Leaderboard

Kompade ut hela fredagen för att prova en ny mark för skyddsjakt på säl. Körde ner och parkerade, smög ner till strandbrynet och såg ett 20 tal knubbsälar på olika stenar. Den närmsta låg ca 150 m ut, hyfsat stor och gråspräcklig. Jag hämtade bössan och fann en lämplig sten att ta stöd mot. Hittade sälen i hårkorset och kramade av. Sälen ryckte till. Låg och darrade någon minut för att sedan glida ner i havet. Gick upp till bilen och hämtade min kanot (gammal, bred och stadig kanadensare) och flytväst. För kanot är det som funkar här, bottnen är långgrund och motordrivet skulle bara pajja propellern allt annat än flatbottnat skulle fastna. Paddlade ut till stenen och började leta. Var var den? Paddlade i allt större cirklar ut från stenen och såg efter ett par minuter en märklig sten med konstiga havstullpaner. Tog fram kroken och kände, den var mjuk - en sälmage. Jag drog upp den från en knapp meters djup. Sälen var stor, inte en chans att få upp den i kanoten så jag krokade den i käften med en repförsedd krok och bogserade in den till land. Väl inne på land insåg jag att den var rejäl och att det var en hane. Inte en chans att jag skulle orka släpa upp den till bilen utan valde att köra ner över den tjälfrysta strandängen. Där fick jag efter en del trixande upp den på släpet varefter jag la kanoten över och körde hem. Hemma började arbetet med att ta hand om honom. Skottet visades ha hamnat lite snett, det tog i nacken och inte kraniet. Han mätte in 154 cm + labbar. Vikt? Inte en aning men en bra bit över 80 pannor. Skinnet flåddes av och späckades. Skinnet skall beredas på sikt. Späcket koktes till tran, det blev ca 13 liter. Ryggbiffar och filéer putsades rent och togs om hand. Magpaketet lades i påsar och frystes, det skall till en forskare på SLU som jobbar med västkustsälarnas diet. Kraniet kommer jag att koka rent och ha med på en utställning om jaktens historia som vi skall ha på museet där jag jobbar. Det är ju helt klart en del jobb med säljakt, men lärorikt. Och det är väl det som är så fantastiskt med jakten i Sverige - hur oerhört rik den är och att det alltid finns något nytt att lära sig om man är nyfiken!

Min far var yrkesfiskare i många år. I dag den 1:a februari hade varit hans födelsedag. Om han sitter i Himmelen och tittar ned på oss hade han tyckt detta inlägg var hans bästa present på dagen ?

Inte såååå mycket eftersom jag gjorde det i min oisolerade ladugård....

Min Hjälte !!! å alla Netfiskares vägnar de varmaste hälsningar

Många verkar bli låsta vid vissa saker tex c&r andra blir låsta för andra saker vi kan väl säga att om hippens prestationer med räv skulle komma ut i vissa grupper på Fejjan så skulle facklorna och hötjugorna komma ut jääääääävligt fort

Ja du... Folk verkar inte haja att situationen kan skilja. CR är självklart för gädda i tex Stockholms skärgård (kris för gäddan där). Men skulle absolut kunna tänka mig att ta upp gädda som åtel eller hundmat i vissa sjöar. Blev ett jävla liv på sociala medier när en känd fiskare tog upp en vild havsöring till jul. Att avliva en svårt skadad fisk borde ju vara självklart men många verkar inte göra det.

Detta med CnR.. Det får inte gå för långt, då är det helt stolligt. Självklart så nackar man skadad fisk. Har flera gånger tänkt mej att klubba gäddor för åtel men varje gång när man står där med en bra krokad fisk så får den likafullt gå tillbaka.

Du har inte hajjat detta Jonsson, gäddor är enbart och uteslutande ett irritationsmoment. Iår överväger jag att ta upp de man får till rävåteln.. De är kladdiga, de biter sönder krokar och linor, man fryser om fingrarna för ingenting, de äter upp mörtarna. Bara bök med dem alltså. Men ok.. en 10+-are.. det blir ju mycket rävåtel

Grattis! Det var nog en lämplig plats för den sortens arbete. Det var samma när pappa kokade brunkål till julen medans han vid liv (mamma av skånskt ursprung) då gick han ut i garaget för att det inte skulle lukta i hela huset. Han hade en en liten kokhäll med en platta/1-plattespis och som gick på 220 V.

Är också av den uppfattningen att tyska hundraser generellt är mer intresserade av katter än de brittiska. Tog över en vuxen Weimaranertik på knappa 4 år för en massa herrans år sedan. Tiken var uppvuxen och hade en katt som bästa kompis där hon kom ifrån. Själva hade vi ingen katt men däremot min morbror som bodde i huset närmast. Det gick bra hon förstod att den katten inte var lovligt byte. Men alla andra katter såg hon som jaktobjekt, nu hade jag sån lydnad på henne att jag kunde bryta henne när som helst. Minns när vi var ner för att para henne 95 mil bort. Kom dit sent på kvällen. Hade aldrig träffat hanhundsägaren tidigare bara talat på telefonen. Väl där fick jag frågan. - vi har ju fyra katter också, är det något problem? Jag fick förklara att tiken var rätt ställd på katt. Inga problem katterna fick inte komma in i huset medan vi var där. Satt och såg tv kvällen därpå när hanhundsägaren skulle ställa ut kattmaten på bron. Jag hör bara hur klorna slirar och förstår att min hund ger järnet. Jag skriker omedelbart NEEJ! blir tyst någon sekund innan jag hör handhundsägaren säga. Helvete vilken lydnad du har på hunden!!! När hon öppnade dörren stod tiken min bredvid henne, utanför dörren stod katten som passade på att smita in och tog trappen mot övervåningen som fanns direkt innanför dörren. Weimaranern efter, gapandes över ryggen, men stannade i steget när mitt nej kom. Jag platsade tiken bredvid mina fötter medan hon letade igen och kastade ut katten ur huset igen. Den tiken var väldigt intresserad av alla slags rovvilt, även färska björnspår var intressant. Tikvalpen vi behöll ur kullen hade också rovviltintresse fast kanske inte riktigt lika starkt. Ingen av de Pointrar vi haft har varit intresserad av räv, katt eller annat rovvilt.

Grattis!

Enligt listan i länken ovan så skulle det vara betydligt lättare att få en korthårig Vorsteh (Excellent på plats 19, German Shorthaired Pointer, långt före alternativen...) att låta bli renar än någon av de engelska alternativen (setter och pointer). Jag tror inte att det är helt sant... Jag skulle vilja hävda att just när det gäller att jaga ren så kan alla de stående fågelhundarna få för sig det. De flesta individer av alla raserna går att lära att det inte ska göra det. En av mina KLM låter bli ren (efter relativt få diskussioner). Den andra gäller det att jag ser renarna först... (efter väldigt mycket mer diskussioner). Ska du bara jaga ripa på fjället är en engelsk stående fågelhund ett bra val. De tyska alternativen har en del andra fördelar -- jag försökte diskutera det i en av dina tidigare trådar. I slutändan så är en ny hund ändå något av ett lotteri. Du kan förbättra oddsen genom att välja rätt ras, rätt uppfödare, och rätt föräldrar. Vilka egenskaper du prioriterar på din hund kan bara du bestämma. Sedan beror det på den individ du får, och hur mycket arbete du kan lägga ner på din hund. Fördelen är att de allra flesta hundar blir dugliga om det får tillräckligt mycket träning. Alla blir inte jaktchampions, men de brukar gå utmärkt att jaga med dem. Och det är väldigt mycket roligare att jaga med hund än att jaga utan.

Häftigt, säljakt är helt klart på min bucket list. Hur mycket luktar det när du kokar 13liter sältran? ?

Gratulerar! 154cm är en stor knubbsäl.

Grattis ?

Nu blir det sen middag ! Sjömansbiff på knipa skjuten idag

Vargspår, ca 10cm breda.

I dag var jag nere till veterinären med 2 öppnade säckar av specialmaten som Humla åt. Dyrt jävelskap. Jag bad dom ge det till någon som behövde det. Gärna till någon som har dåligt ställt, och om dom skulle ha råd får dom ge en slant till Hundstallet. Och så var det med det.

Har gått över till färskfoder som fungerar mycket bra under jaktsäsongen.

Har testat Profdog och Hallafoder och har väl funkat hyggligt. Blev dock lite dassig i pälsen i somras å testade med VOM färskfoder istället. Funkar skitbra, skiter inga mängder och blir inte fet heller. Tycker energin å päls blivit mycket bättre. Är ju lite mer pyssel å knöligt om man glömmer år tina mat dan innan men löser sig oftast... M

Bild på min M55 i 222. Som jag väntar på. Sköt riktigt bra med lätta kulor. Tyngre gilla den inte. Ska byta ut kolven till något annat? Då den inte passar alls. Även pipan ska kortas till 45 cm. Kikare blir en Zeiss 2,5-10x50