Har nu blivit dags att ställa en fråga till våra experter.

Det verkar som om ämnet skyddsjakt vållar en hel del problem.

Kan någon av er eller gärna alla för den delen hjälpa mig och andra att reda ut vad som gäller i denna fråga.

Te.x Får en jordbruksarrendator på eget bevåg skyddsjaga gris utan jakträttsinnehavaren har något att säga till om.

Ex jag äger en mark, denna mark arrenderas av en jordbruksarrendator. jakten har jag själv, Skrivet i arrendekontraktet

Får då jordbruksarrendatorn skyddjaga gris på min jaktmark om de förstör hans gröda.

/Lasse

Nej det får han inte. Endast vid skyddsjakt med stöd av § 23 i jaktlagen (vissa djur inkl. vildsvin som kommer in på en gård eller i en trädgård) får jakt bedrivas (inklusive skyddsjakt) av annan än den som har jakträtten. Att man har jakträtt är alltså en förutsättning i normalfallet för att få jaga med stöd av särskilda skyddsjaktsbestämmelser.

Har nu blivit dags att ställa en fråga till våra experter.

Det verkar som om ämnet skyddsjakt vållar en hel del problem.

Kan någon av er eller gärna alla för den delen hjälpa mig och andra att reda ut vad som gäller i denna fråga.

Te.x Får en jordbruksarrendator på eget bevåg skyddsjaga gris utan jakträttsinnehavaren har något att säga till om.

Ex jag äger en mark, denna mark arrenderas av en jordbruksarrendator. jakten har jag själv, Skrivet i arrendekontraktet

Får då jordbruksarrendatorn skyddjaga gris på min jaktmark om de förstör hans gröda.

/Lasse

Grisar är ett problem på många olika sätt. Mr Fiberglass skriver vad som står i lagen men har jordbruksarrendatorn problem med gris och du inte tar tag i dem lär han säga upp arrendet eller kräver sänkt arrende. Hade fallet varit att du arrenderat jakten och ägaren brukat jorden så hade du troligen blivit av med jakten för att du inte motverkat grisproblemen. Detta har en del jaktlag fått känna på då medlemarna inte haft tid att vaka gris och då blivit av med jakten. Många bönder verkar hata gris värre än råttor.

Grisar är ett problem på många olika sätt. Mr Fiberglass skriver vad som står i lagen men har jordbruksarrendatorn problem med gris och du inte tar tag i dem lär han säga upp arrendet eller kräver sänkt arrende. Hade fallet varit att du arrenderat jakten och ägaren brukat jorden så hade du troligen blivit av med jakten för att du inte motverkat grisproblemen. Detta har en del jaktlag fått känna på då medlemarna inte haft tid att vaka gris och då blivit av med jakten. Många bönder verkar hata gris värre än råttor.

Och en liten, men viktig detalj i sammanhanget: Markägaren är, enligt Jordabalken skydig att ersätta jordbruskarrendatorn för viltskador.

Ett exempel ur ett avtal där man styrt upp det hela:

"Arrendet är satt med hänsyn till att arrendatorn skall tåla för orten normala viltskador. Anser arrendatorn att viltskadorna på arrendestället överskrider vad som kan anses normalt för orten, skall han meddela jordägaren detta och parterna skall snarast samråda för att begränsa viltskadorna på egen-domen. Skulle de för orten onormalt stora viltskadorna bero på att jakt-rättsinnehavaren låtit viltbeståndet växa utöver vad som kan anses vara normalt för orten, åligger det jordägaren i första hand att anmana jakträtts-innehavaren att vidta åtgärder för att normalisera viltbeståndet samt i andra hand att tillse att kompletteringsjakt utföres, så att viltbeståndet blir nor-malt för orten. Sker icke detta åligger det jordägaren att ersätta arrendatorn för de viltskador som överstiger vad om kan anses vara normalt för orten."

Men jag vet att både LRF, Jordägarförbunde, mfl vill se ökade möjligheter för jordbrukaren ska kunna ha möjligheter att skydda sina grödor genom jakt.

Och en liten, men viktig detalj i sammanhanget: Markägaren är, enligt Jordabalken skydig att ersätta jordbruskarrendatorn för viltskador.

Ett exempel ur ett avtal där man styrt upp det hela:

"Arrendet är satt med hänsyn till att arrendatorn skall tåla för orten normala viltskador. Anser arrendatorn att viltskadorna på arrendestället överskrider vad som kan anses normalt för orten, skall han meddela jordägaren detta och parterna skall snarast samråda för att begränsa viltskadorna på egen-domen. Skulle de för orten onormalt stora viltskadorna bero på att jakt-rättsinnehavaren låtit viltbeståndet växa utöver vad som kan anses vara normalt för orten, åligger det jordägaren i första hand att anmana jakträtts-innehavaren att vidta åtgärder för att normalisera viltbeståndet samt i andra hand att tillse att kompletteringsjakt utföres, så att viltbeståndet blir nor-malt för orten. Sker icke detta åligger det jordägaren att ersätta arrendatorn för de viltskador som överstiger vad om kan anses vara normalt för orten."

Men jag vet att både LRF, Jordägarförbunde, mfl vill se ökade möjligheter för jordbrukaren ska kunna ha möjligheter att skydda sina grödor genom jakt.

Då är det ju som jag trodde. Antagligen så kommer jordbrukarna att få lite ökade påtryckningsmetoder i framtiden, med all rätt.

Det är ju deras leverbröd.

Ökat samarbete lär ju främja för en lyckad utgång

Tack.

/Lasse

En jordbruksarrendators rätt till ersättning för jordbruksskador är inte ovillkorlig och fullständig. Det krävs en viss nivå på skadorna och att jordbruksarrendatorn vidtagit vissa skyddsåtgärder. Det är därför väldigt ovanligt att det kommer ifråga.

En jordbruksarrendators rätt till ersättning för jordbruksskador är inte ovillkorlig och fullständig. Det krävs en viss nivå på skadorna och att jordbruksarrendatorn vidtagit vissa skyddsåtgärder. Det är därför väldigt ovanligt att det kommer ifråga.

Pratade just med min revisor, jag har en förhoppning om att lite av fodret till vildsvinen skall kunna vara avdragsgillt av just denna anledning.

Han skulle återkomma med ett svar, fegisen

/Lasse

Tur man inte jobbar med skatterätt!

Tur man inte jobbar med skatterätt!

Juridik lär inte vara lättare.

/Lasse

En jordbruksarrendators rätt till ersättning för jordbruksskador är inte ovillkorlig och fullständig. Det krävs en viss nivå på skadorna och att jordbruksarrendatorn vidtagit vissa skyddsåtgärder. Det är därför väldigt ovanligt att det kommer ifråga.

Skälet till att det nog i princip aldrig kommit upp är att detta i många fall görs upp i godo. Jämför man med skadorna som fanns för 10 år sen och det som finns idag är påtagligt mycket mer omfattande där man fått etablering av vildsvinen.

Vid skriftliga jordbruksarrenden (vilket kanske inte alltid är sååå vanligt) tas ju detta med viltskador upp som en egen punkt. Vissa avtal finns även att arrendatorn får tåla större mer skador än normalt, på vissa marker.

Vad jag har förstått så räkas inte jaktarrenden som ett arrende i egentlig mening och styrs därmed in av Jordabalken så som arrende av jordbruksmark?

"Jaktarrenden" är i Jordabalkens (lagens) mening en nyttjanderättsupplåtelse. Termen "arrende" är som du säger förbehållet andra typer av upplåtelser.

"Jaktarrenden" är i Jordabalkens (lagens) mening en nyttjanderättsupplåtelse. Termen "arrende" är som du säger förbehållet andra typer av upplåtelser.

O nu tappade ni bort en dum smålänning.

Skillnaden är vad?

/Lasse