Nu ska jag fråga en sak som kommer att få mig att framstå som precis det jag är: Gröning på området.

Frågan handlar om snaror i samband med åtel.

För det första, är snaror lagliga? Isåfall vad bör jag köpa för snaror för att dom ska vara godkända och framförallt etiska(om det nu finns etiska snaror  )

Sen funderade jag som så.. Om jag lagar en riktigt stor åtel med lådvis med laxrens + diverse jag kommer över. Kan man placera fullt fullt med snaror runt åteln då? Borde ju fånga något otroligt mycket väl? Eller är det felaktigt beteende? Jag har inte sett någon som skrivit om det tidigare så det kanske är ett förbjudet sätt?

Var förankrarar man snaror? marken? träd? olika? Lär mig allt om snarfångst nu!! Evigt tacksam för bra svar!

Hur är det med saxar? Är inte dagens saxar ganska harmlösa? Eller är det olagligt? Hittade på en sida i USA för nåt år sen, olika saxar. Kanske man kan använda sig av sådana också?

Vad tror ni om detta sätt? Det borde ju få upp antalet räv samt mårdhund fatalt!

mvh C-A

Kan svara för Sverige..alla saxar här är förbjudna,snarning kan man få tillstånd för gällande räv tex. Hur det är med riporna vet jag ej.

Har dock märkt i tidigare trådar om mink/mårdjakten att skyddstunnlarna runt dessa slagfällor ser lite annorlunda ut gällande godkända fällor eller ej i länderna Sverige)Finland

okej.

Fast jag vet inte..har tänkt till litet.

Den här Connibear fällan för fångst under vatten på bäver hur är det med den egentligen ??

Har inte tid att googla nu !!!

I de nordliga länen (Norbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland) får rävfångst bedrivas med fotsnara, som ersatt de numera förbjudna rävsaxarna. Kräver dock en utbildning om jag inte minns fel

//"TB"

man måste väll ha gått en utbildning och ha spacialtillstånd för att få använda connibear?

Jaha du...

Snaror i bemärkelsen Strypsnara är bara godkänt att använda för ripfångs.

Saxar finns inga godkända, och den i tråden nämnda Åbergs fotsnara -kräver en liten kurs, ja - är väl det som till användningssättet mest liknar rävsax.

Denna förankras vid ett "släpankare" som absolut inte får sitta "jordfast".

Den placeras i ett befintligt rävspår, och att "vräka" ut ett antal sådana runt en åtel skulle förmodligen resultera i - ingenting.

Connibear var sist jag kollade inte lovlig, och den är dessutom inte anpassad till de svenska kraven av skydd vid utsatta fällor under 150cm höjd över backen, då den ju placeras mer eller mindre "fritt". Att ha den till räv och mårdhund...blotta tanken hisnar...

Rävfällor finns många, det är dock inte ett väldigt bra sätt att ta räven på tycker jag, men man kan alltid plocka några ungrävar på hösten. Hur mårdhunden beter sig runt dessa har jag ingen aning om, men det finns säkert någon här på forumet som kan hjälpa dig med de svaren.

Lulesnaran då? mårdhundar går nog i fälla, men nu är det mest räv jag tänker på.

Snaror är det som är aktuellt egentligen.

Lulesnaran är också godkänd, samma princip som den jag nämnde. Kanske finns ännu fler idag, men de är nog funtade rätt lika. Grejen är en mjuk snara, och ingen fast anslutning.

Har faktiskt inte sett någon som här som använder sig av fångstredskap. Vore kul att höra vad de har att säga om fotsnarorna.

Håller koll på denna tråden... 

nån borde klistra den så vi får lagarna och reglerna serverade åt oss nån måste ju veta hur allt ligger till....  :

Jag har för mig att fotsnara för räv får man inte sätta närmare än 100 meter från åtel. Samma gäller väg eller skoterled.

Det måste finnas "skydd" för räven i närheten typ lite tätare skog annars blir den för stressad.

Läs på Jaktsidan.se. Första sidan alltså. Där finns en artikel om att snara räv.

..snacka om att gå över ån efter vatten...  :-[Tack Streif!

I de nordliga länen (Norbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland) får rävfångst bedrivas med fotsnara, som ersatt de numera förbjudna rävsaxarna. Kräver dock en utbildning om jag inte minns fel

//"TB"

Helt korrekt.

Utbildning först och (fot)snarning av räv sedan. Effektivt om man vill decimera skogsräven.

Vi använder dem alltså inte vid hemmaåteln, utan enbart i skogen.