Fullvärdig med tillräckliga ställande egenskaper,.. eller inte.

Inget säkert kort, men som med alla hundar så finns det individer som fixar jobbet. "Ställande egenskaper" på gris, är inte lätta att definiera.

Inget säkert kort, men som med alla hundar så finns det individer som fixar jobbet. "Ställande egenskaper" på gris, är inte lätta att definiera.

Inte lätt att ställa heller

Hade ju varit kul med liite fler svar kanske... Känns som om frågan var av känslig natur,..? Provar att ändra frågan lite...

Hur många här har tyskar som fungerar tillfredsställande vid eftersök på gris,..? Finns det några här som set tyskar som inte alls varit särskilt lämpliga vid eftersök på gris,..?

Bara lite allmänna refletioner mer än Bäckas vore ju intressanta...

Hade ju varit kul med liite fler svar kanske... Känns som om frågan var av känslig natur,..? Provar att ändra frågan lite...

Hur många här har tyskar som fungerar tillfredsställande vid eftersök på gris,..? Finns det några här som set tyskar som inte alls varit särskilt lämpliga vid eftersök på gris,..?

Bara lite allmänna refletioner mer än Bäckas vore ju intressanta...

Hej

Tror att man alltid bör ha tillgång till en bra spets vid eftersök på gris. Dels som förföljer tillräckligt länge plus att den håller ut tillräckligt länge vid ståndskallet. Har ju en Wchtel som skäller ståndskall på gris, men efter en dryg halvtimme på ett ståndskall på en trafikskadad galt var han slut. Då han hela tiden försöker få loss grisen. Så jag fick ringa in en karelare. Kan tänka mig att en tysk får samma problem.

\mats

Hej

Tror att man alltid bör ha tillgång till en bra spets vid eftersök på gris. Dels som förföljer tillräckligt länge plus att den håller ut tillräckligt länge vid ståndskallet. Har ju en Wchtel som skäller ståndskall på gris, men efter en dryg halvtimme på ett ståndskall på en trafikskadad galt var han slut. Då han hela tiden försöker få loss grisen. Så jag fick ringa in en karelare. Kan tänka mig att en tysk får samma problem.

\mats

Ok, bra att veta. Jag har ju ganska liten kunskap och erfarenhet av just de ställande hundarnas arbeten och andra hundars ståndegenskaper så det är bra att höra vad folk tycker om saken.

Min svåger har en tysk som han använder till eftersök på gris och det fungerar bra. Vet inte hur länge den står på stånd skall, men man är oftast inte så långt ifrån själv så man hinner fram innan den tystnar.

har 2st tyskar kvar som är bra på att ställa gris dom skäller tills jag kan komma till skott och dom ligger nära inte som en spets som kan ligga en bit ifrån och skälla

samme

Fullvärdig med tillräckliga ställande egenskaper,.. eller inte.

Har aldrig upplevt ett grisståndskall av en tyskterrier, individen, grisen, miljön visst men generellt nej. Dock underhållande grisjägare på andra sett.

Om tyskens förmåga att skälla stånd avstår jag att kommentera. Har för liten erfarenhet.

Men jag tycker det är rätt intressant att höra ägare av kortdrivare. När det gäller vanlig jakt så är dom väldigt snabba på att tala om att deras hundar jobbar aktivt för att få ut viltet till skyttarna. Men när det gäller eftersök så är det tydligen väldigt många som helt ändrar arbetssätt.

Visst är det så att de flesta hundar blir mer envisa och går på mer om de känner att viltet är skadat. Men har svårt att tro att det är vanligt att de helt byter arbetssätt och plötsligt jobbar för att ställa viltet.

Visst kan det finnas vissa hundar som gör det men jag tror att det är ovanligt.

Om tyskens förmåga att skälla stånd avstår jag att kommentera. Har för liten erfarenhet.

Men jag tycker det är rätt intressant att höra ägare av kortdrivare. När det gäller vanlig jakt så är dom väldigt snabba på att tala om att deras hundar jobbar aktivt för att få ut viltet till skyttarna. Men när det gäller eftersök så är det tydligen väldigt många som helt ändrar arbetssätt.

Visst är det så att de flesta hundar blir mer envisa och går på mer om de känner att viltet är skadat. Men har svårt att tro att det är vanligt att de helt byter arbetssätt och plötsligt jobbar för att ställa viltet.

Visst kan det finnas vissa hundar som gör det men jag tror att det är ovanligt.

En nog så intressant notering

Länge sen jag hade tysk.

Då fanns ingen gris så jag vet väl inget om den biten.

Att det kräket skulle jagat gris är jag dock fullkomligt övertygad om..

Själv så vet jag att mitt kräk inte ståndar i timmtal.

Är väl därför jag alltid försöker få tag på säker ståndhund när det blir eftersök på gris.

Men visst händer det att även kortdrivare "ståndar" skadad gris.

Skulle kunna bero på att grisen i fråga inte är så mobil, har ont och inte gärna vill flytta på sig.

Beror nog en del på skadans art, hur "lättställda" de blir.

Tror inte vi lyckas få fatt i tex en gris med lätt kontur träff om vi inte har en hund som är extremt envis med lååångt förföljande o så som ståndar gris så länge det behövs.

Vet om en wachtel som fixat detta. tyvärr blev den påkörd för ett par år sen.

4-5 timmar ståndskall för den hunden va visst inte helt ovanligt.

Försökte göra en parning med min tik och den hanen men hon ansåg inte att han var värdig henne....

Surkärring som hon är...

Tänk er själva... höglöp och vansinnigt sugen hane o så en subba som sitter på röven och inte släpper kavaljeren närmare än 1,5 m utan att mötas av krokodillkäftar...

Ähh.. spårade ur igen...

Jag dristar mig till att säga nej på denna fråga. Förmodligen fixar en tysk samma eftersök som mina klarar, dvs alla dödskjutningar samt de skott som gör att grisen springer några hundra meter och därefter tar sårlega (alla former av bukträffar). Som någon annan sa, konturträffar, bensträffar, käkskott etc då krävs nog ALLTID en duktig spets...och Björn , jag bjuder på det

Håller för övrig med dig Björn (Musköt) i din fundering kring drivande/kortdrivande hundar...ytterst få ändrar nog arbetssättt så radikalt att de alltid vill få gris att springa fram till skott för att därefte alltid medtodiskt arbeta för att få samma djur, om än påskjutet, att stanna.

Hmm vore kul att veta hur det ligger till med detta.. Har en kompis vars wachtel är makalös i dessa sammanhang. Går som vanlig kortdrivare i vanliga fall men vilt som han lärt sig att han kan få stopp på försöker han tveklöst ställa. Sett honom nafsa efter gris ett antal gånger i syfte att få dem att stanna..

En annan grej som sitter fast i minnet är en just konturskjuten råbock. Jycken såg bocken på runt 250 m håll och han jagade ikapp och fimpade den. Det som var så häftigt var att jycken var knäpptyst, inte ett ljud förrän han tog rådjuret! Han är vanligtvis lös i skallet men nu var det eftersök och han hade helt klart koll på att rådjuret var skadat. Den jycken ändrar tveklöst arbetssätt utifrån situationen!

Inte så underligt att min nästa wachtel kommer från samma uppfödare. Ska dock framhålla att just den hunden hade efter sitt första levnadsår ställt älg, kron, gris och grävling och fått jaga fruktansvärt mycket..

Släppt min egen på eftersök och han gick tyst fram tills han fick kontakt med viltet, där började han driva helt kort innan han rev ned killingen som det gällde den gången. Han avlivar dock inte och jag hade gärna sett att han varit hårdare på rådjuret, nu vart det på plats men jag anar att det mer hade att göra med skadans art än Fimpens insats.

När det gäller TJT och eftersök så har jag i stort sett inga erfarenheter. Kompisen har en TJT och på rådjur så förmår faktiskt den lille mördarhunden att fimpa dem verkar det som. Men jag tror att ett vanligt senario är att jycken hänger som en papiljott i något öra/päls på grisen och åker med liksom.

Mvh!

Hmm vore kul att veta hur det ligger till med detta.. Har en kompis vars wachtel är makalös i dessa sammanhang. Går som vanlig kortdrivare i vanliga fall men vilt som han lärt sig att han kan få stopp på försöker han tveklöst ställa. Sett honom nafsa efter gris ett antal gånger i syfte att få dem att stanna..

En annan grej som sitter fast i minnet är en just konturskjuten råbock. Jycken såg bocken på runt 250 m håll och han jagade ikapp och fimpade den. Det som var så häftigt var att jycken var knäpptyst, inte ett ljud förrän han tog rådjuret! Han är vanligtvis lös i skallet men nu var det eftersök och han hade helt klart koll på att rådjuret var skadat. Den jycken ändrar tveklöst arbetssätt utifrån situationen!

Inte så underligt att min nästa wachtel kommer från samma uppfödare. Ska dock framhålla att just den hunden hade efter sitt första levnadsår ställt älg, kron, gris och grävling och fått jaga fruktansvärt mycket..

Släppt min egen på eftersök och han gick tyst fram tills han fick kontakt med viltet, där började han driva helt kort innan han rev ned killingen som det gällde den gången. Han avlivar dock inte och jag hade gärna sett att han varit hårdare på rådjuret, nu vart det på plats men jag anar att det mer hade att göra med skadans art än Fimpens insats.

När det gäller TJT och eftersök så har jag i stort sett inga erfarenheter. Kompisen har en TJT och på rådjur så förmår faktiskt den lille mördarhunden att fimpa dem verkar det som. Men jag tror att ett vanligt senario är att jycken hänger som en papiljott i något öra/päls på grisen och åker med liksom.

Mvh!

Ny Wachtel? Har fått intrycket att du ska sluta jaga klövvilt, eller är det en månadslång rökridå du lagt ut?

Nope då har du läst in ngt skumt budskap.. Jag trappar NED på marker där det inte är lika kul att jaga dvs där man inte får skjuta själv i såterna. Antingen skiter man i att jaga helt och hållet eller så kör man upp till den egna marken och släpper själv.

Ska utan något som helst tvivel ha en wachtel till inom säg 2 år och jag vet varifrån. De är rent förjävla roliga att jaga med tycker jag!

Egentligen behöver jag ny jycke redan för flera år sen, så surt att bara ha en bra kortdrivare, de håller helt enkelt inte en hel dag. Flyttar ungvorsthen och den äldre kroknar så ska det nog lösa sig.

Mvh!

Tror de är väldigt inviduellt precis som med alla hundar!.. Tysken kanske inte har dom bästa ställande egenskaperna! men tror den skulle göra ett fullgott jobb på eftersök!..

de är juh dock en rättbra alrundhund!.. men är av storleken att bedöma en grythund

hur många av er här inne trodde man kunde göra en Boxer till ställande hund på grävling??? samma där!.. de är indeviden som gör att det går!..

min personliga åsikt om TJT som eftersökhund är att den är en mycket bra val för detta! just för den är så mångsidig!..

Mvh Mamre!..

Det finns nog individer hos de flesta raser som klarar av både det ena och det andra men generellt. TJT som eftersökshund på gris. som spårhund absolut men ställande njä.. en dålig eller liten gris kanske dvs enklare eftersök.

men säg en 100 panners som lubbar iväg en mil med käken hängade. då krävs det nog en uthålligare hund typ spets som klarar att spåra ifatt den och stå med den 4-5 timmar och klara av att ställa om den en halvmil längre bort när du gått in i nygallringen och stött loss den. detta säger jag utan att ha ägt en egen tjt men jag har sett ett antal under jakt och som hundförare.

MVH Jensa

Håller med Jensa här. Alla hundar, i stort sett, kan klara NÅGOT eftersök på gris, eftersom vissa är så busenkla. Men detta vet man ju sällan när polisen eller skytten ringer. Detsamma gäller väl t ex björn. Det man tror är ett kort dödsök visar sig vara ett benskott med en gris som dragit två kilometer direkt i skottet, och sedan helst vill dra ytterligare tre till när hunden kommer fram. Och som är superarg och som står i sydsveriges tätaste plantering, salix, vass eller majs. Då krävs en hund med väldigt bra förföljande (där föll 8 av 10 bort), med stort mod/skärpa (där förr 8 av 10 bort) och grym självständighet (väck med 9 av 10 igen) eftersom den kanske ska stå en halvmil från föraren och skälla i timmavis, eftersom det tar så lång tid att ta sig fram till ståndskallet. Visa raser är avlade för att klara just detta, andra inte.

Visst kan en tysk vara en god och duktig eftersökshund till gris,, visst helt klart kan den det.

Men rent avelsmässigt och jaktmässigt så är de varken avlade eller injagade för just detta ändamålet dvs att förfölja långa stäckor för att sedan stå stilla och skälla i timmar i värsta fall.

Därför bör man förvissa sig om att den första hund som man släpper på exvis eftersök på just gris kan lösa uppgiften till fullo, kan den inte detta så låt bli att TESTA

Har vid många tillfällen kommit till eftersök där både en och tre olika hundar tidigare varit och provats, detta är ett rent elände då en del hundar inte vill ta an löpan efter andra hundar och med detta så får man kanske lämna viltet åt sitt öde så att säga.

Tror att Torkel.N skrev några rader ang detta i någon tråd tidigare.

För att testa detta så kan man göra ett lagt spår om minst ca 2km fram till antingen helkropp av dött vilt eller viltdel som är fast bunden och riggad. Detta spår kan och bör vara ganska enkelt och läggs med fördel i öppen och överskådligt terräng, exvis längs någon skogsväg eller likande.

Spåra sedan minst halva sträckan för att sedan släppa hunden, praktiserar själv detta på alla mina hundar och då med GPS på hunden för att se vad hunden gör och om den håller sig till spåret och om den blir kvar vid målet.

Vad som är väldigt viktigt är att man verkligen spårar minst halva sträckan! detta för att få hunden så att säga spårställd och anvisad vad jag vill att den ska söka upp.

Har hunden rätt förutsättningar så blir den kvar vid viltdelen tills du kommer, far den som en jojjo mellan dig och viltet eller frisöker etc så är chansen liten för att inte säga obefintlig att den står för vilt oavsett dött eller levande vid ett skarp eftersök.

Oavsett ras så måste man träna in det man vill att hunden ska göra, få om någon ras föds klar för uppgiften

Men en del raser har enklare att ta till sig träning och anvisningar om uppgiften, tyärr är mina upplevelser ang tyskars vilja att samarbeta inte de bästa

Ursäkta utläggningen & urspårningen ur grundtråden.

//B

Nope då har du läst in ngt skumt budskap.. Jag trappar NED på marker där det inte är lika kul att jaga dvs där man inte får skjuta själv i såterna. Antingen skiter man i att jaga helt och hållet eller så kör man upp till den egna marken och släpper själv.

Ska utan något som helst tvivel ha en wachtel till inom säg 2 år och jag vet varifrån. De är rent förjävla roliga att jaga med tycker jag!

Egentligen behöver jag ny jycke redan för flera år sen, så surt att bara ha en bra kortdrivare, de håller helt enkelt inte en hel dag. Flyttar ungvorsthen och den äldre kroknar så ska det nog lösa sig.

Mvh!

En fråga lite OT, varför satsar du inte på vorsthern som kortdrivare när du ändå har den i huset?

Visst kan en tysk vara en god och duktig eftersökshund till gris,, visst helt klart kan den det.

Men rent avelsmässigt och jaktmässigt så är de varken avlade eller injagade för just detta ändamålet dvs att förfölja långa stäckor för att sedan stå stilla och skälla i timmar i värsta fall.

Därför bör man förvissa sig om att den första hund som man släpper på exvis eftersök på just gris kan lösa uppgiften till fullo, kan den inte detta så låt bli att TESTA

Har vid många tillfällen kommit till eftersök där både en och tre olika hundar tidigare varit och provats, detta är ett rent elände då en del hundar inte vill ta an löpan efter andra hundar och med detta så får man kanske lämna viltet åt sitt öde så att säga.

Tror att Torkel.N skrev några rader ang detta i någon tråd tidigare.

För att testa detta så kan man göra ett lagt spår om minst ca 2km fram till antingen helkropp av dött vilt eller viltdel som är fast bunden och riggad. Detta spår kan och bör vara ganska enkelt och läggs med fördel i öppen och överskådligt terräng, exvis längs någon skogsväg eller likande.

Spåra sedan minst halva sträckan för att sedan släppa hunden, praktiserar själv detta på alla mina hundar och då med GPS på hunden för att se vad hunden gör och om den håller sig till spåret och om den blir kvar vid målet.

Vad som är väldigt viktigt är att man verkligen spårar minst halva sträckan! detta för att få hunden så att säga spårställd och anvisad vad jag vill att den ska söka upp.

Har hunden rätt förutsättningar så blir den kvar vid viltdelen tills du kommer, far den som en jojjo mellan dig och viltet eller frisöker etc så är chansen liten för att inte säga obefintlig att den står för vilt oavsett dött eller levande vid ett skarp eftersök.

Oavsett ras så måste man träna in det man vill att hunden ska göra, få om någon ras föds klar för uppgiften

Men en del raser har enklare att ta till sig träning och anvisningar om uppgiften, tyärr är mina upplevelser ang tyskars vilja att samarbeta inte de bästa

Ursäkta utläggningen & urspårningen ur grundtråden.

//B

Är inte riktigt med på hur du tänker här?

Om nån skulle göra ditt test eller träning o jycken far som en jojo eller lämnar viltdelen osv.

Hur kan du överföra det på tex ett levande vilt som hunden ev kommer fram till under ett skarp eftersök?

Eller dött för den delen.

Man kan ju inte direkt dömma ut en hunds förmåga att ställa/avfånga levande eller stanna vid dött viltet på detta.

Ser att du oxå sett Torkels film, Den är skitbra!

H-vete nu är jag ännu mer utanför ämnet..

Sorry, ska försöka låta bli hädanefter.

Tack för många fler åsikter och erfarenheter.

Att stöthundar och kortdrivare ändrar beteende vid tex skadat vilt vågar jag iaf påstå är riktigt. Har sett det flera gånger och inte minst hos min egen Golden... Men det var ju just det där om TJT hade de fullständiga ställande egenskaperna. Att de kan bli bra eftersök/spårhundar som även fixar avsluten vet jag (min syrras Parson fixade avslut) och att flera TJTs även ställer vet jag fast det var ju det där om de går efter tillräckligt långt,.. håller kvar i viltet så länge som krävs även vid en lätt skada och arbetar tillräckligt länge på ståndet som var intressant.

När jag läste era svar så började jag även fundera på hur man kan träna samt testa hundens egenskaper vid dessa längre eftersök osv och bla Björnhunden kom ju med rejält matnyttigt där (så tack för den utläggningen, -det var en bra urspårning!) och även andras bra svar.

Tycker jag fick en mkt klarare bild av det hela och har defenitivt fått en hel del mer att ta hänsyn till i framtida träning, jakt och användning av den lilla tyskan jag skaffat.

Tackar o bockar igen för alla givande svar

En fråga lite OT, varför satsar du inte på vorsthern som kortdrivare när du ändå har den i huset?

Kört henne rätt mycket och jag tycker nog hon är lite för snabb och sen så har hon plötsligt lagt av med att skalla.. sen är hon lite för vek. Vill hellre ha en ny som man kan skola från början och då direkt satsa på en Wachtel. Visst går det att använda ungvorsthen men det är så otroligt mycket tråkigare att gå. Såg henne tex i lördags gå på en rävlöpa som var typ en minut gammal.. hon ställde sig och rotade och var mest nyfiken på vad räven gjort där, hon gjorde inte en ansats att sätta efter den.

Mvh!

Är inte riktigt med på hur du tänker här?

Om nån skulle göra ditt test eller träning o jycken far som en jojo eller lämnar viltdelen osv.

Hur kan du överföra det på tex ett levande vilt som hunden ev kommer fram till under ett skarp eftersök?

Eller dött för den delen.

Man kan ju inte direkt dömma ut en hunds förmåga att ställa/avfånga levande eller stanna vid dött viltet på detta.

Är inte en fråga om att döma ut eller inte, det jag vill uppnå med denna träning är att,, 1. jag spårställer hunden under ett xxxx antal meter med detta så vill jag få hunden att självmant finna detta spårslutet. 2. och där ska den bli kvar tills jag anländer. Exakt på det sätt som en blivande ställande hund ska jobba, den ska bli kvar tills jag kommer och löser upp kravet..

För att detta ska fungera så måste viltdel etc vara så pass stor eller säkrad så hunden inte tar med den

Ser att du oxå sett Torkels film, Den är skitbra!

Ja

H-vete nu är jag ännu mer utanför ämnet..

Sorry, ska försöka låta bli hädanefter.