Ja. Mer om min sanning längre ner.
Har hört det där från andra håll att kväner skulle ha kommit med norrbottenspetsen. Tja, säger jag. Jakt med laikaliknande ställande hundar sker från Norska kusten till Ryska Stillahavskusten. Från Lundehunden till storväxta storvilts-laikor. Klart är att på Island finns en spets som används för vallning av får, den kom dit med norska vikingar ungefär år 800. Den liknar i sitt utseende Norsk Buhund och Norrbottenspets. Men du kanske påstår att vikingarna egentligen var kväner? Nej nej, jakten med ställande spetshundar är universellt förekommande i över hälften av det norra halvklotets barrskogsregion och inget folksklag kan ta åt sig äran för en eller annan ras. Jaktformen är präglad av vilka förutsättningar som råder i Taigaskogen, förhållandevis viltfattiga marker (jämfört med nemorala skogar) med vilt som antingen står eller träar för hund. Det är minimum 13 av jordens 24 tidszoner som ägnar sig åt jakt med ställande, skällande hundar. Glöm kvänerna en liten stund. Hade de haft alla egenskaper som tillskrivs dem så hade vi alla pratat kvänska... Och ärligt talat, det är helt ointressant om kvänerna för tusen år sedan jagade med det vi idag kallar norrbottenspets. Den finns kvar idag tack vare stenhårt arbete från specialklubbens alla funktionärer på jaktprov, utställningar och avelsarbete. Utan deras arbete och målsättningar de senaste åren hade den varit i glömskans katakomber. Vi kan sitta och klyva hår, sila mygg och svälja kameler hur mycket som helst. Det är inte rasens tusenåriga historia som är intressant, det är dess framtid, och den bestäms av SSF som den specialklubb i världen som faktiskt har ansvaret för rasen.
Vet inte vilka förkunskaper som krävs i genetik för att uttala sig om att avel utanför avelsrådens rekommendationer och rasklubbens målsättningar, om mina 4 år med helttidsstudier i evolutionär teori och evolutionär beteendeekologi inte räcker så vet jag inte vad som ska till. När man bedriver avel ska man följa rasklubbens mål, för det krävs inga genetikkunskaper alls.
En hund som jobbar med älg är alltid, avsett ras, utsatt för risker från vargen. En hund behöver inte vara många meter från jägaren för att bli tagen så det är ingen som helst orsak till att skaffa Nobs. Nobsen har ett idealsök på 10min idag och det är mer än nog för att bli tagen av varg. Ja, jag har jagat mycket i vargrevir med löshund själv i värmland så jag känner till problematiken. Bandhund är en mycket effektiv jaktform för älg där inte hunden blir tagen av vargen. Då väljer man lämpligast svart älghund eller gråhund men andra raser kan fungera. Viktigt är högre skalltröskel och det utesluter finsk spets och norrbottenspets i stor grad. Hunden blir inte borta i 18h inne på grannlaget och man kan välja vilka djur man ska skjuta. Är inte djuren man hittar skjutbara går man bara vidare och hittar nya. Ja, jag har erfarenhet även av bandhundsjakt och vill man skjuta mycket älg samtidigt som man har kontroll över vilka djur man faktiskt har på marken är det en suverän jaktform. Den kontroll man får över enskilda individer på marken kan man inte nå med löshundsjakt.
Färgargumentet så. Ja, endast hundar av idealfärg ska idag kunna bli utställningschampions. Men det här är en jakthundsras, hundar som inte har idealfärg kan fortfarande bli jaktchampions och bli rekommenderade av avelsråden till avel. Det blir liksom ett ickeargument, så länge du inte är ett utställningsfreak som springer på utställningar och samlar rosetter som tävlingsform. Men då tycker jag du ska välja en annan ras. Färg hos hundar är komplicerat men det kan vara värt att nämna att exempelvis vit färg kan leda till hörselnedsättningar och dövhet hos hundar (pga att färgpigmentet melanin behövs i hundens inneröra, melanin producerar färgen Brun). Därför SKA Nobsen vara brokigt färgad och den SKA ha pigmenterade öron och område runt ögonen. Det finns alltså en praktisk orsak till att inte alla färgkombinationer är önskvärda.