Fick en förfrågan i sommar att ta hand om en Jack Russel som de förra ägarna inte klarade av. Han är 2år nu och jag har haft honom i ca 1,5 månad. Ja har dock ett stort problem med honom och det är att han är skotträdd :-. Upptäckte detta när jag fick första räven i fälla och tog dit honom för att kolla hur han reagerade på levande räv. Allt gick bra fram tills jag sköt den med 22lr å han ble skit rädd å ville bara därifrån.

Min styvfar tog fram räv medans jag gick iväg en sväng med honom för att kolla om det gick att ta med honom tillbaka till fällan å räven efter en liten stud. Han hade inte några större problem med att gå tillbaka till räven och det gick att hettsa upp honom till att skälla riktigt bra på räven igen.

Skulle behöva lite tips över hur man kan jobba bort skotträddheten på honom då han har en ruskigt stor jaktlust å redan andra gången i konst gryt så sprang han själv genom ena gången till grävlingen.

Verkar finnas mycket att bygga på hos den här hunden så vore tacksam för några tips, kanske någon har haft samma problem.

Självfallet kommer ja inte att utsätta honom för onödiga smällar bara för att vänja honom utan ja ska låta det komma lite i taget å naturligt. Men man kan aldrig få för många goda råd

Tack på förahand

Skotträddsla kan botas med följande metod.

Har hunden kamplust. ex gillar att fajtas om en trasa (rävskinn) där du drar i ena ändan och hunden i den andra är det ett bra sett att vänja hunden på skott.

Så här....

Plasera ut en skytt på ett rejält avstånd ( 500 m), busa upp hunden med "trasan" samtidigt som skytten avlossar ett skott.

Hunden kommer nu "kanske" att avbryta kampen om trasan, men du egger snabbt upp den igen och kampen fortsätter.

Skytten skjuter 1 skott var 50 meter medans han närmar sig dig och du egger hela tiden upp hunden som om ingenting hänt.

Det är viktigt att du inte ändrar ditt tonläge eller berömmer hunden vid skotten, utan bara lossas som du aldrig hört något.

Går detta som det är tänkt står till slut skytten ett tiotal metrar från hunden och skjuter utan att den bryr sig

Vid skotträddsa hos en hund gäller det att få hunden att tänka på något annat än smällen, skottet ska upplevas som något positivt.

Hoppas du fått lite hjälp på vägen och lycka till

jo kamplust finns det gott om men som tur är har han inte börjat att gå på för hårt när det gäller levande räv lr grävling.

Ska ta å prova ditt förslag å har faktiskt gjort lite av det redan.  Har provat med att skjuta på långt håll medans vi har lekt med honom rejält.. men det var på riktigt långt håll så ska göra som du skrev å minska ner det avståndet lite i taget.

Sen kan ja ju passa på å fråga när ni tycker att man ska släppa ner hunden i gryt första gången. han skäller rejält på grävling men är lite mer passiv när det gäller räv så ska jobba rejält på räv biten. Sen tycker ni att det är en bra ide å släppa tillsammans med en rutinerad hund har funderat på att prova detta då han umgås mycket bra med andra hundar.

Tack för tipset ska ta å använda det i helgen

Har hunden alltid varit skotträdd ?

Utan att veta så mycket mera så kolla hundens hälsa, öron eller halsinfalmmation kan täpa till hörselgångar och skapa en jäkla smäll i skallen på en hund, min gamla hund blev som förbytt en gång och det räckte med att spänna hanen så drog han, åkte till veterinären som hittade en kraftig inflammation av tonsilit(halsinfektion) en kur senare och han var sig lik igen.

Är hunden skotträdd så han vill därifrån utan ha några fysiska svagheter så är det psykiskt och han mår inte bra när det händer, men man bör nog se hunden innan man uttalar sig för eller emot, ibland kan det gå att övertyga hunden och ibland brottas man ett helt hundliv med något problem.

Jag kan inte säga si eller så ska du göra utan att ha sett hunden, men jag tror nog du innerst inne själv vet hur du ska göra, jag får en del problemhundar ibland och jag brukar försöka se det positiva i hunden, för det negativa kommer ändå med en granskning, vad är positivt och vad är negativt, vilket väger tyngst, kan jag komma dit jag vill med hunden, kan du inte det så vet du själv.

om du bara ska ha hunden i gryt så tycker jag att det är helt förträffligt om hunden är skotträdd eftersom den lär sej med tiden att när räven gårut så är det bara att stanna inne tills arkebuseringen är klar! en av våra tyskar är skotträdd och lämnar inte grytet förens skjutningen är avklarad. har man mycket orutinerade grytjägare med vid grytet så kör vi alltid den hunden för att minimera risken för att få hunden skjuten när den kommerut samtidigt med räven.

klurade lite till på detdär! om du händelsevis inte stårut med en skotträdd grythund så kan jag tänka mej att köpa den av dej! tycker det låter som ett ämne! hunden kommer fatta sammanhanget när du skjutit några rävar för den men den kommer nog alltid att tycka det är obehagligt.

..och vissa är och förblir alltid skotträdda. Jag har haft en pointer som var och förblev alltid skotträdd. Hon finns hos en fam. utanför Älvsbyn på landet som inte jagar och har henne som sällskapshund.

:-

Hade en finnstövare som reagerade knepigt. Tålde skott från vapen under jakt inga problem, cyklade tom förbi älgskytte banan (200m) utan problem. Men när militären  började skjuta sina kanoner så marken skallrade (Bodenbo) blev hon nervös , gnällde och försvann in i kojan. Likadant betedde hon sig när åskan gick

Vet ej orsaken till uppförandet?

DT

Ja, många kloka åsikter, enda jag kan tipsa med är det jag lärde mig på ett seminaruim om hundar. Ledordet var NORMALT. Bete dig inte annorlunda när det smäller,, beröm inte, klappa inte - gå bara på som vanligt och låtsas som inget hänt, skottet ska vara nåt ofarligt, något du inte reagerar över - förhoppningsvis fattar hunden detta och blir mindre rädd själv. Men å andra sidan är det svårt att veta vad som förstigår i huvudet på en hund..... ;D

"Men å andra sidan är det svårt att veta vad som förstigår i huvudet på en hund..... "

Presis som att man inte vet va som rörsig i huvet på en qina ;D ;D ;D