Leaderboard

Vet inte hur många av er som använder eldstål men jag gillar dem. Så jag var tvungen att göra ett själv, eller ja jag använde ju såklart en färdig stav (Light My Fire modell Army, den är 8mm och ger bra gnistor). Skaftade den och sydde ett fodral som kan sättas lite var man vill, i bältet, på knivslidan eller i mollesystem om man känner för det. Jag valde att göra ett lite större skaft än vad som är brukligt på eldstål, detta för att jag tycker att de små kan vara lite svåra att få ett bra grepp om. Nog med text, nu får bilderna tala för sig själva.

En till med slida av bäversvans och masurbjörk.

Förr var den mitt allt. Men med åren har intresset svalnat en aning i takt med att livet i övrigt ”byggs upp” med familj, jobb, umgänge och dylikt. I dagsläget är jakten en krydda i vardagen, rekreation för kropp och sinne. Något som skänker samma glädje och eufori när man lyckas. Men som idag inte ger samma ångest de tillfällen kudden känns skönare än att åka till skogs som det gjorde för 10år sedan Att vara utan jakten är otänkbart, men idag är det kvalitet och inte kvantitet som är det viktigaste för mig. Tar hellre EN stressfri heldag i skogen per månad än några korta svängar med tidspress i veckan.

Så här blev resultatet av det senaste Linoljevaxet:

Vaddå betyder?? Den ingår i det vi måste ha för att finnas till. Som sömn och mat etc.

Ett skepp kom visst lastat med....

Gårdagens rester idag dvs P-gratäng med rådjurs stek

Dagens fick bli en tonfisksallad med bla lök å ost å ägg å mayo. Kompenseras senare./P

Hmm...tror både Härkilas och Chevaliers Paclite-ställ har det. Eller hade åtminstone, de verkar banne mig ha slutat med dem..!? Vad har du för storlek? Hittade en Härkila Vector med ventilationsöppningar och nätfoder i stl. 50. Edit: Hittade en i stl. 52 nu också...

Fler som räddar älgarna från svält. http://www.kuriren.nu/nyheter/algarna-pa-vag-att-raddas-nm4782978.aspx

Idag betsade jag skaftet. Seved Hjelm

Dagens kulinariska, rådjursstek - potatisgratäng och lite Bea. Kryddfavoriten till Rå är Piffi som rikligt gnids in med 5-peppar som tillägg och bryns i rikligt med smör sedan in i ugnsfast form med lock med stekskyn. Innertemp ca 59/60°C och sedan vila i folie Klart för servering = mums

Har en jättegryta stående och puttra på spisen: En skottkärra pärer, ett älgytterlår skuret till grytbitar. Morötter, palsternacka, kålrot, vitkål, purjolök, bacon, rotselleri, gul och röd lök, kantareller, en hink vispgrädde och säkert lite andra växtdelar jag inte kommer ihåg just nu. Nu har jag gryta till flera dagar Och den blir bara godare i morgon och dom nästa dagar.....

Hittade en halv påse paltmix i skafferiet, bäst före november 2014.. Inga kryp i mixen så jag rörde ihop smeten och gjorde flatpalt. Tycker det är bättre med fläsket bredvid och då kan man ju också doppa i flottet.

Känslan när man är ett med hunden när den ligger som en pil mot vinden och ni söker tillsammans av marken. Den plötsliga frysningen när viltet hittas. Att snabbt läsa av terrängen, var kommer viltet gå, var har jag skottmöjlighet? Gå fram och ge ett tyst "jaa" och hunden kastar sig fram och sedan blir stilla när viltet går. Att då stå rätt och kunna fälla haren/ripan/tjädern/orren/ etc! Möta blicken hos sin vän, som vid apportkommando kastar sig iväg för att hämta bytetet. Möta glädjen och stoltheten i hundens ögon när den lämnar av och glädjas åt den gemensamma framgången!

För mig är jakten lika naturlig som att jag andas. Jag uppskattar naturen i alla dess former men jag kommer aldrig så nära som under jakt, då går jag från att vara betraktare till att vara en del av den.

Jagandet är min natur, allt annat är samhällets krav på mig och min iofs adekvata respons. C

Med åren så är inte mängden kött i frysen avgörande om jakten eller fisket har varit lyckat eller inte. Det var viktigare i yngre år. Första fjälljakten efter knäskadan fick jag inte en enda pippi med mig hem. Men när jag satte mig ned bakom en sten för att fika så brast det och jag blev sittande i säkert en timme med tårarna rinnande av glädje att få återuppleva den oerhört speciella jakt som jakt på vintterripa är. Den frihetskänsla som involverar jakten på fjällripa går inte att uppleva på annat sätt. Möjligen ett drop of dyk där man hänger fritt över en avgrund med känslan att sväva fritt i tre dimensioner kan ge en liknande upplevelse. Men jakt är ett sätt att leva och inte bara ett intresse när man väl kommit över slyngelåren då upplevelsen ofta räknades i antal avlossade skott och mängden fällt vilt.

Kallt väder lockade inte att börja flippa med kameran men bjuder på en bild iaf

Många köpeburgare föregås väl av bultpistol... ingen vidare kulbana på den

Några första intryck, efter 20 skott så har jag svårt att sova på kvällarna. Jag är ledsen för att inte alla har en t3x varmint i 6.5x55. Redan efter 20 skott med iskalla fingrar och skakig kropp så har jag skjutit mer än en grupp på UNDER 3cm på 300m. För mig är det här helt sjukt . Rekylen är mild och märkbart mindre än .308, jag har än så länge bara skjutit Norma Diamond fält. Den här bössan har potential . Overklig precision i min värld detta Och jag är säker på att det går att skjuta 2cm på 300m under rätt förhållanden, ännu bättre skytt, ännu bättre stöd.. Kanske klarar det själv i vår när bössan har fått gå några skott