Hej alla

Har en griffon- tik som är 8 år.Hon har haft mycket problem med urinvägar,urinsten samt en bortopererad livmoder.

Har varit med henne hos vet. mååånga ggr och de lovar efter varje gång att hon ska bli bra.

Nu är det så att hon har börjat dricka ca 3 liter vatten om dan .Hon är kissenödig hela tiden och

jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra.

Är det någon idé att fortsätta åka med henne till vet. eller ska man överväga andra alternativ (avlivning)?

Jag är tacksam för alla råd och funderingar.Några av Er har kanske haft hund med samma problem.Hur gjorde ni?

Är hon kollad för diabetes?

Det ger ju ökad törst..

Jag personligen tycke nog att det kan vara värt att göra en sista koll och om inget fel hittas/hon inte blir bättre, så är det bäst för hundens skull att få avsluta jordelivet. Djur ska ha livskvalitet och när de inte har det längre, så måste man ju som ägare ta sitt ansvar hur ont det än gör i hjäteroten

Det var i december förra året hon var sjuk och då tog vet. alla prover,även diabetes men hittade inget.

Trodde inte det var så svårt att få besluta om hunden ska leva eller dö.Vi var på väg till vet. för några dagar sedan men vi sköt upp det.

Hon ser så trött och håglös ut stackarn.Usch det gör ont i hjärtat att tänka på det.

hej!

du har ett jätte svårt beslut framför dej de förstår jag. sjävl varit med om de flera ggr och det är inte kul. men att ha kvar en hund (även om det är sin bästa vän) är inte rätt de heller.

vi har iaf möjligheten att ge våra älsklingar ett värdigt slut och slippa lida,,, för att sedan kunna minnas alla fina stunder vi hafft med varandra!..

kan inte trösta eller rekomendera dej något, men har STOR förståelse för att du tycker det är jobbigt och är övertygad om vilket beslut du än fattar så är det rätt...

Mvh

Mamre!..

Har 100% förståelse för din situation, befinner mig nämligen i samma..

Det låter som, precis som Jämta skriver, att det skulle vara diabetes, dock har ju proverna inte visat något, men man blir ju fundersam ändå.

Våran nu nioåriga Jämt/Gråhundstik har fel på sköldkörteln, detta pga av det är någon störning på hypofysen.

Hon dricker också mycket vatten, men kissar väldigt lite, vilket får till följd att hon samlar vätska i kroppen.

Detta kan, enligt vet. motverkas till viss grad genom motion, men vi har hamnat i ett Moment 22 i och med att hon dessutom drabbats av Artros i korset, vilket gör att hon har svårt att gå längre sträckor...

Så nu finns det ingen återvändo längre, vi måste ta bort henne, men det gör förbannat ont att ens tänka på.

Men det är ju inte första gången man får fatta detta beslut, och som fler redan skrivit, att låta våra fyrfota vänner dö med värdigheten i behåll, det är det finaste vi kan ge dom, även om det gör ont i hjärtat.

Mvh

Jag tackar för det stödet jag får. Det lutar åt alternativ nr 2 ( avlivning).