https://blickovernejden.wordpress.com/2023/08/07/den-som-for-handen-framfor-ena-ogat-tappar-djupseendet/
"För den som har erfarenhet av hästar och seldon så är vederbörande väl insatt i vad s.k. skygglappar är till för, att sonika styra hästens perception strikt framåt så att den inte skall bli skrämd av saker i periferin och skena. En människa som förlorar synen på ena ögat eller bara gör ett enkelt test att föra handen framför ena ögat upptäcker likaledes att synfältet inte bara begränsas i bredd utan att också djupseendet påverkas till det sämre. Så varför denna equestrianska och oftalmologiska utläggning?
Jo, när man beskådar vår samtids samhällsdebatt så är det påfallande ofta som ovan nämnda fenomen kommer i undertecknads tankar. Alltför många debattörer och folkvalda är inte bara beskaffade med ideologiska skygglappar som begränsar deras synfält, men man har också ett påtagligt obefintligt djupseende vilket påverkar förmågan att se såväl bakåt som framåt. Av denna anledning verkar få vara införstådda med att den pågående samhällsdebatten om den svenska yttrandefriheten i skenet av de uppmärksammade koranbränningarna egentligen inte har ett inrikespolitiskt ursprung, även om konsekvenserna av föreslagna åtgärder tvivelsutan får sådana, utan att det handlar om en koordinerad påverkanskampanj initierad i bl.a. Turkiet men framförallt Iran givet att Sverige dömde den iranske medborgaren Hamid Noury till livstids fängelse för mord och folkrättsbrott i hemlandet. Noury var delaktig i den iranska teokratins massavrättningar av tusentals dissidenter 1988 men lockades till 2019 Sverige av delar av den iranska diasporan i syfte att få honom arresterad. När det gäller folkrättsbrott tillämpar nämligen Sverige principen om universell jurisdiktion vilket retat gallfeber på Teheran vilket föranlett det senare att inte bara fängsla svenskiranier i utpressningssyfte men troligen likaså förmått den shiitiska Mahdimilisen i Irak, under den skriftlärde Muqtada al-Sadr att storma och bränna den svenska ambassaden i Bagdad, förment med förevändningen om koranbränningarna i Sverige.
Den auktoritäre maktspelaren Recep Tayyip Erdoğan, turkisk president med sin maktbas i det islamistiska AKP, hade å sin sida ett presidentval att ta i beaktande i samband med den svenska ansökan om att få bli medlem i NATO, sålunda ett inrikespolitiskt skäl till att spela Allan med den undfallna “humanitära supermakten” i norr. Med det sagt så fanns det även vissa objektiva grunder för den obstinata turkiska hållningen givet att Sverige med sin självbild utgör fristad även för faktiska terrorister och inte enkom imaginära sådana. På samma gång utgör även Turkiet fristad för en lång radda gängkriminella likt den “Kurdiske räven” vars förehavanden orsakat en aldrig tidigare beskådad våldsvåg i Sverige. Senast igår sköts en man i 75-årsåldern genom ett fönster i Malmö av en underårig yngling, en trolig s.k. “felskjutning” då den egentliga måltavlan torde ha varit en av polisen välkänd gängkriminell i samma bostadsområde. Det har varit påtagligt tyst på sistone från ståuppkomikern Magnus Betnér som 2015 grötmyndigt förklarade att “Sverige aldrig varit så tryggt som nu”. Dilemmat är att antalet “felskjutningar” nu börjar bli rätt påtagligt och s.k. “koolingars” vapenhantering lämnar mycket att önska då varje förlupen kula utgör en risk för tredje person.
Ifjol rapporterade Hem & Hyra om hur det blivit ett vanligt fenomen att gängkriminella provskjuter sina illegala vapen i parkeringshus i staden. Nils Norling, presstalesperson för Malmöpolisen, svarade med kommentaren:
“-…att risken för att privatpersoner ska skadas är förhållandevis låg eftersom skjutningarna i princip alltid sker på natten, men att man förstår att det upplevs som obehagligt när det skjuts i ens garage.”
Uttalandet känns som en papegojmässig repetition på det uttalande som dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) levererade 2018 att det var:
“-…liten risk att oskyldiga drabbas”.
De oskyldiga medborgare som skottskades tidigare i somras i en masskjutning i Tensta när två gängkriminella ynglingar öppnade eld mot en konkurrerade gängmedlem medelst automatvapen torde tycka annorlunda?
Som jägare och sportskytt sedan unga år och tillhörig den generation som gjorde allmän värnplikt så har vederbörande en begreppsvärld som skiljer sig från den som återfinns hos Medelsvensson. Om man exempelvis har erfarenhet av mörkerskjutning med kulspruta med spårljusammunition så vet man hur kulor beter sig efter rikoschett, det är tveksamt om en underårig gängkriminell som försetts med en insmugglad AK-47 har några begrepp om vilka risker vederbörande utsätter allmänheten för när denne öppnar eld i ett bostadsområde med gott om asfalt och betong? Å andra sidan, även om vederbörande nu mot förmodan skulle ha det så torde den samvetliga aspekten likväl saknas?"