”Jösse hare” uttrycket kommer från 1621 då den medeltida ”Rävsagan” översattes från plattyska till svenska
Rävsagan
Reyncke Fosz
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Mobil/Artikel/14361
”Starka skäl talar också för att tillskriva Sigfridus A Forsius den svenska översättning, efter plattysk förlaga, av den berömda rävsagan »Reyncke Fosz», som utkom i Sthlm 1621; han skulle i så fall vara upphovsman till det största rent skönlitterära verk, som dittills utkommit på svenskt språk”
https://litteraturbanken.se/översättarlexikon/artiklar/Sigfridus_Aronus_Forsius
”Genom Meurers försorg trycktes 1621 Forsius sista och mest omfattande översättning, ett allegoriskt diktverk om en slug och skrupelfri rävs äventyr, Reyncke Fosz, som åtnjöt stor popularitet i renässansens Europa. Översättningen publicerades anonymt med förord av Meurer men har kommit att attribueras till Forsius eftersom dess ordförråd och morfologi röjer vissa influenser från östsvenska dialekter i södra Finland, vilka även kan spåras i andra av Forsius skrifter. Att han velat förbli anonym kan möjligen ha berott på att Reyncke Fosz i likhet med andra samtida folkböcker kunnat betraktas som en underhållande men onyttig och därmed moraliskt tvivelaktig bokprodukt. Att upphovsmannen var en präst som fördömts av konsistoriet gjorde inte saken bättre.
Forsius utgick i Reyncke Fosz från en plattysk förlaga. Som i sina andra översättningar har han velat vara trogen mot förlagans form: ”itt bundit taal bör wara bundit/ itt lööst lööst”, deklarerar översättaren i efterordet, men erkänner att arbetet varit mödosamt och rimmen ”tröge at affsättia”. För att lyckas har han efter första kapitlet behövt överge ambitionen att återskapa versmåtten och rimtyperna. ”
Vänliga hälsningar Lennart