Hur många är det som alltid eller nästan alltid kan blåsa av sina hundar från fullt drev eller ståndskall och hur tränar ni. Lyckas ni med alla era hundar eller beror det på individen?

Kan väl dra lite om mina egna hundar, taxen blåser jag sällan av på fullt drev men det kan hända ändå är han mycket lydig och följsam annars. Wachtel blåser jag för det mesta av, har blåst honom efter 20 sekunders rådjursdrev och då hade han synkontakt med rådjuret. Har även blåst honom på ståndskall på älg och på gris men då i hägn, däremot tvivlar jag att jag skulle kunna blåsa honom på ett vildsvinsdrev.

Ser man tillbaka på mina drevrar så är det en hund jag kunde blåsa i alla lägen tyvärr blev han ihjälkörd innan han var två år, det märkliga var att jag köpte denna hunden som ettåring och tränade inte speciellt med honom, utan första gången jag provade kom han!

Så min slutsats är att det är mycket styrt av individen, om det ska gå att kalla in på fullt drev eller ståndskall.

Säkert kan man påverkar rätt mycket, ser ju bara på Wachteln som jag tränat mycket lydnad med men även han kan vara ett osäkert kort.

Beskriv gärna hur ni tränar för jag håller på att träna med min jämthundsvalp för tillfället.

\mats

Hur många är det som alltid eller nästan alltid kan blåsa av sina hundar från fullt drev eller ståndskall och hur tränar ni. Lyckas ni med alla era hundar eller beror det på individen?

Kan väl dra lite om mina egna hundar, taxen blåser jag sällan av på fullt drev men det kan hända ändå är han mycket lydig och följsam annars. Wachtel blåser jag för det mesta av, har blåst honom efter 20 sekunders rådjursdrev och då hade han synkontakt med rådjuret. Har även blåst honom på ståndskall på älg och på gris men då i hägn, däremot tvivlar jag att jag skulle kunna blåsa honom på ett vildsvinsdrev.

Ser man tillbaka på mina drevrar så är det en hund jag kunde blåsa i alla lägen tyvärr blev han ihjälkörd innan han var två år, det märkliga var att jag köpte denna hunden som ettåring och tränade inte speciellt med honom, utan första gången jag provade kom han!

Så min slutsats är att det är mycket styrt av individen, om det ska gå att kalla in på fullt drev eller ståndskall.

Säkert kan man påverkar rätt mycket, ser ju bara på Wachteln som jag tränat mycket lydnad med men även han kan vara ett osäkert kort.

Beskriv gärna hur ni tränar för jag håller på att träna med min jämthundsvalp för tillfället.

\mats

Ja du M_B om jag inte läste fel någonstans så tror jag att din valpuppfödare gjorde det på ett jaktprov innan jul någon gång under taskiga förhållanden om jag minns rätt. Hon verkar ha stenkoll på den biten tycker det låter som. Hon har ju alla möjligheter i världen att träna där hon bor. Kolla med Jämta tror jag är ett säkert kort!

Min jämthund kan jag nästan alltid kalla från ett ståndskall och det var han själv som började med det. Det var under hans första jaktår. Han hade skällt en ensam ko i ca 2 timmar och jag hade smygit mig riktigt nära. Jag hade älgen på 30 meter. När hunden fick se mig blev han så gald att han kom mot mig och viftade på svansen. Jag gav han mycket beröm och skickade tillbaks han på älgen som stod kvar. Älgen var ändå inte lovlig så jag passade på att träna lite inkallning. För varje gång han kom till mig fick han mycket beröm och sen fick han springa tillbaka till älgen. Han blev bara ivrigare att skälla på älgen. Efter en stund drog älgen iväg med hunden efter. Jag busvisslade och hunden kom till mig. Då åkte kopplet på, han fick lite godis och vi for hem.

Min jämte har alltid haft jätte bra kontakt i skogen. Sen söker han ju inte ut så jätte långt men det är bra enligt mig. Med en ställande hund jagar man ju tillsammans. Om hunden ställer en älg en halv mil bort så har man ju ingen nytta av det.

Jo m_b, en sak jag minns från en gammal jakttidningsartikel var en karl som hade lärt hunden komma när han gnuggade 2 stenar mot varandra. Det var ju ett naturligt läte och när hunden kom så trykte han in en bit pannkaka i munnen på jycken. Han sa att det fungerade kanonbra! Han gjorde det även i samband med jaktprov vilket porvledaren blev imponerad av.

Så min slutsats är att det är mycket styrt av individen, om det ska gå att kalla in på fullt drev eller ståndskall.

Jag tror också att det handlar mkt om själva individen och vad den har med sig! Sedan går det helt säkert att få i princip vilken hund som helst att låta sig inkallas under jakt, såvida man vet hur man ska träna den, och är villigt att läga ner så mkt tid som det krävs. Jag kan själv kalla in min jycke hjälpligt numera, men det tog 3-4 säsonger innan jag lyckades med det fullt ut

Helt klart, så ska jag ska ta professionell hjälp nästa gång det är dags att jaga in en ny jycke! Vet många äldre jaktkompisar som fnyst åt det här med professionella hundderssörer, men när dom väl har provat själva, så tror jag inte att dom skulle vilja ha det ogjort för allt i världen

Oftast går det med min tyska. "Bäst" hitills var när hon hade synkontakt på en get, jag visslade till och hon kom som en raket . Visst, alltid går det inte.

Jag håller bara på med älghundar och pratar om mina erfarenheter utifån dom.

Jag är helt säker på att alla hundar går att lära komma på inkallning, det handlar bara på att lägga ner tid och träna på för individen rätt sätt.

Jag är ganska säker på att dom hundarna som är bra efter mina kriterier är dom hundarna som man måste lägga ner mest tid på. Hundar med dålig gnista har många bra inkallning på fast det ligger ingen eller lite träning bakom.

som jaktprovs domare är min erfarenhet att 90% av dom som har klockrena inkallningar har ganska jumma hundar, dom har oftast fungerande inkallning utan desto mer träning, däremot dom med jakt racers måste lägga ner mycket tid för att få inkallning under älgarbeta att fungera. Den bra hunden har jaktlusten att brottas med, medans den lojjare lika gärna kommer till husse som att skälla älg.

Sen finns det alltid undatag som bekräftar regeln, men över lag så ser ut så.

Mvh Rikard -som inte lyckats lära sin hund att sluta när husse vill..... -

För att få en bra inkallning krävs träning och rätt motivation, sen finns det flera vägar att gå men som all dressyr så måste hunden förstå vad det är den ska göra innan man kan komma till krav fasen, man får heller inte bli kvar i inlärningsstadiet och bara syssla med problemlösningar.

Hur gör djur? Brukar använda mig av en signal som lärs in redan som valp vid matskålen, sen flyttar jag ut i terrängen beroende på kontakt så kör jag lös eller med lina, fördelen med lina är att du kan styra hunden rätt om den får något annat i nosen eller synretning som den vill kolla på, förespråkar lina faktiskt, blir minst fel då.

Ge signal för inkallning- kommer hunden är det bra och ge den en belöning som den gillar, kommer inte hunden så styr in hunden med hjälp av linan och jobba positivt in hunden till dig, det ska inte vara en bestraffning att komma, det minns hunden väldigt fort, likaså ska man släppa ut hunden igen och låta den vara fri hunden ska inte känna sig infångad.

Har man sen hunden lös så gör likadant, lyssnar inte hunden så ge en varnings signal och vänder hunden och tittar på dig så gör du dig glad och positiv lika fort som du blev allvarlig, hunden vänder sig om och läser signalerna är du då arg som ett bi så är det nog bättre att inte komma fram alls tänker hunden, bli inte arg men låt bestämd i din röst.

Blev det snurrigt

Har man sen hunden lös så gör likadant, lyssnar inte hunden så ge en varnings signal och vänder hunden och tittar på dig så gör du dig glad och positiv lika fort som du blev allvarlig, hunden vänder sig om och läser signalerna är du då arg som ett bi så är det nog bättre att inte komma fram alls tänker hunden, bli inte arg men låt bestämd i din röst.

Blev det snurrigt

Det låter väldigt enkelt men vad gör man med en jycke som driver i en "tunnel" och varken hör eller ser i sin iver???

Jag har inte haft några problem med att blåsa in min hund varken i skogen eller hemmavid, men när han driver eller har fått slag, då är allt som bort blåst!!! Har stått i drevlöpan och vrålat -"STANNA" utan att han ens bemödar mig med en blick. Har också handgripligen lyft honom ur löpan, (många gånger!) och då har han fortsatt att skalla och benen fortsätter och springa i luften. Han verkar överhuvudtaget inte medveten om att han sitter "fast" förrän efter någon minut när han fått lugna ner sig lite...

Med tiden har det ju rättat till sig ändå men man kan ju fundera på om det är "vardagslydnaden" eller en mental utveckling i takt med stigande ålder som gjort att det en dag bara trillade på plats???

Hur många är det som alltid eller nästan alltid kan blåsa av sina hundar från fullt drev eller ståndskall och hur tränar ni. Lyckas ni med alla era hundar eller beror det på individen?

- - -

Beskriv gärna hur ni tränar för jag håller på att träna med min jämthundsvalp för tillfället.

\mats

Vad mina erfarenheter (de är inte jättestora) säger mig så beror det mestadels på husse. Det ligger till 60% i uppfostran och valpträning om man kommer kunna kalla in hunden. 30% ligger i jaktinlärningen, bara för att unghunden klarar att jaga i 1,5h ska du inte låta honom göra det. Har du inte lyckats skjuta efter 20 min, vissla in hunden och släpp i ett nytt område. Det kan kännas hårt men håll fast vid detta under första jaktåret. Den kommer att jaga längre sen, för det är vad den vill, men nu vet den att jakten är slut när husse vill det och jag har en chans att få bli släppt igen. Kommer inte hunden på inkallning, då får han sitta i bilen resten av dagen.

Sen ligger såklart några % hos individen, vissa individer är envisare än andra och vissa rentav omöjliga. Det är även skillnad mellan raser, vilka tekniker man ska använda o.s.v. men ovan beskrivna teori har jag fått för mig är den bästa för drivande rådjurshundar.

Tack för mig

Det låter väldigt enkelt men vad gör man med en jycke som driver i en "tunnel" och varken hör eller ser i sin iver???

Jag har inte haft några problem med att blåsa in min hund varken i skogen eller hemmavid, men när han driver eller har fått slag, då är allt som bort blåst!!! Har stått i drevlöpan och vrålat -"STANNA" utan att han ens bemödar mig med en blick. Har också handgripligen lyft honom ur löpan, (många gånger!) och då har han fortsatt att skalla och benen fortsätter och springa i luften. Han verkar överhuvudtaget inte medveten om att han sitter "fast" förrän efter någon minut när han fått lugna ner sig lite...

Med tiden har det ju rättat till sig ändå men man kan ju fundera på om det är "vardagslydnaden" eller en mental utveckling i takt med stigande ålder som gjort att det en dag bara trillade på plats???

Det var inlärning i grunden jag beskrev, man måste naturligtvis öka retningarna för hunden och få hunden motiverad att bryta sin aktivitet och växla till önskat beteende i det här fallet inkallning, det behöver inte vara under jakt utan i många olika situationer, får du inte in hunden utan jakt så går det nog inte så bra under jakten heller, tips att öka svårigheterna är synretningar av olika slag, doftretningar, i grupp med andra hundar här finns det bra möjligheter att få med sig andra jägare i klubben eller från forumet och träna dressyr, gör man det så blir det en trevligare jakthund och säkert flera jakter

Kommer inte hunden på inkallning, då får han sitta i bilen resten av dagen.

Tror detta är bland det sämsta som man kan göra, då vet ju hunden att den inte får jaga mer och kanske blir ännu värre att kalla in eller ta på löpan.

Bättre att släppa igen och göra ett nytt försök.

\mats

Kan bara tala för mina två idioter till drevrar, den gamle hynna som finns i stallet. Hon jagar utav helvete, visslar man eller något annat för att avbryta drevet så kniper hon käften under fullt drev och fortsätter runt en för att inte visa sig, så det är att springa ifatt som gäller. Dock så fattar hon när det är slut för dagen och kommer tillbaka till mötesplattsen man ställt bilen på (jag ställer bilen och går ut i markera, för att hunden ska veta var utgångspunkten är). Så i det fallet är hon jävligt tacksam då det är skumt och hon ledsnat så går hon tillbaka dit man har bilen.

Den andre en unghane som är mer eller mindre totalidiot, börjar bli bättre än den gamle till att jaga. Jag skryter inte men finns det vilt så hittar han det. Om han har hängt på en stund och blivit lite trött så går det bra att blåsa av honom med ett par visslingar och man har ögonkontakt med honom. Annars blir effekten ok jag vet var du är husse då tar jag det rådjurslaget som jag passerade nyss och vipps så är det ett nytt upptag med full jakt. Han däremot fattar inte vad det här är med att gå tillbaka är så om man skulle behöva ge upp för att det är skumt och man inte hör hunden så är det bara att åka till marken nästa dag för att höra hur fint han driver och då koppla honom om man inte vill jaga vidare den dagen.

Nu har båda mina hundar enorm jaktlust rent av nästan sagt för mycket. Den gamle tar man ut fina dagar typ söndag när det är fint väder medans den andre är, idag ska det jagas trotts att det ösregnar och rent ut sagt pissväder. Men bara för att man är sugen så är det klart att det ska jagas och jakt blir det.

Vardagsdisciplin?? Den yngre kommer som en snäll agilityhund när man rör sig ut mot köket. Kan ju tänkas bli en bit till mig också.....Den andre sover mest på soffan och är nöjd med det, dock stretar hon och drar som en idiot i kopplet. Helt jävla omöjlig, hon skulle igentligen fått ett skott i huvudet om hon inte hade jagat som en dröm. Den andre kan faktiskt gå fint i kopplet under förutsättning att den gamle inte är med och drar upp tempot.

Hemma i trädgården går det att vissla in dem under förutsättning av att det inte är något rådjur, hare eller räv som paserat igenom vilket händer dagligen men i skogen så är det väl lite givande och tagande, ibland går det ibland får man springa ifatt dem. Men en variant är att gå in till dödens lusthus som jag kallar slakthuset, vipps sitter båda hundarna vid dörren och vill in till en.

Har ett utryck i laget som jag skapat. Den jävlen som inte skjuter på första varvet får inte vara med mer för då får jag springa och hämta hunden.

Jag tror med mina egna erfarenheter att är det mycket jakt i hundarna så blir de mer självständiga och svårare att blåsa av, medans mindre jaktsugna individer blir lättare då de inte har samma lust att förfölja viltet.

Själv tycker jag inte om skoputtsare utan jag sattsar hellre på idioter trotts att jag får springa ibland.

Ja du Twinn, vi pratade just drever idag och något man oftast inte behöver fundera på är jaktlusten utan mer hur man får kontakt med hunden under jakt

Jag förstår och hållr med om att jakten är viktig men inget man direkt behöver träna med en drever utan lägga mer energi på dressyren för att kunna vissla av hunden från ett drev, läser jag mellan raderna så har du inte lagt grunderna i lydnaden, som jag beskrev tidigare så ska det inte vara ett straff att komma på inkallning, inte heller fånga hunden och säga NU HAR JAG DEN, det är en hund och inte en gammelgädda, det du beskriver är inte ovanligt och går att göra något åt, kanske inte den gamla hyndan som lärt sig ett beteende, dressyren tar lite tid och ibland lite mer än så, men man får en effektivare jakthund och kan åka hem när man tänkt inte när hunden vill

Kommer inte hunden på inkallning, då får han sitta i bilen resten av dagen.

Tack för mig

tror inte ett dugg på att den taktiken skulle fungera... då lär ju sig hunden tvärt om... jäklar nu visslar husse/ matte då är det färdig jagat för idag, bäst jag håller mig därifrån...

Det som har givit mig o hundarna bäst resultat är att tränat mycket under valp/unghundstiden med att vissla in under olika leksammanhang först och när hunden kommit givit mycket beröm och kopplat upp gått en bit för att sedan fortsätta med det roliga. Likadant när det har kommit till träning i skogen, mycket beröm, kopplat och gått en bit för att sedan göra ett nytt släpp. Då lär sig hunden att det är roligt att komma till husse/matte.

Sen är alla hundar olika hur benägna dom är till att lyssna på sin ledare eller om dom är ledarna i skogen...

Tyskan kan jag nog glömma att blåsa av under pågående jakt. Så länge hon inte driver är hon lydig som fasen men sen när det är igång så är det kört. Lite tråkigt det, men jag hoppas att jag får bukt med det då hon inte ens är 1.5 år ännu.

Bara hon går att kalla ur gryt så är jag nöjd, fast det har jag inte provat ännu men knappast går det i dags dato eftersom att hon inte kommer när hon driver rådjur heller.

Om man har väntat tills dom blir vuxen så är de nog bara kalla in och gå en bit sedan släppa igen,och hålla på så. Fick till en jch stövare ganska skapligt på de viset men gu vad tid de tog Hon var nåra år när jag började. Men lättas är de ju om man lär valpen inkallning redan när den kommer hem till huset. Då är man ju en gud för valpen, inte lika lätt med en vresig tonnåring som vet allt och är odödlig

Hur många är det som alltid eller nästan alltid kan blåsa av sina hundar från fullt drev eller ståndskall och hur tränar ni. Lyckas ni med alla era hundar eller beror det på individen?

Beskriv gärna hur ni tränar för jag håller på att träna med min jämthundsvalp för tillfället.

\mats

Jag kan !!! ....börjar träna mina hundvalpar redan då dom kommrt som 8 veckor gammla. Tog ca två veckor så satt det där.

Nja, det vet i fasen om jag vill säga. Visslar jag av hunden är det för att det drar iväg på grannmarkerna. Då innebär det att det blir gå i koppel tillbaka och när man är inne i markerna så blir det nya släpp. Det blir ofta fyra fem släpp. Så koppling är ingen bestraffning i mina fall.

I mina fall är det väl att hundarna är så helvetes taggade så att det blir tunnelseende över det hela man får ryta i utav helsicke för att de ska ens märka att man är där.

Testade hanen i ett jakthägn för lite sen och då på hare. Ställde mig på drevlöpan där haren passerat. Hunden såg moloken ut och tyckte väl att kan jag inte få fortsätta men han kom fram och fick beröm varvid han fick fortsätta, sen drev han en timme till.

Det stora problemet jag har är de förbannade lokatterna. Det ringar sällan utan drar iväg utav helsicke till grannmarkerna 2-3km bort för att gör en svag bukt där och sedan fortsätta ett par kilometer till. Så när jaktlusten är för stor på första släppet och man ser att det brakar åt helvete så är det inte mycket lönt att försöka vissla utan synkontakt. Utan då får man genskjuta drevet och plocka av han på löpan sen blir det in i markerna igen för att släppa på något annat som inte är lika stressat. Ser liksom ingen glädje av att hunden är 4-5km bort och driver ett rådjur som har haft katterna efter sig.

Så i mitt fall blir det sällan bestraffning av att bli kopplad. Utan i regel omsläpp. Det funkar faktiskt bättre och bättre för varje gång. Nu är hanen intespeciellt gammal utan det går att få honom at lära sig en del fortfarande.

Men jag skulle inte vilja byta ras för fem öre, hade äran att höra en tax som hade varit med som reserv till SM, ja vad säger man.....Hade jag knyte ihop bakbenen på min drever och satt munkavel på honom så hade det gått bättre för honom än för taxen. Jag kan inte för mitt liv begripa mig på taxar. Har jagat en del med dem och skjutit lite för tax också. Men det är ingen ras jag håller högt. Säkert skitduktiga men på mig imponerar de iaf inte.

En sak som många gör bort sig på också är att när hunden kört ett drev så får de sitta i bilen och vänta på hemresan. Mina hundar får aldrig veta när det är dags för hemfärd, kan stoppa hunden i bilen under fikan men sedan får de komma ut och bli släppta igen eller en rejäl promenad.

Sen ska jag väl tillägga att jag aldrig kräver av en hund att den ska kunna sitta ligga osv.. Endast komma på inkallning. Den delen av träning överlåter jag till andra som tycker det är skoj. Mina ska jaga, söka och spåra samt komma på inkallning. Det är det jag kräver av dem.Den hunden som funkar får i regel 3-4 fulla dagar i skogen under hela sässongen och därför kan de bli jädrans starka och uthålliga.

Har inga problem att kalla in valpen.

Snarare att få bort han från benen

Men han är ju bara valp så man får ju vara glad att han går att kalla in. Första upptaget kommer nog när man minst anar

Jag började redan första veckan att träna inkallning med min Norrbottenspets.

På kortare håll räcker det med att jag visslar en låg (inte lång utan LÅG) utdragen ton (3-4 sek.) så kommer han som ett skott. Han formligen lägger benen på ryggen när han hör visslingen.

Om hållet är längre så visslar jag i en 22 Hornet-hylsa som hörs lång väg och då kan jag se på gps'en att han vänder på direkten och kommer till mig.

Anledningen till att han är så pass duktig och är bara snart 11 mån beror väl på att han fick hemskt mycket godis i början av träningen. Han lärde sig direkt att om jag springer till husse när han visslar så blir det godis.

Det godis jag bjöd på var leversnittar och numer så får han bara en godis när han varit duktig. Det händer att han kommer springande och vill visa sig duktig utan att jag visslat men då blir han utan godis.

Jag börjar typ första dagen med att lära in signalen, efter ett par veckor då man märker att valpen verkligen förstår signalen så lägger jag på krav.

Sista valpen(vorsteh) gjorde jag så här med.

Om valpen stod o nosade på nått intressant eller var lite upptagen med något (halvsvår störning) så var jag beredd med en näve grus/keps/kastkedja/etc några meter bakom den. -Visslade eller gav inkallningssignal med rösten och kom inte valpen inom en sekund så kom ett barskt nej samtidigt som en näve grus landade i baken. Resultatet blir oftast en något förskräckt och förvirrad valp och sekunden efter ger jag ny signal och då kommer den på stört och får givetvis MASSOR med beröm, godis och gulligull. På en så liten valp tar det inte mer än 3-4 ggr i lite olika situationer så sitter inkallningen som gjuten! Viktigt är att valpen inte ser att obehaget kommer från dig. Sen gick jag runt med lite grus i fickan nån månad efter och var alltid beredd att kasta på henne om hon förbröt sig, störningen var för stor etc. Fick påminna henne nån enstaka gång bara. Men vi hade en ovillkorlig inkallning från ca 10 veckors ålder, supersmidigt! Iom det kunde hon alltid få gå lös och det är en stor nytta i kontakt-träningen i stort.

Det går absolut att ställa krav på en så liten valp om det görs genomtänkt och anpassat efter vad det är för individ man har att göra med. Dom är ju som mest präglingsbara första månaden man har dom hemma så jag ser ingen anledning till att vänta några månader innan dressyren drar igång.

Får hem en drevervalp om två veckor, första drivande hunden för mig, ska bli spännande att se om det är några skillnader från fågelhundarna. Målet är givetvis att det ska gå o kalla av henne från fullt drev!