Publicerat Januari 15, 200917 yr Hur kan man mäta sorg? Var tvungen att ta den sista skogspromenaden med min 6,5års weimaraner i söndags. Han var så svårt sjuk att det var djurplågeri att spara honom. Men hur mäter man sorg. Hans bortgång tog hårdare på mig än jag trodde från början . Är det fel att sörja en hund som en människa? Jag har alltid skjutit mina hundar förut men dom har levt ett helt liv. Ändå kändes det förjävligt den här gången.
Publicerat Januari 15, 200917 yr Sorgen är nog den samma, själva känslan alltså, sen är det helt skit samma om man sörjer en akvariefisk, hund eller människa, det är din känsla och det finns inget facit! Sjukdom eller ej, att tvingas avliva en hund som egentligen skulle ha varit på toppen av sitt liv lämnar nog ingen oberörd.. Kan tänka mej hur du känner det.. Mvh!
Publicerat Januari 16, 200917 yr Aldrig trevligt när det blir så där. Har en aning om hur det känns, lider med dig.
Publicerat Januari 16, 200917 yr Jag har själv varit tvungen att ta bort några av mina hundar och man kanske tror att man ska vänja sig, men det gör man aldrig... Den dagen man inte känner sorg då man blir tvungen att ta bort sin hund, så ska man nog ta sig en funderare..
Publicerat Januari 16, 200917 yr Ung eller gammal spelar ingen roll. Det blir lika dj-a tomt ändå. Gammal är nästan värst då man förstår varandra till 110 %.Sörj så mkt du orkar o vill för det är dom värda
Publicerat Januari 16, 200917 yr Beklagar. Man sörjer som F-N, En blöt liten valpnos brukar lindra sorgen något..
Publicerat Januari 16, 200917 yr Som du kan se i tråden innan har jag nyligen tvingas uppleva detsamma...det känns för djävligt...och ja för mig var känslan samma som med folk. Städade upp lite papper som låg på tmten i dag. Hittade då en teckning på ett gråtande hjärta och en dikt som min 11 åriga dotter skrev till hunden när han tagits bort. Det skär fortfarande i hjärtat när jag tänker på det
Publicerat Januari 16, 200917 yr Beklagar sorgen, det är aldrig roligt när en kär vän och familjemedlem går bort.
Publicerat Januari 17, 200917 yr klart du får sörja din jaktkamrat lika mycket som någon annan...En hund man haft i flera år är ju en stor del av familjen . dom som säger annat har nog inte så bra förhållanden med sina hundar eller vill spela någon macho roll. kommer fortfarande en å annan tår då jag tänker tillbaka på min gammla hund trots det är snart 1 år sedan vi var tvungna att ta bort honom i alldeles för tidig ålder.. mvh jonas
Publicerat Januari 22, 200917 yr beklagar sorgen fick avliva min älghund på juldagen hon var 13år och svårt sjuk
Publicerat Januari 23, 200917 yr Beklagar sorgen! Visst får man sörja en hund eller något annat djur. Personligen berörs jag mer av att ens djur dör än någon människa man aldrig träffat eller hört talas om.
Publicerat Januari 25, 200917 yr Beklagar sorgen.. Att vara tvungen till att plocka bort en vän, en familje kär vän, det är en tung börda. Klart att man får sörja en kamrat, som är där, våt som tort. Det är bara ett täcken hur mycket han/hon har betytt.. Har under mina korta tid fått göra de 3 gånger för mycket. Så jag vet hur du känner dej. Mvh J
Publicerat Januari 26, 200917 yr Beklagar verkligen. Har oxå själv tagit bort mina hundar, 2 av ålderskäl och en pga sjukdom lika tungt varja gång. Kan fortfarande bli tårögd när jag tänker på dom 'än de är flera år sedan sist
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.