Sitter och räknar på höstens älgobs och funderar på hur jag skall göra med älgarna som har obestämt kön på i beräkningarna på fördelningen i stammen. Skippar jag dom helt eller skall de fördelas mellan könen på något sätt?

Mvh Henrik

Sitter och räknar på höstens älgobs och funderar på hur jag skall göra med älgarna som har obestämt kön på i beräkningarna på fördelningen i stammen. Skippar jag dom helt eller skall de fördelas mellan könen på något sätt?

Mvh Henrik

skulle kanske kunna räknas som fjolårs kalvar ? 50/50 male/female?

Är det för egen skull du räknar på detta?

Vore det för min egen skull skulle jag nog ha kvar dom som obestämda. då finns ju ingen risk för att man snedvrider på något sett.

/Lasse

Enklast är nog att lägga in dem i Viltdata.se, då sköter sig alla beräkningar av sig själv.

Men när vi räknar på älgobs så är det främst 3 faktorer som är viktiga, obs / mantimme, könskvot och reproduktion (kalv / hondjur). De obestämda älgarna räknas då med i obs / mantimme men inte i de andra två av förklarliga skäl. Hoppas du förstod vad jag menade. Tänk också på att du behöver minst 5000 obstimmar för att metoden ska ge ett någorlunda säkert resultat...

tack för svaren

saken är den att jag är medlem i ett älgskötselområde som har en egen älgobs parallellt med den som går in till viltdata.se

Den används för att få ett eget index för stammens utveckling. Medlemmarna är inte överens om stammens storlek och hur vi skall förvalta den. samt att en del personer använder obsen till att räkna upp stammen för att motivera en högre avskjutning.

Nu ska jag inte lägga mig i ert arbete i det enskilda ÄSO´t, men det brukar väldigt väldigt ofta bli fel då man räknar själv. Som jag sa tidigare, har man mindre material än 5000 timmar så kan metoden spela en del spratt. Man måste också vara extremt noggrann med att jämföra äpplen med äpplen och inget annat. Har ni vitt skilda åsikter om älgstammens storlek skulle jag rekommendera er att göra en spillningsinventering till våren. Nästan gratis och ger ett nästan lika bra resultat som en flyginventering.

Varför inte använda utskrifterna som redan finns i viltdata, det går ju att få på både erat egna område och större.

/Lasse

det har gjorts två spillningsinventeringar den i angränsande äso (8000ha) visade 6/1000ha och den i vårt äso (10000ha) 13.5/1000ha. Personligen anser jag oxå att vi skall använda centrala uppgifter men det finns ett STORT vi kan själv tänk i vårt äso.

det har gjorts två spillningsinventeringar den i angränsande äso (8000ha) visade 6/1000ha och den i vårt äso (10000ha) 13.5/1000ha. Personligen anser jag oxå att vi skall använda centrala uppgifter men det finns ett STORT vi kan själv tänk i vårt äso.

Jag kan hålla med om att egna uppgifter är nog så intresanta men som Linkis säger så är det lätt att man misstolkar siffrorna på grund av fel i antalet mantimmar eller liknande.

Det vore skitkul att få gubbarna här att ställa upp på en spillningsinventering. Tyvärr finns det allt för lite intresse för sådant.

Spelar ju inte så stor roll på våra 2500 ha men det vore intresant om man kunde gämföra sommar o vinter bestånd.

/Lasse

Hur beräknar man stammen genom älgobsen? Om man nu har över 5000 mantimmar obs dvs.

Jag trodde man främst använder den som jämförelse från år till år för att se åt vilket håll älgstammen är på väg p.g.a. att det är så stor osäkerhet i resultatet oavsett mantimmar.

Njaä, du har rätt i att man inte direkt kan översätta älgobsen till antalet älgar. Men det beror på att det är väsentligt mycket enklare att se en älg i vissa områden och man ser t ex andra djur oftare under septemberjakt. Så siffrorna är definitivt inte osäkra, älgobsen är en mycket säker metod så länge man har tillräckligt med timmar. Man kan bara inte direkt översätta i antalet älgar utan får se till trenden. Därför ska man också jämföra äpplen med äpplen och inte päron. Att jämföra två olika områden är således ointressant, samma område två eller fler år i rad är däremot riktigt intressant.

Det finns mycket att säga om älginventering men generellt så stirrar man sig ofta blind på flyginventeringen. Vi ska komma ihåg att den ofta ger ett ganska svajigt resultat eftersom man tvingas beräkna / gissa hur många älgar man inte ser. Dessutom ger en flyginventering en ögonblicksbild av läget just flygdagen, det kan vara ett helt annat 8 månader senare då jakten startar...

Så älgobs två år i rad slår de flesta flyginventeringar med hästlängder när det gäller datats värde och säkerhet.

Då är vi helt överens

Vi har älgobs som går tillbaka till 1995 över vårt ÄSO så man kan väl se vissa trender. Sen är den dessvärre inte fullständig (iaf har inte jag alla data) förrän från 2003 och framåt men det kommer vara med som en del i pusslet för att lägga grund för hur den älgskötselplan vi nu ska göra för nästa 3 års period.

Om ni behöver hjälp med er skötselplan så finns en del enkla men rätt bra prognosverktyg som din lokale Jaktvårdskonsulent kanske kan hjälpa dig med. Har ni så gedigna underlag och en klar målsättning så borde det gå ett göra en riktigt bra plan.

Det är första gången jag ska vara med men de andra har varit med ett par gånger innan och de ska ha tagit hjälp av någon tidigare så det blir väl så denna gång också skulle jag gissa. Vi har dock inte haft första mötet än utan det blir väl någon gång nu i februari.

När vi diskuterat lite innan så har det väl funnits åsikter från att skjuta det som kommer till att hålla upp med jakten helt något år så det svåra blir förmodligen att komma överens om målsättningen...

Jag kanske återkommer i ämnet men antar att man kan hitta kontaktinfo till närmsta Jaltvårdskonsulent någonstans.