"Nature or nurture" , dvs arv eller miljö, är ett kärt gammalt stridsäpple. Och oftast är det både och. Henke har helt rätt i att det i stor utsträckning handlar om kons kondition, men den är delvis genetiskt betingad. Mycket få, om några, kor klarar att konskevent vara dubbelkalvskor, men det finns de som kommer att ha dubbelkalvar oftare än andra. Samtidigt- enkelkalvar får mer energi och väger mer än dubbelkalvar, och kalvens vikt är något som faktiskt även omsätts i vuxwn vikt. En kalv som haft goda förutsättningar blir tyngre och tyngre vuxna djur kan själva lägga mer energi på avkommorna. Det är en kombination av genetik, vad vi ekologer kallar "maternal effects" (hur mycket energi och stöd man får från kon) inklusive årsmässiga variationer i fodrets näringstillgång (Vilket påverkar kon dvs maternal effects) samt slumpmässiga variationer i miljön.
Jag skulle säga: om man kan välja ska man skjuta bort en tvillingkalv tidigt. I valet mellan att skjuta bort den andra tvillingkalven eller en enkelkalv är det inte lika lätt, men jag tror det generellt kommer "löna" sig att skjuta den andra tvillingkalven, eftersom den är lättare än enkelkalven. Därmed har enkelkalven troligen en större potential som framtida avelsdjur.
Hornutveckling när det gäller storlek bestäms i väldigt stor utsträckning av ålder och miljö, men inte bara. Medan form i stor utsträckning är genetiskt bestämt. Personligen tycker jag grova stånghorn är riktigt läckra... och klart snyggare än skovelhorn. Men det är jag det... men det det är mycket riktigt inte så att det finns två helt separata typer av horn, utan det finns en gradvis övergång. Och mellanformerna är kanske inte något man ska spara om det finns andra alternativ. Det absolut viktigaste är dock att få upp medelåldern, så att man kan se de gentiska anlagen komma till uttryck. Sedan kan man lättare välja.