Hej!

Jag har tidigare spårtränat med Labrador, den hunden har enkomt varit sällskapshund med spårträning i bagaget. Märkte att det gjorde underverk för att få hunden lugn och avslappnad resten av dagen.

Tanken med kommande hund är att den först och främst ska fungera som ställande älghund (det är en Jämte) men även fungera vid eftersök. Dessutom är jag såld på spårträningen som aktivering för hunden, gå ett par spår i veckan bör göra underverk för att få honom trött och harmonisk, åtminstone gjorde jag den erfarenheten med labradoren.

Innebär det någon komplikation för löshundsjakten att träna mycket spår tror ni? Det fick jag nämligen höra som invändning av en mer eller mindre erfaren hundförare jag känner. Jag tänkte alltså spårträna hunden denna (den är bara 5 månader i sept) säsong och släppa den första gången på älg först nästa säsong (då den är ca 17 månader). Han menade på att hunden kan bli lite virrig av att jag spårtränar mycket men inte låter den vara lös och jobba så som det egentligen är tänkt, dvs löshundsjobb.

Hur ska man lägga upp eftersöks- och jaktträningen för att det ska bli så bra som möjligt? Hur gör ni som har ställande hundar och även spårtränar?

Min (ej så välgrundade) inställning just nu är i alla fall att en massa spårträning lär hunden inte ta skada av, även om det är det enda vi gör i ett år som liknar jakt så nog fasen lär den söka ut om jag sätter mig och rullar tummarna i skogen. Fast man kanske borde fasa in söket under ungdomstiden också, på lite älg-glesare marker i höst t ex.

Tacksam för alla tips, berätta hur ni gör och hur det fungerar! Även andra former av aktivering är jag väldigt öppen för. :-)

Mvh Emil

En jämte ska väl ha den ställande förmågan med sig genetiskt eller ? Du kan aldrig försämra en hunds genetiska egenskaper genom att träna ngt annat. Kör du på med spår eller lär den apportera eller vad som. Jag anser det är viktigare att man GÖR något med hunden än att göra ingenting alls. Tror nog att jämten när den väl släpps kommer att uppvisa sina rastypiska egenskaper.

BäckaBengtsson här på forumet tycker jag verkar ha bra koll på jakthundar.

Jag minns i en tråd där han nämnde att han var lite emot spårträning innan söket är i ordning (rätta mig gärna BB).

Hunden kan nog bli lite van att alltid ha husse med sig under "jakt".

Jag tror BB har en poäng där, speciellt om hunden har visat tendenser att inte vilja lämna husse i första taget.

Är också i funderingarna på vad som är optimala för injagning av jämte. Min kommer bara vara 4 mån i september så i höst kommer jag göra mycket som du, köra spårträning. Givetvis ska han få lära sig springa fritt och lära sig skogens alla lukter, former osv.

Över allt där jag har läst, rekommenderas man att ha en väl spårande hund innan man släpper den i avsikt att jaga älg.

Sen behöver ju ett släpp inte nödvändigtvis vara just det.

Tror det kommer vara bra för hunden att vara med en höst, och bara se och lära. Roffa åt sig skånkar samt blod och öva spårning. Sen när man har för avsikt att trigga söket så gäller nog att vara i skogen och se till att hunden får "tråkigt" på så sätt så söker dom sig nog längre och längre bort för att stilla sitt energiöverkostt

BäckaBengtsson här på forumet tycker jag verkar ha bra koll på jakthundar.

Jag minns i en tråd där han nämnde att han var lite emot spårträning innan söket är i ordning (rätta mig gärna BB).

Hunden kan nog bli lite van att alltid ha husse med sig under "jakt".

Jag tror BB har en poäng där, speciellt om hunden har visat tendenser att inte vilja lämna husse i första taget.

Nu håller jag inte med!

Törs en jämte inte lämna husse så är det inget att ha eller så har man gjort något katastrofalt fel under uppväxten, ska du använda hunden att spåra med så börja alltid med spåret före söket, annars får du en hund som går i vind och kan växla djur, det har jag sett för många gånger och är ett helsike att rätta till.

Om hundne blir van eller tvungen att ha husse med sig under jakt när du spårtränar så byt takti, det är hundne som ska spåra och enda anledningen till att ni har en kontakt är att det sitter ett snöre i hundn som du som förare håller i, de gånger jag sett hundar söka stöd är när de är vana att gå och lulla runt och går de av spåret så visar föraren direkt åt vilket håll spåret går.

Spåra på och gå gärna ihop ett gäng så ni byter spår med varandra, så slipper ni styra hundne runt det blir nästan lite automatiskt utan att tänka på det så följer man med lite lättare om hunden ska åt rätt riktning än åt fel och tro mig det lär sig hunden jättefort, nästan fortare än att spåra för det är enklare.