Hade en i mina ögon fantastisk jakt igår. Gav mig ut för att jaga toppfågel men efter cirka 30 minuters skidåkande kom jag in på cirka 1m avstånd från en hare som jag stötte innan jag fick upp geväret ur hölsterryggsäcken. Den stannade en bit bort och jag lyckades skjuta bom, jag åkte efter upp för ett berg och efter mycket möda fick jag syn på den igen och ännu en bom. Efter ett kort förföljande fick jag läge igen och en tredje bom var ett faktum.
Var tvungen att stanna och dricka samt äta lite. Vilade och funderade och såg att jag hade cirka 2-3 timmar dagsljus kvar, insåg att jag måste ner i en ravin för att se var spåren tog vägen. Efter den manövern så såg jag att spåren givetvis gick uppåt igen, kämpade uppåt och följde efter på ett gammalt kalhygge med 2-3m höga tallar som stog tätt, mycket tätt. Efter ungefär 1,5 timmes skidåkande efter haren kom då läget och nu kopplade jag in hjärnan ordentligt för ett skott på 50m avstånd, frihand var enda möjligheten och jag tog ett bra skott riktat mot bogen. Haren rusade iväg och givetvis blev jag osäker med tanke på de tidigare misslyckanden. Tog mig fram och konstaterade träff och efter ungefär 20m låg haren med ett perfekt placerat lungskott.
Jag var tvungen att tacka haren för den hårda kampen som jag då vann den här gången men oavsett utgången hade jag egentligen varit nöjd men detta var givetvis extra roligt att få fälla ett byte. Det första med min Sauer 202 i kaliber 6,5x55. Sitter fortfarande riktigt nöjd och känner att träningsvärken kommer bli rejäl. En jakt helt i min smak.
Jag har nu lite idéer hur jag ska träna mitt skytte för jakten så haren har lärt mig mycket.