågan där jag sett de yttrande era lokala förmågor har skrivit är under all kritik och tala om att ni verkligen inte hade ordning varken på vad som var sakligt riktigt, vad som var jurisdiskt korrekt
vidare om vapen, har jag sett en del andra tveksamheter utöver just det rent faktiska att era yttranden är det enda som ugör beslutsunderlag (myndighetsutövning jmfr med JK:s yttrande om polisens sätt att ta in LYE för frågan om vilka halvisar som borde vara tillåtna) vilket sågs som just detta,
vidare om vapen, er insats i ett par av G22 ärendena där argumentationen inte bara var osaklig, den var rent av otrevlig.
Varg- där har ni ju faktiskt lyckats eller hur? Att ni nu inte längre har ett AU- uppdrag har väl inget med frågan om att vargfrågan/rovdjurfrågan är en total katastrof, med era ingångar borde det inte ha blivit så här som det är idag, därtill är den förbundspolitik som förs inte rättvis mellan medlemmarna, eller i varje fall var.
Osv
Att ni inte ser baksidan med det offentliga uppdraget oaktat vad jag förklarar ovan gör det i praktiken oväsentligt vad jag anför eller förklarar, det är bra att ni är så nöjda, jag ser bristerna med det.
Vad ni gör inom det offentliga uppdraget, för att upprepa mig själv, som jag ser som särskilt allvarligt är er hantering av tillståndsfrågor. Målen som är möjliga att driva är stämningar avseende skadestånd där ni yttrat er och det är fel i yttrandena, sakfel och i övrigt rent tyckande, att så inte har skett är nog för att ingen har önskat att göra det än, jag har ännu att drabbas av ett av era yttranden.
I övrigt så oaktat din övriga djupa kunskap så förefaller du missa perspektivet, ingen har så vitt jag vet i Sverige eller i England drivit mål mot denna form av allmänt uppdrag, det statliga uppdraget och i varje fall inte på sättet.
Att fnula på i din säkra övertygelse i övrigt är att EKMR blev svensk lag 1995 och oaktat det har svensk lagstifning/lagstiftare och rättsväsende fortfarande svårt att både förstå och tillämpa konventionen, det är många gånger som riksdagen och även lagrådet har kommit fram till att ett lagförslag kan godkännas, för att därefter vid pratisk tillämpning av lagen finna den varaa i strid med konventionen.
Med andra ord bara för att man tidigare har funnit det hela vara i sin ordning betyder således inte att det är det för framtiden, i frågan om angreppspunkter,grunder för talan så handlar det om enskilda beslut/yttranden och eller ställningstaganden som kan utgöra sådana.
Men å andra sidan, iom att ni, förbundet förefaller ha så god ordning på allt, med bra argument och i övrigt är insiktsfulla så behöver ni inte oroa er, jag har säkert fel/ Christian