Tyvärr tvingades jag ta bort min unghund Hajnik i måndags. För er som läst min dagbok vet ni att jag varit på jaktresa i Litauen. Så fort jag kommit av planet, hämtade jag upp hunden och åkte till veterinär

Hajnik var nyoprerad för korsbandsskada och skulle nästa vecka operera det andra. Tyvärr fanns ett drag av osäkerhet hos honom kombinerat med en försvarberedskap. Denna kombination ledde till att jag tvingades fatta det tuffaste av beslut...

Hoppas du kommer till ro där du nu finns och jag glömmer dig aldrig ditt elände

Det känns för j-igt, tomt och onödigt...

Lika osäker han var för främlingar, lika kelsjuk och mjuk var han i familjen. Detta gör att det känns ännu jobbigare.

Beklagar sorgen

/Lasse

Fan vad trist.

Krama familjen.

Usch, sånt är tungt. Beklagar sorgen.

Beklagar sorgen!

Lider med dig Oskar.

Ett jävligt tungt beslut att behöva ta.

Tyvärr tvingades jag ta bort min unghund Hajnik i måndags. För er som läst min dagbok vet ni att jag varit på jaktresa i Litauen. Så fort jag kommit av planet, hämtade jag upp hunden och åkte till veterinär

Hajnik var nyoprerad för korsbandsskada och skulle nästa vecka operera det andra. Tyvärr fanns ett drag av osäkerhet hos honom kombinerat med en försvarberedskap. Denna kombination ledde till att jag tvingades fatta det tuffaste av beslut...

Hoppas du kommer till ro där du nu finns och jag glömmer dig aldrig ditt elände

Det känns för j-igt, tomt och onödigt...

Lika osäker han var för främlingar, lika kelsjuk och mjuk var han i familjen. Detta gör att det känns ännu jobbigare.

Ja, jag har ju sagt det förr till dej men kan även i denna tråd verkligen beklaga den tråkiga händelsen.

Tackar alla...

Vet att det inte fanns några alternativ men det skär i hjärtat när man ser 6 åringen sitta i baksätet i morse och se låg ut...när jag frågar vad som är fel svarar han;

- Jag saknar Hajnik..

beklagar förlusten

Usch så jäkla tråkigt!

Beklagar.

Beklagar verkligen.. Aldrig lätt att ta beslutet även om man vet att man inte har något alternativ

Det är inte lätt för barnen att förstå varför...

När jag såg namnet och i vilken area det var så tänkte jag spontant.. NEJ!!!

Fy fan va trist och helt igenom sorgligt

/ Rikard

Luften går liksom ur en när man hör om detta. Minnen kommer tillbaka som en fet smäll, å vips så är det som igår som man själv gjorde samma sak.

Minnena kommer alltid finns kvar, kom ihåg som han var!

Ta hand om dig och familjen.

//E

Jävlar vad trist. Men säkert rätt beslut.

\mats

Mycket tråkigt Oskar, beklagar

Verkligen trist Oskar.

Jag förstår din vånda inför beslutet

/Leif

Trist Oskar....

Beklagar sorgen.

Mvh Andy

Trist och sorgligt, men du gjorde nog helt rätt.

Beklagar verkligen

Jag vill börja med att tacka er alla...

Det har nu gått en vecka sedan vi tvingades skiljas åt Hajnik och jag. Den mest akuta sorgen och förtvivlan har lagt sig, men från tid till annan blossar den upp.

Jag har ägnat mycket tid denna vecka åt att fundera på vad som blev och vad som komma skall. Jag är helt övertygad om att jag fattat rätt beslut, även om det är tungt.

Jag har alltid hävdat att en hund måste vara pålitlig. Hundar som gör utfall eller attackerar människor är i mina ögon farliga och skall tas bort. Nu visade det sig att min egen "knähund" uppvisade denna egenskap och jag tvingades "syna mina egna kort". Ni skall veta att det var för djävligt att " leva som man lär"....

Det är alltid lättare att tycka om andra än att agera själv...jag har nog fått större förståelse för andra som har samma problematik med sina hundar efter denna historia. Jag kommer dock fortfarande ha samma grundinställning.

Vad kommer då efter Hajnik?

- Ja, jag vet ärligen inte riktigt...

Jag skall börja med att inte fatta något beslut alls kring hundfrågan före sommaren. Det kan vara ganska skönt för en familj som våran (fyra barn, dubbelarbeta i villamiljö) att "bara" ha en hund. Samtidigt känns det faktiskt ganska tomt med "bara" en hund.

Som flera av er känner till (inte minst Musköt brukar ju poängtera detta) ligger ju stövarjakten mig varmt om hjärtat. Jaktformen och hundraserna lockar allt mer, och då framförallt att ta fram en riktig "harpiska"... Detta kräver dock otroligt mycket tid...

En annan tanke som börjar ta form är att kanske ta en valp efter Stojjan...lika osäker Hajnik var för vissa situationer/personer, lika lugn och trygg är Stojjan. Som familjehund går det inte att hitta en bättre hund och jaktligt är han väl ganska ok oxå.

Den sista tanken som också dykt upp är att inte ha någon mer hund för närvarande. Privatlivets olika krav kanske medför att det helt enkelt inte är läge att skaffa en ny hund, oavsett ras...en ganska tråkig tanke dock

Mycket svammel blev det, men återigen tack för den omtanke flera av er har visat och vi får väl se var jag slutligen landar

Hajnik är dock fortfarande i färskt minne och vi saknar dig allihopa därhemma

Beklagar sorgen

Beklagar, vad ska man säga men jag tycker du gjorde rätt och tog det beslutet.

Beklagar sorgen stojjan, tungt att ta sånt beslut