Jump to content
https://www.Reservdelar24.SE


https://www.AUTOdoc.SE
www.anglavakter.com


Sign in to follow this  
BäckaBengtson

375 H&H Mag med Hornady 270gr SP

Recommended Posts

BäckaBengtson

Lade upp detta på bloggen...men kom på att det ju finns en avdelning för handladdning... Lite inkörsperiod i den upgraderade jaktsnack...

Så kom då den dagen tillslut, när jag Äntligen fick komma ut och testa av en laddstege till Hornady 270gr RN och VihtaVouris N150 krut i min högt älskade Ruger No1 fallblockare.

Testladdningarna var 72, 73, 74 och 75 grain av N150, tillverkat i de tusen sjöarnas land av VihtaVouri.

Det första konstaterandet var väl att det överlag hade gått att använda samtliga laddningar till jakt - värt att notera är att avståndet mellan den lägsta träffen av alla som var med 72gr och den högsta som var med 74gr är exakt 13 cm - men att man ändå kunde urskilja vissa väsentliga skillnader, och att man verkligen kan Se att en viss laddning passar geväret bättre än andra.

Sedan måste man ju räkna med den BäckaBengtsonska faktorn... Här finns inga andra stöd för bössan än en hoprullad HellyHansen-tröja på ett bord. Man kan ju säga att det var jägarmässiga stöd. Innan alla invändningar, så kan jag försäkra att detta är ett sätt som jag skjutit in gevär på i snart 30 år, så jag vet rätt väl mina begränsningar och vad jag kan förvänta mig av en skjutsession. Hela redovisningen får förresten bara tagas för vad den är: en beskrivning av Mitt skytte och Min laddning i Min bössa, som leder till Mina slutsatser.

Men det kan ju vara kul för andra att ha lite att jämföra med, och jämföra kan vi göra på flera roliga sätt...

72gr laddningen gav ett 10 cm lägre träffläge i jämförelse med fabriksammunitionen från Remington

73gr 4,5 cm lägre

74gr samma som Remingtons Express Rifle

75gr 1,5 cm lägre

Ok, så långt. Vad vi kan säga om detta är väl att 75gr laddningen fortfarande är på väg "upp" och en skjutning på 200m hade säkert gett bästa kulbanan - vilket ju inte är så svårt att föreställa sig.

Hastigheter då? Ja, det har jag ju förstått, att utan en kronograf, så Kan man inte ta fram nya, säkra laddningar, så en sådan bör finnas hos varje handladdare - jag kommer då att köpa en omgående.

Den jag hade tillgång till idag, verkade vettig men fick "spatt" ibland, och bågarna flög loss av tryckvågen då och då - det är ju tryck i grejerna vi skjuter med här! - så jag struntar i att redovisa det högsta resp lägsta värdet i varje laddning för att det inte skall bli ett test av kronografen, istället för ammunitionen...

72gr N150, 270gr Hornady SP

792,5 ms

792,7 ms

794,2 ms

73gr N150, 270gr Hornady SP

810,1 ms

811,7 ms

811,8 ms

74gr N150, 270gr Hornady SP

817,4 ms

817,8 ms

821,6 ms

75gr N150, 270gr Hornady SP

827,5 ms

829,5 ms

831,6 ms

Vad för krut än Remington använder sig av i sin ammunition, så kan vi konstatera att 74gr VihtoVouris N150 motsvarar deras laddning Exakt. Även träffbilden med mitt gevär blir likadan.

Vad drar jag mer för slutsater då..?

Jo, med ökad laddning inom denna laddstege så försämras precisionen.

72gr laddningarna sitter på ett Absolut rakt horisontellt streck! Det borde tyda på att skytten, och inte ammunitionen, gav en spridning på 47mm.

Man kan också fundera på om det kan ha att göra med att pipan var kall - fast det tror jag inte, pipan blir inte ens jummen efter 15 skott... - och att just 72gr patronerna gjorde jag hemma med min egna utrustning, och valde då att göra dem utan krimp. Alla andra patroner hade en krimp. Och att det var första serien för skytten...

73gr laddningen talar för sig själv... Den säger en del om Rugerns potential också. En bössa i en sådan kaliber som presterar detta tycker jag är fantastiskt.

gallery_1838_2_8599.jpg

74gr ger en träffbild som Remingtons, som jag tidigare sagt, och den är i min Ruger 29mm.

75gr däremot....den verkar skum, och "känns" inte rätt för mig...Placerar skotten i 2 grupper...och ger en spridning på 59mm.

Så den största slutsaten av dem alla är...att jag får mixtra lite till. Men nu vet jag vad jag har att jobba med, och jag kommer att ställa in krutmåttet på 73,5gr - det diffar +-0,4gr - köra utan krimp, ladda upp en rejäl omgång och ställa in kikaren...

Detta bör ge mig en patron som är fullt acceptabel precisionsmässigt på håll jag skjuter på här hemma, och en 270gr kula i hastighet runt 815ms.

Har jag nämnt att jag gillar min fallblockare? Och att handladdning är kul?

Vad väntar ni på, gubbar? Börja ladda hemma! Det finns mycket vi kan göra minst lika bra som "köpe", till en bråkdel av priset - och detta är ju till och med lagligt..!

Share this post


Link to post
Share on other sites
MrSkovel
Lade upp detta på bloggen...men kom på att det ju finns en avdelning för handladdning... Lite inkörsperiod i den upgraderade jaktsnack...

Så kom då den dagen tillslut, när jag Äntligen fick komma ut och testa av en laddstege till Hornady 270gr RN och VihtaVouris N150 krut i min högt älskade Ruger No1 fallblockare.

Testladdningarna var 72, 73, 74 och 75 grain av N150, tillverkat i de tusen sjöarnas land av VihtaVouri.

Det första konstaterandet var väl att det överlag hade gått att använda samtliga laddningar till jakt - värt att notera är att avståndet mellan den lägsta träffen av alla som var med 72gr och den högsta som var med 74gr är exakt 13 cm - men att man ändå kunde urskilja vissa väsentliga skillnader, och att man verkligen kan Se att en viss laddning passar geväret bättre än andra.

Sedan måste man ju räkna med den BäckaBengtsonska faktorn... Här finns inga andra stöd för bössan än en hoprullad HellyHansen-tröja på ett bord. Man kan ju säga att det var jägarmässiga stöd. Innan alla invändningar, så kan jag försäkra att detta är ett sätt som jag skjutit in gevär på i snart 30 år, så jag vet rätt väl mina begränsningar och vad jag kan förvänta mig av en skjutsession. Hela redovisningen får förresten bara tagas för vad den är: en beskrivning av Mitt skytte och Min laddning i Min bössa, som leder till Mina slutsatser.

Men det kan ju vara kul för andra att ha lite att jämföra med, och jämföra kan vi göra på flera roliga sätt...

72gr laddningen gav ett 10 cm lägre träffläge i jämförelse med fabriksammunitionen från Remington

73gr 4,5 cm lägre

74gr samma som Remingtons Express Rifle

75gr 1,5 cm lägre

Ok, så långt. Vad vi kan säga om detta är väl att 75gr laddningen fortfarande är på väg "upp" och en skjutning på 200m hade säkert gett bästa kulbanan - vilket ju inte är så svårt att föreställa sig.

Hastigheter då? Ja, det har jag ju förstått, att utan en kronograf, så Kan man inte ta fram nya, säkra laddningar, så en sådan bör finnas hos varje handladdare - jag kommer då att köpa en omgående.

Den jag hade tillgång till idag, verkade vettig men fick "spatt" ibland, och bågarna flög loss av tryckvågen då och då - det är ju tryck i grejerna vi skjuter med här! - så jag struntar i att redovisa det högsta resp lägsta värdet i varje laddning för att det inte skall bli ett test av kronografen, istället för ammunitionen...

72gr N150, 270gr Hornady SP

792,5 ms

792,7 ms

794,2 ms

73gr N150, 270gr Hornady SP

810,1 ms

811,7 ms

811,8 ms

74gr N150, 270gr Hornady SP

817,4 ms

817,8 ms

821,6 ms

75gr N150, 270gr Hornady SP

827,5 ms

829,5 ms

831,6 ms

Vad för krut än Remington använder sig av i sin ammunition, så kan vi konstatera att 74gr VihtoVouris N150 motsvarar deras laddning Exakt. Även träffbilden med mitt gevär blir likadan.

Vad drar jag mer för slutsater då..?

Jo, med ökad laddning inom denna laddstege så försämras precisionen.

72gr laddningarna sitter på ett Absolut rakt horisontellt streck! Det borde tyda på att skytten, och inte ammunitionen, gav en spridning på 47mm.

Man kan också fundera på om det kan ha att göra med att pipan var kall - fast det tror jag inte, pipan blir inte ens jummen efter 15 skott... - och att just 72gr patronerna gjorde jag hemma med min egna utrustning, och valde då att göra dem utan krimp. Alla andra patroner hade en krimp. Och att det var första serien för skytten...

73gr laddningen talar för sig själv... Den säger en del om Rugerns potential också. En bössa i en sådan kaliber som presterar detta tycker jag är fantastiskt.

gallery_1838_2_8599.jpg

74gr ger en träffbild som Remingtons, som jag tidigare sagt, och den är i min Ruger 29mm.

75gr däremot....den verkar skum, och "känns" inte rätt för mig...Placerar skotten i 2 grupper...och ger en spridning på 59mm.

Så den största slutsaten av dem alla är...att jag får mixtra lite till. Men nu vet jag vad jag har att jobba med, och jag kommer att ställa in krutmåttet på 73,5gr - det diffar +-0,4gr - köra utan krimp, ladda upp en rejäl omgång och ställa in kikaren...

Detta bör ge mig en patron som är fullt acceptabel precisionsmässigt på håll jag skjuter på här hemma, och en 270gr kula i hastighet runt 815ms.

Har jag nämnt att jag gillar min fallblockare? Och att handladdning är kul?

Vad väntar ni på, gubbar? Börja ladda hemma! Det finns mycket vi kan göra minst lika bra som "köpe", till en bråkdel av priset - och detta är ju till och med lagligt..!

Mkt intressant läsning BB! Får nog se till att låna min farbrors grejer och börja ladda själv i stället för att låta han göra jobbet..;)

/Henke

Share this post


Link to post
Share on other sites
Henrik

Kul att du mår såpass att du i varje fall kan masa dig till skjutbanan!

Att det var en extra positiv upplevelse eftersom resultatet var kanon gör förmodligen bara att du har lite enklare att uthärda ryggsmärtorna i dag :D

När du skrev att du utelämnade den högsta och lägsta hastigheten så fick jag uppfattningen att du sköt fem skott av varje laddning men på bilderna syns det "bara" tre smällar???

Jag håller dessutom fullständigt med om att en sådan träffbild som den du presterat med 73 grains laddningen duger bra till älgarna :D

Som parentes kan jag tillägga att om du placerat kronografen så nära att bågarna flyger av står den för nära, flytta ut den 1-2m till så slipper du problem med taskiga mätdata....

Summa summarum kan vi bara konstaterat att det nu är ytterligare en forummedlem som sitter hjälplöst neddragen i handladdningsträsket :rolleyes:

Vänligen,

Henrik

Share this post


Link to post
Share on other sites
BäckaBengtson

Tänkte testa ett par skott bara genom kronografen, men det blev bäng... Sköt i stället hela serierna genom. Ska prova att ställa den längre bort nästa gång, fast då får jag nog ha min egen... Den stod ca 1,5m framför mynningen, och det kändes lite "trångt". Men det kan vara ovanan. Vill inte riskera att sätta en 375-kula i en lånad kronograf, dock... :D Första gången det flög delar åt alla håll, så höll jag på att göra ner mig... :rolleyes:

Men ju mer jag lurar på dagens övningar....ju fler frågor får jag... Fler saker jag velat prova... Jag är rädd för att jag ger mig in i något som bara kommer att bli mer och mer komplicerat, och väcka fler och fler frågor i stället för visdom...

Men kul har jag, det är säker det!

Share this post


Link to post
Share on other sites
Henrik

Du får väl säga som Albert Einstein "I'm still confused, but on a higher level" :rolleyes:

Så där är det ju nästan alltid ju mer man lär sig desto mer inser man att man inte förstår. Då kan det såklart vara fint att det på ett forum som detta kunna dela sina tankar och funderingar med andra likasinnade.

Vänligen,

Henrik

Share this post


Link to post
Share on other sites
BäckaBengtson
Då kan det såklart vara fint att det på ett forum som detta kunna dela sina tankar och funderingar med andra likasinnade.

Ja, du... Tänk om jag hade 1% i kunskap om detta som dig, så hade jag sovit mycket bättre...

Olika kulors hårdhet, t ex...känns konstigt att en kula som Woodligh RNSP i samma vikt har som MAX 72,5gr N150 när man kollar på VihtaVouris ladd-data.

Jamenar...här drar jag iväg en lika tung projektil med 75gr. Skillnaden i hastighet mellan den lägsta uppmätta - som jag alltså inte tog med - i 72gr laddningen, och den högsta ej redovisade i 75gr laddningen är 39,9ms. Det måste ju vara en hel del tryck-skillnad?

Då plötsligt kommer ängslan över mig... Tänk om jag har haft ett sådan övertryck i bössan? Jag vet inte hur jag skall förklara...jag menar...om någon annan ladd-data som jag inte läst - jag utgick från norska Ladeboken - hade angivit samma krutmängder till Hornady som Woodligh-kulan så hade jag ju skjutit med ett jädra övertryck enligt dem?

Har man haft en nära-döden upplevelse idag....?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Henrik

God Morgon!

Det finns mycket att fundera på kring tryck och hastighet, BB har aktualiserat en del av de frågeställningarna i denna tråden.

Tryck vs Hastighet

Det första som jag vill belysa är sambandet mellan tryck och hastighet, bilden nedan är en tryckkurva som beskriver trycket över tiden (i bilden är trycket för fem skott inlagda).

Tryckkurvapressuretrace.jpg

Den initiala stigningen sker från det att krutet antänds, lutningen på kurvan varierar såklart beroende på vilket krut som används. Med ett snabbt krut så går tryckökningen fortare och lutningen på tryckkurvanblir kraftigare. Efter 0.5 millisekunder så är krutet i princip förbrännt (i vart fall till en bra bit över 95%) därefter sjunker trycket långsamt fram till dess att kulan lämnar mynningen. I bilden ovan syns dessutom ett fenomen som kallas "secondary pressure spike" men det kommer jag inte att beöra för tillfället eftersom antalet läsare som har intresse för det är minst sagt begränsat. Som syns så utvecklar patronerna som används i bilden ovan ett ganska blygsamt tryck, men en sak som är intressant är att skillnaderna i tryck mellan de fem olika skotten är ca 10%.

Man skall alltså vara lite försiktig när man drar alltför tvärsäkra slutsatser om trycket. Vissa patroner som t ex 7mm rem mag har visat sig ha ännu större spridning mellan det högst och lägsta trycket i en 5- eller 10 skottsserie (det är en av anledningarna till att ammunitionsfabrikanteran laddar 7mm rem mag förhållandevis lågt).

Hur utläser man då hastigheten ur en bild som den ovan? Direkt kan man inte göra det men hastigheten är en funktion av arean under tryckkurvan, det innebär att för att öka hastigheten måste man antingen öka trycket eller piplängden (en längre pipa innebär att kulan utsätts för tryck under en längre tid). Byter man krut så byter man också utseende på tryckkurvan vilket innebär att utgångshstigheten kan ändras med bibehållet tryck. Även ett byte av andra komponenter påverkar tryckkurvans utseende.

Som jag har skrivit om tidigare kan man dock använda de provtryckta laddata som publicerats av t ex krutfabrikanter som utgångspunkt genom att titta på vilken hastighet dessa ger och sedan ladda de egna patronerna till samma hastighet. Om man till exempel hittar provtryckt laddata för 375 H&H som använder N150 krut och Hornadys 270 grains rundnos så kan man genom att använda en kronograf göra en laddstege som ger samma utgångshastighet som den publicerade men med en annan laddvikt. Det gäller i o f s att alla komponenter är de samma som i den provtryckta laddningen, även hylsor och tändhattar. Om vi säger att Vihtavouri uppger en laddning på 73 grains 150 krut för att nå en hastighet på 815 m/s, så kan du alltså lugnt ladda både 74 och 75 grain VV-150 OM utgångshastigheten inte överstiger 815 m/s. Det motsatta fenomenet skulle också kunna inträffa, nämligen att man redan med t ex 72 grain når 815 m/s, givetvis är det då dags att avbryta laddstegen.

En fråga som snart inställer sig är varför vare sig laddata eller datan för färdig ammunition stämmer med den man själv mäter upp? I vissa fall är överensstämmelsen i princip 100% men det kan också skilja rejält. Ofta ger fabrikanternas data lägre utgångshastighet än den publicerade även om motsatsen också kan förekomma. Svaret ligger i att fundera över de faktorer som påverkar trycket och hur dessa skiljer sig från "våra vapen" och fabrikanternas provpipor.

Faktorer som påverkar trycket

Det finns att antal olika faktorer som påverkar trycket, även om vi som handladdare inte kan mäta dem är det ändå viktigt att känna till dem.

Patronlägets utformning, ett vanligt fabrikstillverkat vapen har ett patronläge vars dimensioner befinner sig någontåns mellan min och max för den patronen. Det innebär att patronläget kan vara "tight " och ligga på minimigränsen för vad som är tillåtet, så gör man ofta på custombössor för att uppnå maximal precision. Ibland går man t o m utanför den accepterade standarden t ex när man gör ett "tight neck" patronläge, i ett sådant kan du inte längre ladda fabriksammunition. Alternativt så kan man ha ett mer generöst patronläge som kanske t o m närmar sig maxmåtten för det tillåtna. Oavsett vilket är det ett faktum att ett "tight" patronläge ger högre tryck än vad ett rymligt patronläge gör, i ett rymligt patronläge går en större del av krutets energi åt till att expandera hylsan så att den tätar mot patronläget. Fabrikanternas provpipor har regelmässigt patronlägen som ligger på minimimåtten för patronen, detta eftersom de vill mäta ett "worst case scenario"

En aspekt som ka sägas vara en del av patronläget är friflykten, det vill säga den väg kulan färdas innan den tar i pipans bommar. En lång friflykt innebär att trycket inte stiger lika snabbt som vad det gör om man sätter kulan med kort eller ingen friflykt. Å andra sidan anses en lång friflykt vara till nackdel för en bra precision. Att öka friflykten genom att sätta kulan djupare i hylsan minskar också hylsans effektiva volym vilket innebär att trycket går upp. På många äldre vapen men också på Weatherby studsare är friflykten ofta låååååång, för de äldre vapnen är detta ett sätt att bygga in en extra säkerhetsmarginal men också ett arv efter en tid är man ville ha långa och tunga kulor. När det gäller Weatherby studsarna så handlar det om att man för sin marknadsföring var beroende av att få höga hastigheter och en lång friflykt ger utan tvekan en möjlighet till högre hastigheter. För att återigen simulera ett "worst case scenario" så har testpipor ofta en kort friflykt.

Kulans konstruktion påverkar också en hel del, det finns stora skillnader mellan olika kulor när det gäller vilket tryck de genererar. I huvudsak kan man säg att det som spelar roll här är kulans konstruktion, vilket material den tillverkas av och vilken form den har. Om vi börjar bakifrån så påverkar kulans form på så sett att ju mindre anläggningsytan är mot pipan desto lägre blir trycket. det finns ett välkännt exempel och det är Hornadys 139 grains blyspets i 7mm, denna kula har en väldigt liten anläggningsyta mot pipan vilket gör att den går att jaga upp i 15-20 m/s högre hastigheter än vad konkurrenternas motsvarande kulor klarar. Förenklat kan man säga att en kula som har en kort del som håller för kalibern full diameter ger lägre tryck än vad en kula som mer har formen av en rak cylinder.

Materialvalet påverkar såklart också en hel del, när kulan pressas in i bommarna måste den "ge vika" eftersom avståndet mellan bommarna är mindre än kulans egen diameter. En solid kulan av t ex koppar gör då mer motstånd än vad en vanlig mantlad blyspets gör, idag har fabrikanterna a solida kulor löst det genom att skära spår eller att "bygga på bommar i kulan som både minskar anläggningsytan mot pipan och minskar motståndet i kulan mot att pressas ihop.

En kula som konstrueras med solid mellanvägg som t ex Nosler partition ger också förhållandevis höga tryck, en del kulor har ju solid bakdel och även detta är en faktor som höjer trycket. Exempel på det senare är t ex Rhino, TBBC men faktiskt också Nosler Ballistic Tip :P , för egen del har jag t ex erfarenheten att Nosler BT ger högre tryck än vad Barnes TSX ger vilket kanske överaskar en del?

Friktionen eller motståndet i pipan påverkar också en del. En kombination av pipa och kula som ger en stor friktion innebär att en större del av krutladdningens energipotential omvandlas till värme på grund av den högre friktionen. Det är dessa tankar som gjort att ma exprimenterar med olika medel för att minska friktionen, det vanligaste idag är kanske Moly men även Lubalox och Barnes XLC beläggning är bra exempel på detta. Genom att minska friktionen minskar man trycket och därmed också hastigheten men genom att öka laddningen kan man sedan arbeta sig upp till samma tryck med den vinsten att den energi som tidigare försvann som värme på grund av friktionen nu istället kan ge en högre utgångshastighet. Här är det viktigt att tänka på att även pipans skick spelar in, en pipa som är skiten med beläggningar ger ett högre motstånd och därmed högre tryck.

Att byta ut komponenter kan också ge stora variationer i tryck. Det uppenbara fallet här är givetvis hylsorna där det kan vara stora skilnader i hylsvolym mellan olika hylsfabrikat, med skillnader på flera procent är det givetvis så att trycket väldigt mycket. En komponent som färre handladdare funderar över är tändhatten, det är svårt för oss handladdare att mäta trycket på ett korrekt sätt men när man hos A-Square mätte trycket på en 7 mm rem mag samtidigt som man bytte tändhattar uppmätte man skillnader i tryck på NÄRMARE 20%!!! Nu varierar i o f s trycket en del även i vanliga fall i en 7 mm Rem mag men helt klart är att olika tändhattar kan ge olika tryck.

En annan aspekt är givetvis krutets temperatur, alla känner väl till så kallade afrika laddningar där man går ned en del i krutvikt för att kompensera för den höga temperaturen.

Denna post har redan blivit för lång varför jag sparar mina tankar kring hur man kan mäta eller uppskatta trycket till ett annat inlägg...

Hoppas att detta bidraget till att klargöra med en vad det fördunklade, tyvärr lämnar mina pedagogiska färdigheter en hel del i övrigt att önska :P

Vänligen,

Henrik

Share this post


Link to post
Share on other sites
BäckaBengtson

Inte pedagogisk..? Snälla Henrik. Jag kommer Aldrig mer att läsa en ladd-tabell på samma sätt igen efter detta inlägg. Fick svar på Väldigt många funderingar.

"Denna post har redan blivit för lång varför jag sparar mina tankar kring hur man kan mäta eller uppskatta trycket till ett annat inlägg..."

Jag vet ärligt talat inte hur man skall kunna be dig om dina funderingar om detta. Det känns som om jag inte har rätt till att önska ta så mycket av din tid i anspråk. Jag kan på mina hylsor inte se ett skvatt med blotta ögat på vare sig hylskropp eller tändhatt någon skillnad på de hylsor som innehöll 72gr eller 75gr krut trots nedan beskrivna överladdning...

Men sett till ditt inlägg om tryck och hastighet, så kan man ju kolla lite på hur Ladebokens ladd-data för mina patroner ser ut - allt är lika utom tändhattarna, jag har cci 250 - och så testvapnet. Min Ruger är nog svarvad efter den "gamla" skolan som du nämner, för jag har en friflykt på 7mm med en RN...

Enligt Ladeboken:

74,0gr 813ms

75,0gr 822ms

Jag fick ju nästan 812ms redan vid 73gr. Vid 74gr ca 818ms och vid 75gr så överskred jag ju 822ms vid varje skott - värsta uppmätta 832,4ms..!

En klok och erfaren handladdare skulle kanske slutat skjuta efter 74gr laddningarna? Och gått hem och laddat 74,5gr om man nu ville ha en maxladdad patron? Vilket jag personligen inte ens eftertraktar. Borde finnas marginaler nog i 375 ändå...

Det är först nu, när jag går tillbaka och tittar på ladd-datan i Ladeboken som jag i stället bestämmer mig för att ställa krutmåttet på 73,2gr (alltså siktar på mellan 73,0-73,4) - petitesser, ja visst - men då vet jag att ingen laddning går under 73gr där precisionen var som bäst, men heller inte riskerar att lägga mig för nära 74gr där min snabbaste laddning uppmättes till 821,8ms - väääldigt nära max!

Är jag onödigt feg? Vilken laddning hade du plockat ut?

Och du, grabben... Tack! :wacko:

Share this post


Link to post
Share on other sites
Henrik

BB,

inlägget ovan blev lite flummigt och spretade åt en massa olika håll eftersom det innehöll en massa lösryckta tankar kring tryck och hastigheter. När lusten faller på får jag väl sätta mig ned för att försöka författa något mer genomtänkt.

Kontentan väl förhoppningsvis någorlunda tydlig, nämligen att en kronograf är ett ypperligt verktyg för oss handladdare och att det finns en viss inbyggd säkerhetsmarginal i de tryckmätta laddata som fabrikanterna publicerar eftersom dessa bygger på ett "worst case scenario". Häromdagen hade jag en bekant på besök som ville ha lite hjälp med att ladda 18.5 grams kulor till sin 9.3x74R, både ladeboken och mina egna gamla laddata peka på att 54 grains N201 kunde var en lämplig startladdning med förväntad hastighet på drygt 660 m/s. Samma hastighet får Norma i sin egen laddata men då med 50.8 grains N201 som de dessutom listar som en maxlddning. Här är det uppanbart att till exempel patronlägenas utformning på den genomsnittliga dubbelstudsaren gör att trycket går ned markant.

Med den informationen i bakfickan kan man kanske tycka att man borde kunna bättra på laddningarna lite grann men det är ingen vidare smart idé utav flera olika anledningar. Den främsta anledningen är att det är väldigt svårt för oss handladdare att mäta eller ens uppskatta trycket på ett korrekt sätt. Om man vill använda samma komponenter som de trycktestade så funkar det rätt bra att använda en kronograf för att hamna på rätt nivå, dessutom kan man till viss del interpolera. Med det menar jag att om du hittar laddata för ett par olika kulor av liknande konstruktion som den som du använder och sedan inte strävar efter att ladda till maxnivåer så har du rimliga säkerhetsmarginaler. Om man tar ett exempel med en 270 grains kula i 375 H&H så kan man t ex i Barnes laddmanual nr 3 hitta laddningar med 8 olika krut som presterar hastigheter mella 820-850 m/s med en såpass hård kula som den gamla Barnes X, Nosler har med tre olika krut för sina 260 grains kulor (som alla ger högre tryck än en "vanlig" hornady 270 grains blyspets) som presterar hastigheter på 820-850 m/s. I dessa manualer finns det listade krut som är såväl snabbare som långsammare än vad Vihtavouris N-150 är, alltså är det fullständigt rimligt att anta att man med N150 i vart fall kan ladda en ordinär 270 grainare till en bit över 820 m/s och 830 m/s känns erfarenhetsmässigt som klart rimligt men högre en så skulle jag nog inte gå.

När du börjar fundera på steg om 0.5 grain på en hylsa med såpass stor volym som en 375 H&H så skulle jag tro att de variationer som du får på grund av skillnader på olika tillverkningslottar på krutet eller yttertemperaturen spelar långt större roll för trycket. Av den tryckurvan som jag visade tidigare så framgår det att i en serie på 5 skott skiljer det 10% i tryck mellan den patronen med högst och lägst tryck, nu är detta kanske inte ett optimalt exempel men du kan med allra största säkerhet anta att tryckvariationer på +/- tre-fyra procent måste du nog leva med och därmed ta hänsyn till.

Hur mäta eller uppskatta det absoluta trycket?

Om man nu bortser från de indikationer på trycknivåer som man kan få från en kronograf, hur sjutton kan man då uppskatta eller ännu hellre mäta det absoluta trycket? Hur vet man om man ligger på ett bra arbetstryck eller eller ett farligt övertryck? Egentligen är svaret att det är väldigt svårt för oss handladdare att direkt mäta trycket. Visst finns det en del tekniska hjälpmedel som man kan använda men svårigheten med dessa är att de måste kalibreras på ett vettigt sätt för att ge tillförlitliga mätvärden.

De två tryckmätningssystem som jag har egen erfarenhet av är Oehler M43 och Pressure Trace. Dessa har lite olika funktioner men i grunden mäter de tryck på samma sätt genom att man klistrar en trådgivare på pipan vid patronläget. Givaren mäter hur mycket godset i pipan sträcker sig och sedan omvandlas detta till tryckkurvor. Gemensamt för båda mätsystemen är att de levererar en tryckkurva och inte ett absolut mätvärde, för att veta vad den tryckkurvan som du får när du mäter dina egna laddningar motsvarar för verkligt tryck måste systemen kalibreras. Det bästa är att kalibrera dessa system med hjälp av särskilda patroner med kända tryck, enligt uppgift skall det gå att få tag på sådana "referenspatroner" men jag har ingen egen kunskap om var man får tag i dessa. När jag provat dessa båda system har det varit hos min engelske vän John och han har tillgång till Accuracy Internationals inventarier så våra referenspatroner hämtades därifrån. Man kan givetvis använda vanliga fabrikspatroner för att etablera en acceptabel trycknivå men det blir då inte helt enkelt att vet var man ligger.

Oehler är marknadsledande inom tryckmätningsindustrin och M43 är deras "instegsmodell" för tryckmätning, fördelen med denna modell är attt den mäter allt som vi som handladdare kan tänkas vara intresserade av. Förutom tryck är det en kompetent kronograf som kan kompletteras med akustiska mikrofoner för att mäta träffbilder och extra kronografskärmar som placeras på t ex 100m för att kunna mäta den verkliga ballistiska koefficienten etc.. Modellen har emelertid funnits i en himla massa år och kommunicerar med din dator via ett RS232 gränssnitt, dessutom känns mjukvaran som en kvarleva från den gamla DOS världen. Enheten kostar 1800$ men har sålart fördelen av att du kan mäta "allt" med den.

Oehler 43 PBL

Pressuretrace funkar i princip på samma sätt som Oehlers M43 men den kan "bara" mäta tryck. Däremot är det en "modernare" utrustning med ett bättre användargränssnitt och en prislapp på 500$. Man kan nog enkelt utryckt säga att den är mer konsumentinriktad, när vi provade detta system så körde vi det parallellt med Oehler 43 och fick följdaktligen dubbla mätvärden. Skillnaden mellan de olika systemens mätvärden var försumbar.

Pressuretrace

Bortsett från metoderna ovan som mäter trycket finns det ett antal andra metoder där man genom att mäta eller utvärdera de konsekvenser laddningen gav på bössa, tändhatt eller hylsa försöker skapa sig en uppfattning om ifall trycket var skadligt eller ej. Den mest "vetenskapliga" är att mäta hylsans expansion strax framför hylsbotten, genom att ta fram sågen och titta på hur hylsan ser ut i genomskärning kan du ganska enkelt komma fram till var du skall mäta. Mätningen skall ske där hylsbottens tjocka gods tunnats ut, detta syns också ofta som en "tryckring" på hylsan. denna metod beskrivs rätt bra både i Ladeboken och på andra ställen och att gå in i detalj på processen får bli ett nytt inlägg. I princip mäter du med en mikrometer (helst en bladmikrometer) hur mycket hylsan expanderat, för att avgöra om detta är en OK expansion eller inte måste du hitta en lämplig referensladdning som använder samma hylsa som den du använt. Låt oss säga att du mäter expansionen på en fabriksladdad Normapatron om du sedan använder remingtonhylsor för dina egna laddningar så går det inte att dra några slutsatser om trycket, det måste alltså vara samma fabrikat på hylsorna både i din referensladdning och i din egen laddning. Det här är en metod som jag själv använt i många år med ganska bra resultat. På senare tid har jag dock insett att den inte är så 100%ig som jag skulle önska. Jag har själv varit med om en del orimliga mätfel, där t ex startladdningen gett mer expansion än slutladdningen i en laddstege men det är undantag och beror förmoligen på ojämna hylsor. I bland annat tidskriften Handloader har det genomförts en del expriment där man kört med flera olika mätmetoder samtidigt och då insett att hylsmätning inte är riktigt tillförlitligt men det är rots det den bästa metod som står den genomsnittlige handladdaren till buds.

De övriga metoderna som finns är ännu mer osäkra men samtidigt är de alla bra att känna till, i korthet kan de beskrivas som;

  • Trycktecken på bössan, dessa går ut på att man känner en tröghet när man skall öppna slutstycket på en cylinderrepeter eller att toplevern igår trögt på en dbs. på dbs brukar man även se på hur ejektorerna kastar ut hylsan, hylsor som kärvar kan vara ett tecken på för högt tryck. Problemet är bara att hylsor kan kärva av olika anledningar och en del v dessa har inte med högt tryck att göra, vissa hylsor som Norma är ganska mjuka, en del patronlägen kan vara allt annat än perfekta etc.. I andra änden ger t ex en "blueprintad" custombössa sällan sådana här trycktecken, dessa brukar gå att ladda en bra bit över max innan man märker att något är galet. Ett bra exempel är historian bakom 7mm STW, det är en patron som togs fram av den kände vapenskribenten Layne Simpson på -80 talet. Hylsan har en stor volym och kunde skicka iväg 140 grains kulor i nära 1100 m/s med flera olika krut utan några tecken på höga tryck i de raka fina custombössor man använde. Både Layne och en del andra entusiaster byggde bössor i kalibern och eftersom den fick en del press blev den allt populärare. Faktum är att den blev så populär att remington tog upp den i sitt sortiment och började ladda ammunition. Då märkte man att de ursprungliga laddningarna gav tryck på uppemot 75 000 psi vilket är i vart fall 10 000 psi för mycket. Så istället för närmare 1100 m/s laddas numera 140 grains kulorna till dryga 1000 m/s.
  • Något som man också skall titta på är hur tändhatten ser ut, här anses det traditionellt så att den inte skall vara tillplattad utan rund i kanterna även efter skottet. Efter att ha prövat en massa olika fabrikat av tändhattar så kan jag bara säga att det beror på en massa olika faktorer. Vissa tändhattar är mjukare än andra och blir tillplattade ganska snabbt utan att trycket för den saken skull varit särskilt högt. Om du har ett generöst patronläge kan tändhatten också krypa ut en liten bit och då blir den ofta lite mer tillplattad. För att metoden skall ha ett värde bör du bara använda dig av en sorts tändhattar under en lång tid för att få en fingertoppskänsla för hur dina tändhattar brukar se ut.
  • Ett annat tecken att se upp med är så kallad kraterbildning runt anslaget i tändhatten. Kratern bildas när tändhatten kryper in i tändhålet på slutstycket och kan bero på höga tryck men det kan också bero på en mjuk tändhatt eller ett alltför stort tändhål i slutstycket.
  • Mer dramatiska indikationer som att tändhatten ramlar ut eller att det går hål i tändhatten är tecken på att trycket är alldeles för högt men om du ser dessa teckan skulle du slutat för länge sedan.
  • Om hylsans tändhattsläge efter ett par omladdningar vidgats sig såpass mycket att du tydligt känner att det går mycket lättare att sätta tändhatten eller att den i extremfallet inte sitter kvar har du också utsatt hylsan för alltför höga tryck och du bör backa dina laddningar en hel del.
  • Om hylsbotten antingen har tydliga märken efter utkastaren eller andra skinande blanka fläckar har du förmodligen också för höga tryck, dock kan detta bero på mjuka hylsor.

Alla indikationerna i listan ovan är alltså bara indikationer som kan tyda på för höga tryck men som också kan ha andra förklaringar, motsatsvis innebär inte frånvaron av tryckindikatorerna i listan att trycket är OK utan du kan mycket väl ha ett tryck som överstiger det tillåtna utan att få en enda indikation på detta (dock bör det synas på hastigheten).

Det är det sista som gör att jag inte vet om jag skall skratta eller gråta när man hör saker som att "min 30-06 kan laddas så att jag får samma Vo som kompisens 300 win mag" eller "jag kan ladda min 6.5x55 så att den klarar klass 1 med en 140 grains kula utan problem". Den som säger detta säger också att han är mer omdömesgill och duktigare på att mäta tryck än vad de samlade ammunitionfabrikanterna är, tillåt mig att tvivla :rolleyes: .

Efter ytterligare en djupdykning i handladdningsteori är det nu dags att ta hand om den lilla dottern men hojta till om det finns några andra frågor som jag kan hjälpa till med eller om det jag skrivit verkar konstigt (inte helt osannolikt).

Vänligen,

Henrik

Share this post


Link to post
Share on other sites
BäckaBengtson

Alltså. Henrik. Det är hur intressant som helst att läsa dina inlägg. Vad har du gjort mer i ditt liv än handladdat? Det är så skönt avskalat, rakt och helt utan försök att briljera, så att man inser att du verkligen Kan det du skriver om.

Underbart, härligt att hitta en sådan människa. Ni är inte många.

Hoppas fler gröna handladdare har hittat denna tråden, för du har fått fram Så mycket som jag inte läst i några av mina böcker i alla fall!

Nu till en annan frågeställning som dök upp under 3'e omladdningen av mina Remington-hylsor.

Denna gången svarvade jag bort en väldigt massa material! Det har hänt något med metallen nu, den "flyter" mer. Följdaktligen måste den blivit tunnare, och vad jag förstått, så sker inte detta jämt över hela hylsan utan den har förmodligen blivit mycket tunnare på ett specifikt ställe.

Frågorna man ställer sig då är; När är det dags att kassera en hylsa? Och När blir hylsan potentiellt farlig?

Jag hade ju sannerligen räknat med mer än 3 omladdningar av hylsorna... Jag märkte dock skillnad på de fem som laddades hårdast - med dem fick jag ta i när jag kalibrerade.

Jag helkalibrerar, kanske skulle jag skruva upp dien ett varv eller 2? Inga hylsor går trögt in i loppet.

Många säkerhetsfrågor i den här tråden, men det känns som de viktigaste nu i början av handladdningen... :rolleyes:

Share this post


Link to post
Share on other sites
Sajmon

Du som inte behöver oroa dig för att "delkalibrerade" hylsor inte vill kamra vid omladdningen ( :rolleyes: ) borde ju verkligen hitta en kalibrering som passar patronläget som ett smäck. Speciellt om Remingtonhylsorna inte håller bästa kvalitén.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Henrik

BB,

jag skall försöka hinna med ett vettigt svar i morgon men i väntan på det tar jag mig friheten att klistra in ett inlägg som jag gjorde för nån vecka sedan i Namkongs tråd om hans första patroner.

Hej Namkong,

jag vet att jag kommer in i detta ämne väldigt sent men det finns ett par saker jag ändå vill passa på att tipsa om.

För det första så handlar det om kalibreringen, det är viktigt både för livslängden på hylsorna och för funktionen att man kalibrerar hylsorna "lagom". Glöm alla generella regler om att skruva upp verktyget 1 varv, eller 2 varv eller något annat. Det är regler som någon hittat på för att det råkar passa i dennes vapen, med just hans patronläge men det är ingen generell regel.

Att göra som Sajmon säger d v s att skruva ned verktyget i botten fungerar i och för sig alltid (om alla tillverkare hållt sig inom de godkända toleranserna) alltså är det en bra utgångspunkt.

Nackdelen är så klart att man dels förkortar hylsans livslängd eftersom man arbetar materialet rätt mycket varje gång men också att det kan finnas precisions vinster att göra på att del- eller halskalibrera. När du nu börjar få kläm på handladdningen och ser att det funkar bra rekommenderar jag dig att gå över till att istället kalibrerar hylsorna lagom :rolleyes:

Vad innebär då det? Det innebär att du genom någon form av mätning kommer fram till hur mycket du skall kalibrera hylsorna för att passa i ditt vapen. Det finns flera olika metoder som funkar mer eller mindre bra för detta ändamål.

Det enklaste sättet är att helt enkelt gå på känslan, du börjar med att skruva upp verktyget en 3-4 varv och kalibrerar 3 hylsor med denna inställning. Sedan provar du att kamra dessa hylsor försiktigt i din bössa. Om du då känner något motstånd så skruvar du ned verktyget ett halvt varv och kalibrerar om alla tre hylsorna. På detta sätt fortsätter du tills hittar det läge på ditt verktyg där hylsorna kalibreras så mycket att du kan kamra dem utan motstånd men inte mer.

Metod två går ut på samma sak men där ersätter du din egen känsla med märkfärg eller sot :unsure: Det vill säga att när du har kalibrerat hylorna så märker du dem med antingen märkfärg (tuschpenna brukar funka) eller också sotar du dem i lågan på ett stearinljus innan du kamrar dem. På det sättet kan du tydligt se när de inte längre "bottnar i patronläget" eftersom en märkfärgen eller sotet då kommer att finnas kvar på hylsan.

Den tredje metoden handlar om att mäta i ordets rätta bemärkelse och då finns det såklart en del verktyg som funkar bra. Tanken är att man mäter upp redan skjutna patroner för att se hur mycket de expanderat i ditt vapen. det måttet som då är intressant är avståndet mellan hylsbotten och hylsbröstet mitt. För att få till bra mått så kan man antingen använda specialverktyg som RCBS Precision Mic som är kaliberspecifik men som funkar både för att mäta hur mycket man skall kalibrera och som dessutom kan användas för att mäta friflykter. Alternativt så kan man använda bussningar som passar till den valda patronens hylsbröst. När du då har kommit fram till hur mycket den skjutna hylsan expanderat är det bara att kalibrera så att dina färdiga hylsor är 0.05mm kortare. Då kommer de att fungera klockrent utan att materialet överarbetas i onödan.

Vänligen,

Henrik

Share this post


Link to post
Share on other sites
TRANAN

Det här var en riktigt intressant och bra tråd. Ruskigt informations späckade svar. Har för en tid sedan börjad mitt eget blinda famlande i handladdnings träsket, och slukar all sådan information jag kommer över.

Mvh David

Share this post


Link to post
Share on other sites
BäckaBengtson

Japp. Det börjar bli en kanontråd tack vare Henrik.

Jag sparar förmodligen en laddning eller två med att inte helkalibrera, det har jag förstått. Men... Frågan kvarstår.

När skall jag kassera en hylsa? När blir den farlig? Eller blir den farlig alls..? Kan man ladda till de inte går att pressa mer, eller tills kulan ramlar ned i hylsan...eller tills man ser en spricka..? Vad är det som gör att en hylsa till slut inte går att ladda om? Vilka tecken väntar jag på att hitta?

???

Share this post


Link to post
Share on other sites
exabit
Vad är det som gör att en hylsa till slut inte går att ladda om? Vilka tecken väntar jag på att hitta?

Vanligen brukar det uppstå en "spricka" eller materialförtunning nere på hylsan nån cm eller två från bältet, där hylsan helt sonika går av om du skjuter den tillräckligt många gånger. Man kan se den med blotta ögat vad jag förstår, eller känna efter den mha en bit böjd ståltråd eller liknande som man känner med inuti hylsan från öppningen.

"Needless to say" så har jag aldrig upplevt fenomenet själv då jag aldrig behållt en bössa/kaliber tillräckligt länge...

Share this post


Link to post
Share on other sites
BäckaBengtson

Jag får helt kallt offra en hylsa, klyva den och se hur den ser ut efter 3 avlossningar... Och sen köra tills de spricker, helt enkelt... Skönt att ha en fallblockare. :D

Share this post


Link to post
Share on other sites
robban.jagaren

Remingtons 270gr SP fsbriksladdning ger 840m/s i min Heym med 65 cm pipa.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
Sign in to follow this  

  • Recently Browsing   0 members

    No registered users viewing this page.

×
×
  • Create New...